Ett eller en tennisracket?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar ett eller en tennisracket, och så här blev resultatet: En stor majoritet röstade alltså på alternativ ett, ett racket. Är det också det som är rätt? Nej, inte enligt SAOL och SO som båda menar att det ska vara en racket (racketar i plural).Fortsätt läsa ”Ett eller en tennisracket?”

Språkligt utlåtande – en typ av skrivhandledning

Hur står det till med textbindningen? Satsradar du? Hur bra fungerar din kommatering? Om du vill få reda på hur du kan förbättra din text och ditt skrivande kan ett språkligt utlåtande vara precis vad du behöver. Hur går det till? Du skickar din text till mig och jag läser igenom den och sammanfattar vadFortsätt läsa ”Språkligt utlåtande – en typ av skrivhandledning”

Bortforslas eller forslas bort?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrog bortforslas framför forslas bort. Här är resultatet: Den här gången är det ovanligt tydligt vilket förslag som har gått segrande ur omröstningen. Det är alltså det löst sammansatta verbet forslas bort som vann med största möjliga marginal mot det fast sammansatta verbet bortforslas. FörFortsätt läsa ”Bortforslas eller forslas bort?”

Medan eller medans?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrog medan framför medans. Så här blev resultatet: För en gångs skull blev resultatet faktiskt inte så annorlunda från vad jag hade förväntat mig. Här handlar det egentligen om talspråk vs. skriftspråk. Att se medans i skrift är ganska ovanligt, åtminstone i mer formella texter.Fortsätt läsa ”Medan eller medans?”

Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?

En del av de omröstningar som jag har haft på Instagram har handlat om olika stavningsvarianter av ett och samma ord. Nu senast hade vi de/dem vs. dom och dessförinnan diskuterades de olika alternativen av schyst (eller var det juste, schysst eller sjyst?). Oftast har jag ställt två alternativ mot varandra där det ena visar påFortsätt läsa ”Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?”

Att korrläsa skoluppgifter

Jag får ofta frågan om jag kan korrekturläsa eller språkgranska någons uppsats eller skoluppgift. Ibland säger jag ja, men oftast svarar jag nej.  Vilket svar du får beror på uppsatsens eller uppgiftens ämne och hur mycket hjälp du önskar få. Om du har skrivit en kandidatuppsats i psykologi och vill få den språkligt korrekturläst innanFortsätt läsa ”Att korrläsa skoluppgifter”

Kommer kommer att att försvinna?

I går undrade jag på Instagram om ni föredrog konstruktioner med verbet kommer med eller utan ett att. Så här blev resultatet:  Överraskande nog föredrog de flesta att behålla det lilla att:et. Och varför är det överraskande då? Jo, för att det har blivit allt vanligare att utesluta det lilla infinitivmärket (att) i anslutning till kommer när kommer används förFortsätt läsa ”Kommer kommer att att försvinna?”

Får det vara lite ärter?

I går frågade jag mina Instagram-följare om de föredrog pluralformen ärtor framför alternativet ärter. Så här blev resultatet: Jag tror att det här är första gången resultatet är helt enhälligt. Men hur ligger det till egentligen? Enligt Institutet för språk och folkminnen är ärter pluralformen av ärt och ska användas när man syftar till en mängd ärter, som i uttrycket ärter och fläsk.Fortsätt läsa ”Får det vara lite ärter?”

Varför klarspråk?

Klarspråk är ett verktyg som framför allt används av myndigheter och stora organisationer för att förbättra den skriftliga kommunikationen med invånare och kunder. Men det är inte bara inom de här typerna av verksamheter som det kan löna sig att skriva klarspråk. I det här inlägget tänker jag lista tre allmänna anledningar till att användaFortsätt läsa ”Varför klarspråk?”

Lär känna din mottagare

För att skriva en så bra text som möjligt är det viktigt att du vet vem din läsare är. I det här inlägget får du tips på några faktorer som är viktiga att fundera kring. Antal Riktar sig din text till en person, en liten grupp eller en större grupp? Att veta hur många personerFortsätt läsa ”Lär känna din mottagare”