Kommer kommer att att försvinna?

I går undrade jag på Instagram om ni föredrog konstruktioner med verbet kommer med eller utan ett att. Så här blev resultatet: 

Överraskande nog föredrog de flesta att behålla det lilla att:et. Och varför är det överraskande då? Jo, för att det har blivit allt vanligare att utesluta det lilla infinitivmärket (att) i anslutning till kommer när kommer används för att uttrycka något som sker i framtiden. 

Så har det blivit för att kommer i den här typen av konstruktioner blir till ett hjälpverb (precis som till exempel vill, brukar och måste). Hjälpverb finns för att uttrycka exempelvis när något ska ske (tempus) eller hur villiga vi är att göra något (modus). Alla klassiska hjälpverb kräver ett huvudverb för att meningen ska bli begriplig. Det går inte att bara säga: Jag vill. utan någon ytterligare kontext och tro att folk kommer att förstå vad det är du vill.

I vanliga fall kräver hjälpverb inget att. Det är inte grammatiskt korrekt att skriva: Jag vill att skriva en bok. Men med kommer är det lite annorlunda. Kommer är inte ett klassiskt hjälpverb, även om det beter sig som ett när vi använder det för att förklara att vi i framtiden kommer att göra något. Så som språkutvecklingen ser ut för svenskan så kommer dock kommer att ansluta sig till hjälpverben så småningom och det lilla att:et kommer att försvinna. Och visst är det mest logiskt? 

Du gör som du vill när du skriver, men det kan vara bra att ha i åtanke att det just nu är många som föredrar att att:et finns kvar och anser att det är det mest korrekta. Själv tycker jag att båda är okej, så länge användandet är konsekvent och genomtänkt.