Fr.o.m. eller fr o m?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva förkortningen för från och med med punkter eller mellanslag. Så här blev resultatet:

De allra flesta föredrog alternativ nummer ett, fr.o.m.. Och den här gången sällar jag mig gärna till majoriteten: det ser på något sätt snyggare ut med punkter än mellanslag i denna typ av förkortningar. Men som bekant är det inte alltid självklart att det som ser snyggast ut också är det som är korrekt enligt våra skrivregler. Så ska det vara punkter eller mellanslag?

Svaret är att det går lika bra med vilket som. Generellt sett är det dock alltid bäst att skriva ut förkortningar om det finns plats. Skriv alltså hellre

Den nya policyn gäller från och med nästa vecka.

än

Den nya policyn gäller fr.o.m. (fr o m) nästa vecka.

Måste du däremot korta ner din text kan du välja fritt om du vill använda punkter eller mellanslag i dina förkortningar. Nyckeln är konsekvens. Skriver du fr o m bör du också skriva t ex (samma sak gäller så klart om du använder punkter i stället). Väljer du mellanslag bör du hålla ett extra öga på att förkortningen inte råkar delas upp på två rader. För att undvika det kan du använda hårda mellanslag/blanksteg (ctrl + skift + mellanslag för pc / alt + mellanslag för Mac). Att vi verkar vara ganska många som tycker att förkortningar med punkter är tydligare (och snyggare!) än förkortningar med mellanslag är något som du kan tänka på om du står i valet och kvalet mellan de båda alternativen.

Hur skriver du förkortningar helst: med punkter eller mellanslag? Varför?

Dags för en U(u)-sväng?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva U-sväng framför u-sväng. Så här blev resultatet:

De allra flesta föredrar alltså att skriva U-sväng. Jag hade nog förväntat mig att de flesta skulle välja det andra alternativet, u-sväng. Det är vad jag själv hade valt; mestadels på grund av att jag har någon form av personlig aversion mot versaler inom en mening (om de inte inleder ett egennamn då alltså). Men hur ska det egentligen vara då?

Jo, i det här fallet stämmer omröstningsresultatet överens med våra svenska skrivregler. Det korrekta är att skriva uttrycket med en inledande versal. Samma regel gäller för andra sammansättningar som inleds med en bokstav där bokstaven inte är en förkortning av något. Skriv alltså

C-vitamin, A-lag och S-kurva

och inte

c-vitamin, a-lag och s-kurva.

I de två första exemplen är C:et och A:et bokstäver som beskriver vilken kategori resten av sammansättningen tillhör (C-vitamin och inte B-vitamin, A-lag och inte B-lag) och i den sista sammansättningen används S:et för att beskriva formen på en kurva i ett statistikdiagram.

U:et i U-sväng är ju inte heller en förkortning av något, utan beskriver bara formen på svängen i fråga, och därför bör du skriva uttrycket med en inledande versal (även om du som jag inte tycker att det är det mest estetiskt tilltalande alternativet).

Hur skriver du helst? Varför?

Är soffan från Ikea eller IKEA?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva Ikea framför IKEA. Så här blev resultatet:

De allra flesta har alltså valt alternativ två, IKEA. Och det är väl kanske inte så förvånande, särskilt inte med tanke på att det är så vi brukar se det här möbelföretagets namn. Men är det rätt att skriva så?

Njae, inte egentligen. Visserligen kan det finnas välgrundade anledningar till att man vill skriva ett ord med uteslutande stora bokstäver (till exempel för att understryka det eller för att det är en nybildad förkortning). Men just Ikea är ju en välkänd initialförkortning av Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd, och i svenskan finns en regel som säger att förkortningar som utläses som ett ord (och inte varje bokstav för sig) ska skrivas med gemener (små bokstäver). Man skriver alltså prao och aids, inte PRAO och AIDS. Den här regeln gäller också företagsnamn som utgörs av en förkortning, även om företaget själva skriver hela namnet med versaler. Således bör man skriva Ikea och inte IKEA när man nämner företaget i en text.

Råkar du däremot jobba på ett företag som skriver sitt namn helt med versaler (och du ska skriva en text där företaget står som avsändare) ska du så klart följa företagets riktlinjer.

Hur föredrar du att skriva den här typen av förkortningar? Varför?

Vad gör du för nåt(t)?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att förkorta något till nåt eller nått. Så här blev resultatet:

De allra flesta föredrar alltså nåt framför nått. Många av de som har röstat på nåt i stället för nått anser kanske att de båda orden inte är jämförbara överhuvudtaget, och därför känner jag att en liten förklaring är på sin plats.

Ordet jag efterfrågade i den här veckans onsdagsomröstning var alltså förkortningen av pronomenet något. Det finns två varianter: den absolut vanligast förekommande nåt och dess stavningsvariation nått. För många är nog nått endast supinumformen av att nå (når, nådde, nått), men jag har märkt att nått då och då dyker upp som kortform av något, särskilt i mycket informella texter (till exempel i olika kommentarsfält på sociala medier). Egentligen är det inte så konstigt. Nåt uttalas ju med ett kort vokalljud, och vanligtvis följs korta vokalljud av fler än en konsonant (som i orden ett och kort). För konsekvensens skull skulle man därför kunna argumentera för att stava nåt med två t i stället för ett (det finns ju dessutom som sagt redan ett ord som stavas så på svenska). Det finns dock gott om undantag till denna regel, till och med bland våra mest frekventa ord som han och hon (och hen så klart, även om det pronomenet inte är riktigt lika välanvänt som de båda andra (än)). Konsekvensprincipen är i det här fallet alltså inte ett tillräckligt starkt argument för att skriva nått i stället för nåt.

Ett annat argument som talar emot handlar om stavningen av något. Förkortningen nåt har skapats genom att man har petat bort två bokstäver i mitten och dragit ihop ordet. Eftersom det från början bara fanns ett t i något, så vore det därför konstigt om det i förkortningen fanns två.

Som sista argument vill jag nämna att SAOL och SO bara har med nåt som förkortning av något.

Min rekommendation måste därför bli att du skriver nåt och inte nått när du inte orkar eller vill skriva något.

Vilken variant föredrar du? Varför?