Vid sidan av eller om?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar prepositionen av framför om efter uttrycket vid sidan. Så här blev resultatet:

Det är inte ofta som det blir ett helt oavgjort resultat! Det verkar som att uttrycket vid sidan av/om är lite av en vattendelare.

Både av och om är prepositioner. De flesta som har lärt sig ett annat språk vet kanske att just prepositioner en av de svåraste ordklasserna att lära sig använda rätt. Det beror till största delen på att användandet av prepositioner kan te sig helt ologiskt för såväl förstaspråkstalaren som inläraren. Det är svårt att förklara varför vissa prepositioner fungerar i vissa uttryck, men inte i andra. Kolla här till exempel:

Jag är i skolan. (Jag är en elev som befinner sig i skolan just nu.)
Jag är jobbet.
(Jag jobbar och befinner mig just nu på min arbetsplats.)

Om man byter ut i mot i den första meningen blir tolkningen inte riktigt densamma – på:et skulle då indikera att man befinner sig (ovan)på själva skolbyggnaden. Men i meningen under är den föredragna prepositionen. Att säga att man befinner sig i jobbet är inte idiomatiskt.

Det finns självklart vissa regler kring hur prepositioner ska användas, men långt ifrån tillräckligt många för att göra inlärningen av dem lätt. Oftast får man lära sig många av de vanligaste uttrycken utantill. Det är inte ovanligt att valet av preposition skiljer sig åt mellan olika språkanvändare. Så är det nämligen med exemplet från den här veckans omröstning. Det går lika bra att använda av som om i det här fallet, även om av är vanligare. Det finns dock ett undantag, nämligen när det inte kommer något annat ord efter prepositionen:

Jag pluggar heltid och arbetar vid sidan om.

Här måste om användas. När prepositionen däremot befinner sig mitt i en mening får du välja fritt mellan av och om.

Vilken preposition föredrar du i det här exemplet? Använder du olika i olika situationer?

Typ ba så irriterande

Att vi stör oss på andras språkbruk (såväl det talade som det skrivna) är allmänt känt. Av ren nyfikenhet frågade jag i går på Instagram om det är så att man även stör sig på det egna språkbruket.

De svar jag fick in tyder tydligt på att JA, det gör man.

Så vad är det vi stör oss på när det gäller det egna språkbruket?

Efter min lilla (och högst ovetenskapliga) undersökning, verkar det som att det är det talade språket som vi stör oss mest på. Ett överanvändande av diskurspartiklar som och typ, nämns flera gånger som ett återkommande irritationsmoment. Även urlakandet av uttryck som sjukt, och ett frekvent användande av förmodligen, nämns som sådant som stör oss.

Men låt oss fokusera på de där små, irriterande diskurspartiklarna en stund.

Diskurspartiklar (eller samtalspartiklar) är små ord som vi använder i framför allt talat språk för att modifiera det vi säger. Det är skillnad på att säga

Jag äter aldrig godis.
Den första Game of Thrones-säsongen är bra.

och att säga

Jag äter typ aldrig godis.
Den första Game of Thrones-säsongen är bra.

Att helt och hållet låta bli att använda de här småorden, skulle vara svårt. Förmodligen skulle vi bara ersätta dem med andra adverb eller adjektiv som känns lite ”finare” (alltså mer skriftspråkliga) att använda, och det skulle inte dröja länge innan de fick samma status som och typ.

En av orsakerna till att diskurspartiklar har så dåligt anseende, är att de märks tydligast i det talade språket. I skrivet språk har vi längre tid på oss att formulera det vi vill säga. Då hinner vi sortera bort de flesta så:na och typ:en, och ersätta dem med mer varierande synonymer. Och som vi alla vet, anses det skrivna språket vara normen – det är helt enkelt lite finare än det talade språket.

De här småorden har oförtjänt dåligt rykte. Känner du ändå att du skulle vilja minska ditt eget användande av typ eller , är mitt tips att försöka lägga till fler alternativ som du kan välja bland. Det är dock inte säkert att du hinner tänka på de där andra alternativen när du väl är mitt inne i en muntlig konversation med någon, så det bästa är kanske att försöka acceptera och inte vara så hård mot så:na och typ:en.

Vilken diskurspartikel använder du dig mest av? Skulle du vilja minska användandet? Varför?

Veckans förbättring

Den här veckan har jag redigerat en liten del av ett längre annonsblad från ett välkänt byggvaruhus. Så här blev det:

Tips! Var noga med i vilken ordning du presenterar informationen i din text. Dispositionen ska vara logisk och kännas naturlig. Kom också ihåg att använda ord som förklarar förhållandet mellan de olika informationsdelarna (till exempel: och så, dessutom).

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit annorlunda? Hur?

Mejlar du eller mailar du?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva mejla framför maila. Så blev resultatet:

Är det bara jag som är förvånad över utfallet? Jag hade förväntat mig att mejlar skulle vinna med stor marginal, men i stället blev det tvärtom.

Att välja stavningen mejlar i stället för mailar stämmer bra överens med svenska uttals- och stavningsregler. Stavningsvariationen mailar visar däremot ordets engelska ursprung, något som också kan vara viktigt när man tar ställning till vilken stavning som är mest lämplig när det finns flera att välja på. Ambitionen för stavningen av nya lånord i svenskan, är dock att de (enligt svenskans regler) ska stavas så ljudenligt och logiskt som möjligt (för att läsa mer om stavning, följ den här länken: Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?).

Därför rekommenderar Språkrådet mejla (eller e-posta som ett mer formellare alternativ). I SAOL finns maila inte alls med, utan där är det också mejla som gäller.

Vilken stavning föredrar du? Varför? Använder du olika stavningar i olika sammanhang?

Tre skrivtävlingar

I det här inlägget tipsar jag om tre skrivtävlingar som pågår just nu. Kanske är någon intressant för dig?

Bonnier Carlsens stora manustävling

Det här är tävlingen för dig som skriver kapitelböcker som riktar sig till barn som är mellan 7 och 12 år. Förstapriset är ett utgivningskontrakt och en prissumma på 100 000 kr. Andra- och tredjepristagaren får 25 000 kr vardera. Sista datum är 3 januari 2020, så än finns det en del tid kvar att slipa på den där perfekta berättelsen. För mer information, följ den här länken: Bonnier Carlsens stora manustävling.

Novelltävling med docktema hos Magic Frigren Press

I den här tävlingen kan du delta dels genom att skicka in en novell med docktema (max 15 000 tecken), dels genom att skicka in en konstnärlig framställning inom samma tema (upplösning: 330 DPI). Sista datum är 1 juli 2019. Följ den här länken för mer information: Novelltävling hos Magic Frigren Press.

Skrivarsidans dikttävling 2019

Temat för den här dikttävlingen är döden. Skriv en dikt eller prosadikt på max en A4-sida där du tolkar temat, och skicka in den senast 18 september 2019. Du tävlar om att få delta i diktantologin Revansch 2020, exemplar av antologin, och en prissumma på 500 kr. För mer information, följ den här länken: Skrivarsidans dikttävling 2019.

Är du sugen på att delta i någon av tävlingarna? Vilken?

Veckans förbättring

Att skriva annonser är svårt. Man behöver få med tillräckligt mycket information för att läsaren ska förstå vad man erbjuder, samtidigt som man inte får bli för långrandig. Ibland kan det vara klurigt att hitta rätt balans.

Den här veckan har jag redigerat just en annons. Så här blev den:

Tips! Kortare texter är inte nödvändigtvis bättre än längre. Se alltid till att försöka få med relevant information som hjälper din läsare att göra det du vill att hen ska göra (till exempel att boka en tid eller köpa en produkt).

Måste du fatta dig kort? Var noga med att ge din läsare ett sätt att kontakta dig på.

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit annorlunda? Hur?

Både och och såväl som

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar uttrycket såväl … som framför både … och. Så här blev resultatet:

För en gångs skull är jag inte särskilt överraskad över resultatet. Det ligger i linje med min hypotes – att både … och är populärare än såväl … som.

Båda uttrycken används för att samordna två led, precis som i exempelmeningarna i omröstningen. När det handlar om endast två led, är uttrycken synonyma med varandra. Det går alltså precis lika bra att använda både … och som såväl … som i det här fallet. Vilket du väljer att använda beror helt enkelt på vilket uttryck du själv föredrar. En reflektion från min sida är att både … och känns lite mer informellt (eller modernt), än såväl … som.

Skulle det handla om fler led än två, är dock såväl … som lämpligare att använda än både … och. Det syns i följande exempelmeningar:

Jag tycker om såväl hundar som katter och marsvin.
Jag tycker om både hundar, katter och marsvin.

Jag tror att de allra flesta skulle föredra den första meningen framför den andra i det här fallet. Det beror på att både är besläktat med båda, som ju är ett pronomen som syftar till något som består av två delar (till exempel: Tycker du bäst om din hund eller din katt? Jag tycker om båda lika mycket.) Att använda både … och när man pratar om fler än två saker, är därför inte helt logiskt.

Men som sagt, i exempelmeningarna som låg till grund för omröstningarna, fungerar båda alternativen lika bra. Välj det du gillar bäst. Något som dock är viktigt att komma ihåg är att alltid använda uttrycken i sin helhet. Glöm inte som i såväl … som, eller och i både … och.

Vilket uttryck föredrar du? Varför?

Vad du SKA skriva på bokomslaget

Förra veckan frågade jag mina följare på Instagram vad de inte tycker om att läsa på ett bokomslag (klicka HÄR för att läsa förra veckans inlägg), och i går ställde jag den motsatta frågan. Jag fick inte lika många förslag den här gången, förmodligen på grund av att det ofta är enklare att peka ut det som är mindre bra, jämfört med det som är riktigt bra. I det här inlägget sammanfattar jag därför både mina följares tankar och mina egna kring bra bokomslagstexter.

Lämna något åt fantasin

Precis som jag nämnde i förra veckans inlägg, är det viktigt att inte avslöja för mycket om bokens handling i baksidestexten. Ditt uppdrag är att skapa intresse genom att sammanfatta kärnan av din bok på ett sätt som gör att den potentiella läsaren inte kan låta bli att dyka in bland sidorna. Om du skriver baksidestexten som en sammanfattning i en vetenskaplig uppsats (där man ju redogör för alla uppsatsens delar, även resultatet), finns det ingen anledning för någon att faktiskt öppna, läsa och köpa din bok.

Berätta vad andra tycker

När jag ställde frågan om vad som ska stå på ett bokomslag, var det flera som höll med om att de brukar läsa de små recensionerna som ofta finns med. I en värld full av läsval behöver vi någonting som kan hjälpa oss att skilja agnarna från vetet. Något som kan vara användbart är att ta del av andras åsikter kring boken man råkar vara intresserad av. Om många andra har tyckt om den, är chansen större att man själv också kommer att göra det. Var dock noga med att välja ut ett lite längre utdrag ur ett utlåtande än ”Boken var fantastisk!”. Det är viktigt att kunna motivera varför boken fick ett så gott betyg. 

Var unik

Som sagt är vår värld full av läsval. För att stå ut i mängden är det viktigt att försöka hitta ett eget, unikt uttryck som skapar nyfikenhet och lockar människor till din bok. Att skriva att din berättelse är ”en gripande och skakande skildring av ett barndomstrauma”, kommer inte att lämna ett avtryck hos personen som funderar på att läsa just din bok. Försök att vara kreativ och hitta på andra sätt att beskriva ditt verk.

Vad tycker du är viktigast att få med på ett bokomslag?

Veckans förbättring

Den här veckan när läste jag artiklar på Svt, hittade jag en formulering med förbättringspotential. Generellt sett var inte artikeln dåligt skriven eller så (budskapet kom fram och det fanns inte några störande, små stavfel), men bra kan alltid bli bättre.

Med relativt små medel korrigerade jag en mening från artikeln. Så här blev det:

Tips! Man behöver inte alltid ta till stora medel för att förbättra en text. Ibland räcker det med att se över kommateringen, och att formulera och markera information på ett sätt som underlättar för läsaren att följa textens röda tråd.

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit något annorlunda? Vad i så fall?

Hela artikeln hittar du här: Victoria Dyring efter trötthetsexperiment: ”Som en skräckfilm”

Ska vi ses på caféet eller kaféet?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar stavningen café framför kafé. Så här blev resultatet:

Stavningen av café/kafé är något som jag själv kommer tillbaka till om och om igen. Personligen föredrar jag – precis som majoriteten av de som deltog i min omröstning – att stava med c i stället för k. Varför? Jag tror att det beror på att det är den stavningen som jag och många andra är vanast vid att se, både på andra språk och ute på stan.

Men hur ska det vara då? En enkel googling indikerar att båda alternativen är korrekta, och att det helt enkelt är fritt fram för dig att välja vilken stavning du föredrar. SAOL har dock en lite bestämdare åsikt än så. Slår man upp café blir man genast informerad om att man hellre bör stava ordet med k än med c. Förmodligen beror det dels på att vi oftast stavar det hårda k-ljudet med just k i svenskan, dels att kafé har ett liknande ursprung som kaffe. Att stava kaffe med c (caffe) är inte särskilt etablerat i svenskan.

Rekommendationen är därför att skriva kafé i stället för café, men i slutändan är det självklart upp till dig hur du vill skriva.

Vilken stavning föredrar du? Varför? Skriver du på olika sätt i olika texter?