I dagens samhälle finns det ingen brist på litteratur. Det finns pappersböcker, e-böcker och ljudböcker. Det finns vackra specialutgåvor, billiga pocketvarianter och exemplar att läsa helt gratis på bibliotek. På grund av det stora utbudet, är det omöjligt att inte då och då komma i kontakt med en bok som inte riktigt motsvarar ens förväntningar. En dålig bok helt enkelt.
Och hur reagerar du då?
Jag lyssnade nyligen på ett avsnitt av podden Det nya svarta. Avsnittet handlade om rage quits och gav flera exempel på böcker som hade kastats i väggar eller rivits sönder på grund av sin undermåliga kvalitet. Helt adekvata reaktioner, enligt min mening. Jag tror att vi alla kan relatera till frustrationen som kan uppstå när vi lägger tid på något som inte uppfyller våra förväntningar. Vi har ju trots allt en ganska kort tid här på jorden, och vem vill tillbringa den med att läsa dålig litteratur?
Men så har jag en liten (men sjukt irriterande) röst inom mig som ibland är mer högljudd än vad den borde vara. Den säger till mig att det inte är okej att inte slutföra något som man har påbörjat. Den rösten är en av tre anledningar till att jag nästan alltid läser färdigt, trots att jag inte är nöjd med det jag läser.
Anledning nummer två är att jag tror att jag kan lära mig något från dåliga böcker. I mitt yrke så både skriver jag en hel del själv, och dessutom arbetar jag med andra personers texter. Att läsa bra exempel på texter lär mig vad jag tycker om och vilka knep jag kan använda mig av för att förbättra mitt skrivande. Dåliga exempel lär mig vad jag ska undvika.
Den tredje anledningen handlar om stolthet. Jag tänker inte låta en dålig bok vinna över mig. Boken ska inte tro att den kan gömma sig bakom sin förmåga att irritera mig som läsare. No way. Jag ska banne mig visa den att jag inte ger upp så lätt!
Jag inser att jag är lite extrem. Att det inte är optimalt att slösa tid på att läsa sådant som man inte tycker om. Men jag tror också att man kan gå miste om viktiga lärdomar om man bara läser sådant som man vet att man tycker om. Huruvida du ska trasa sönder den där värdelösa romanen med vidriga kvinnoporträtt eller inte, beror nog på anledningen till varför du läser boken. Är det för en stunds underhållning? I så fall: släng den all världens väg. Är för att få erfarenhet och lära dig något om ditt eget skrivande? Då kanske det är värt att tvinga sig igenom tillräckligt av boken för att du ska kunna dra slutsatser om vad exakt du inte tycker om och varför.
Ja, jag känner igen mig, men blir bättre och bättre på att avsluta (om det nu är bättre eller bara en del av det accelererande samhället). Fast mycket av valet innan jag bestämt mig för att läsa en bok handlar numera om själva språket. I en välskriven bok kan det vara njutning nog för att läsa ut boken, även om handlingen börjar halta.
GillaGilla
Jag håller med dig. Det kan också vara tvärtom för mig – att språket haltar, men att jag fortsätter för att handlingen är bra. Det kan dock kännas jobbigare att ta sig igenom, än när språket är fantastiskt och handlingen inte särskilt bra.
GillaGilla