Vore eller skulle vara?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar vore framför skulle vara. Så här blev resultatet:

Jag är både förvånad och inte så förvånad över resultatet. Å ena sidan trodde jag att resultatet skulle bli jämnare och att det första alternativet skulle få fler röster. Å andra sidan är det inte så konstigt att det andra alternativet är mer populärt. Jag ska förklara.

Båda meningarna är skrivna i konditionalis. Vanligtvis använder man konditionalis när man uttrycker någon form av villkor. Efter träffas skulle man kunna lägga till till exempel om du har tid för att tydliggöra att det finns ett villkor med i satsen.

I modern svenska är det vanligare att använda skulle vara i stället för vore. Vore är konjunktiv av verbet vara. Konjunktiv användes förr i svenskan för att uttrycka just olika typer av hypotetiska tillstånd. Många av de här konjunktivformerna har dock nästan helt försvunnit (till exempel finge, ginge och torde), och används i dag främst för att skapa en stilistisk effekt i skrift eller tal. Vore har lyckats klamra sig fast lite längre än sina andra konjunktivkamrater, men ska man tro trenden kommer även vore att så småningom försvinna från språkbruket.

När det kommer till vilket alternativ som är rätt i den här veckans omröstning, är därför svaret (som så ofta) båda. Valet beror helt enkelt på tycke och smak, och på om du vill slå ett slag för utdöende verbformer eller inte.