Att undra med eller utan frågetecken

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att avsluta en indirekt fråga med ett frågetecken eller en punkt. Så här blev resultatet:

Vinnande ur veckans onsdagsomröstning gick alltså alternativ två: den indirekta frågan som avslutas med en punkt i stället för ett frågetecken. Detta resultat var ungefär vad jag hade förväntat mig, men är det också det som är rätt?

Ja. Den här veckan är faktiskt svaret just så enkelt. Men självklart ska jag gå lite djupare för dig som är här för att språknörda lite.

Frågetecken använder vi (som namnet antyder) när vi ställer frågor – men bara direkta sådana. Exempel på den typen av frågor är:

Varför regnar det så mycket i Göteborg?
Är det rimligt att börja julpynta i oktober?
Hur får man en katt att tycka om en?
Vad heter du?

Frågor som dessa ställer vi oftast direkt till den vi vill få svar från. Indirekta frågor är däremot frågor som har bäddats in i påståendesatser. Det kan till exempel handla om att någon refererar till vad någon annan har frågat:

Han frågade varför det alltid regnar så mycket i Göteborg.
När hon såg tomtarna i skyltfönstret frågade hon personalen om det verkligen är rimligt att börja julpynta i oktober.

eller att någon har en undran som inte nödvändigtvis yttras högt eller kräver svar:

Hon undrar hur man får en katt att tycka om en.
Han såg på henne från andra sidan rummet och undrade vad hon hette.

Oftast avslutar vi påståendesatser med en punkt*, och det gäller också när det är någon som undrar något men inte ställer frågan direkt. Rekommendationen är därför att du avslutar dina indirekta frågor med just en punkt. Det kan kännas frestande att peta dit ett frågetecken i stället – du har ju upptäckt en förtäckt fråga i en påståendesats – men försök att stå emot.

*Förutom när något till exempel är riktigt överraskande eller sägs med hög röst, då är det så klart ett (eller upp till tre) utropstecken som gäller. Som avslutning på en del påståendesatser kan också tre punkter funka bättre än en (men det här skiljetecknet ska inte missbrukas).

Fr.o.m. eller fr o m?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva förkortningen för från och med med punkter eller mellanslag. Så här blev resultatet:

De allra flesta föredrog alternativ nummer ett, fr.o.m.. Och den här gången sällar jag mig gärna till majoriteten: det ser på något sätt snyggare ut med punkter än mellanslag i denna typ av förkortningar. Men som bekant är det inte alltid självklart att det som ser snyggast ut också är det som är korrekt enligt våra skrivregler. Så ska det vara punkter eller mellanslag?

Svaret är att det går lika bra med vilket som. Generellt sett är det dock alltid bäst att skriva ut förkortningar om det finns plats. Skriv alltså hellre

Den nya policyn gäller från och med nästa vecka.

än

Den nya policyn gäller fr.o.m. (fr o m) nästa vecka.

Måste du däremot korta ner din text kan du välja fritt om du vill använda punkter eller mellanslag i dina förkortningar. Nyckeln är konsekvens. Skriver du fr o m bör du också skriva t ex (samma sak gäller så klart om du använder punkter i stället). Väljer du mellanslag bör du hålla ett extra öga på att förkortningen inte råkar delas upp på två rader. För att undvika det kan du använda hårda mellanslag/blanksteg (ctrl + skift + mellanslag för pc / alt + mellanslag för Mac). Att vi verkar vara ganska många som tycker att förkortningar med punkter är tydligare (och snyggare!) än förkortningar med mellanslag är något som du kan tänka på om du står i valet och kvalet mellan de båda alternativen.