Bortforslas eller forslas bort?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrog bortforslas framför forslas bort. Här är resultatet:

Den här gången är det ovanligt tydligt vilket förslag som har gått segrande ur omröstningen. Det är alltså det löst sammansatta verbet forslas bort som vann med största möjliga marginal mot det fast sammansatta verbet bortforslas. För mig som språkkonsult är det här ett glädjande resultat som stämmer överens med ett av de råd man brukar ge myndigheter och andra offentliga verksamheter när man pratar om klarspråk: nämligen att skriva isär fast sammansatta verb när det är möjligt.

Att skriva forsla bort eller ta emot ger texten en ledigare stil, och är lättare för läsaren att förstå än bortforsla och mottaga. Det finns dock fast sammansatta verb som inte är så bra att skriva isär, eftersom betydelsen av verbet då kan förändras. Det är till exempel skillnad på att avbryta något och att bryta av något.

Vilken variant av verbet föredrar du och varför? Skriver du hellre isär än ihop den här typen av verb? Varför/varför inte?

Medan eller medans?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrog medan framför medans. Så här blev resultatet:

För en gångs skull blev resultatet faktiskt inte så annorlunda från vad jag hade förväntat mig.

Här handlar det egentligen om talspråk vs. skriftspråk. Att se medans i skrift är ganska ovanligt, åtminstone i mer formella texter. På sociala media förekommer det oftare, men där är ju också språkbruket ledigare än i många tryckta texter.

Medans finns med i SAOL och där beskrivs det som en vardaglig form av medan. Språkrådet säger att det heter medan i skriftspråk, medan medans är vanligt förekommande i talspråket. Rådet blir därför att hålla sig till medan när du skriver, men säg medans så mycket du vill när du pratar.

Vilken variant använder du dig helst av? Skiljer det sig beroende på text- eller talsituation?

Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?

En del av de omröstningar som jag har haft på Instagram har handlat om olika stavningsvarianter av ett och samma ord. Nu senast hade vi de/dem vs. dom och dessförinnan diskuterades de olika alternativen av schyst (eller var det juste, schysst eller sjyst?). Oftast har jag ställt två alternativ mot varandra där det ena visar på en traditionell stavning och det andra en modernare sådan. Ofta har den ena stavningen visat ordets ursprung (okay) och den andra har legat närmare ordets faktiska uttal (okej). Resultaten har varit varierande, minst sagt.

Som språkkonsult vill jag rekommendera skribenter att skriva så lättförståeligt som möjligt. Det borde innebära att en uttalsnära stavning automatiskt är det bättre alternativet.

Visst vore det enklare om vi skrev så här:

mej, dej, sej, dom

vaschego, uschäkkta, sjornalist,

sykkel, Jötteborj, åkk


Några av de här exemplen ser ju inte riktigt kloka ut, men de är kanske lättare att uttala för någon som aldrig har sett dem förr. Dessutom vore de enklare att stava för barn och andraspråksinlärare som försöker hitta system för våra ologiska stavningsmönster. Så varför kör vi inte igång en stavningsreform och ändrar alla ord med svår stavning till en enklare?

En anledning till att behålla vår krångliga stavning är att den ofta visar ordets ursprung, vilket är viktigt för att vi ska behålla en tydlig koppling till ordets etymologi. Om man inte bryr sig så mycket om det, finns det en annan anledning, nämligen uttalsskillnader. Vilken dialekt ska vi stava efter? Ska det skrivas sjekks eller kekks?

Det finns säkert många fler anledningar till att vi inte borde reformera den svenska stavningen, åtminstone inte på det här sättet. Är det helt enkelt bra som det är?

Vad tycker du? Är det dags för en ny stavningsreform? 

För dig som är intresserad av att läsa mer om stavningsprinciper och varför vi stavar som vi gör, rekommenderar jag följande artiklar:
Därför stavar vi så himla konstigt (Språktidningen)
Varför stavas en del ord så galet? (Göteborgs-Posten)

Att korrläsa skoluppgifter

Jag får ofta frågan om jag kan korrekturläsa eller språkgranska någons uppsats eller skoluppgift. Ibland säger jag ja, men oftast svarar jag nej. 

Vilket svar du får beror på uppsatsens eller uppgiftens ämne och hur mycket hjälp du önskar få. Om du har skrivit en kandidatuppsats i psykologi och vill få den språkligt korrekturläst innan den publiceras, så är det helt okej. Men har du däremot fått i uppgift att skriva en bokrecension på din SFI-kurs och vill att jag ska göra en språkgranskning av din text, måste jag tyvärr säga nej. 

Den främsta anledningen till att jag säger nej i sådana fall, är att jag inte vill att mitt arbete ska störa din lärares bedömning av dina färdigheter och din text. Hade jag rättat din text åt dig hade din lärare inte fått ett korrekt underlag att utgå ifrån när hen ska betygsätta dig (det skulle dessutom räknas som fusk). 

Men om du skriver en uppsats i ett ämne där din språkfärdighet inte betygsätts, gör jag mer än gärna en korrekturläsning av din text. Jag är dock alltid noga med att påpeka att jag inte gör några ändringar av ditt ämnesinnehåll eller din disposition, utan fokuserar helt och hållet på korrekturfel. Jag erbjuder därför bara korrekturläsningar av vetenskapliga uppsatser – inte språkgranskningar. 

Det här är helt enkelt min policy när det kommer till korrekturläsning och språkgranskning av skoluppgifter och uppsatser. Håller du med i mina gränsdragningar? Varför/varför inte?

Adventstävling

Vill du få din bok språkgranskad och korrekturläst helt gratis (manuset får vara max 90 000 ord)?

Jag har dragit igång en adventstävling för mina följare på Instagram. Tävlingen är uppdelad i fyra skrivuppgifter, en för varje adventssöndag. 

För att kunna delta måste du följa mig på Instagram och lämna in alla fyra uppgifter innan 29/12-18. Jag väljer sedan ut två personer som går vidare till final. Under nästa års första vecka får mina följare rösta på det bästa bidraget för varje uppgift. Vinnaren presenteras 7 januari och får sin bok fixad innan 1 februari. 

Jag kommer successivt att uppdatera det här inlägget med vilka uppgifter som ingår i tävlingen. Om det uppkommer några frågor så kommer jag också att svara på dem här så att allt är samlat på ett och samma ställe. 

Lycka till!

Skrivuppgifter
1. Skriv en juldikt. 
2. Skriv ny text till snapsvisan ”Hej Tomtegubbar”. 

Kommer kommer att att försvinna?

I går undrade jag på Instagram om ni föredrog konstruktioner med verbet kommer med eller utan ett att. Så här blev resultatet: 

Överraskande nog föredrog de flesta att behålla det lilla att:et. Och varför är det överraskande då? Jo, för att det har blivit allt vanligare att utesluta det lilla infinitivmärket (att) i anslutning till kommer när kommer används för att uttrycka något som sker i framtiden. 

Så har det blivit för att kommer i den här typen av konstruktioner blir till ett hjälpverb (precis som till exempel vill, brukar och måste). Hjälpverb finns för att uttrycka exempelvis när något ska ske (tempus) eller hur villiga vi är att göra något (modus). Alla klassiska hjälpverb kräver ett huvudverb för att meningen ska bli begriplig. Det går inte att bara säga: Jag vill. utan någon ytterligare kontext och tro att folk kommer att förstå vad det är du vill.

I vanliga fall kräver hjälpverb inget att. Det är inte grammatiskt korrekt att skriva: Jag vill att skriva en bok. Men med kommer är det lite annorlunda. Kommer är inte ett klassiskt hjälpverb, även om det beter sig som ett när vi använder det för att förklara att vi i framtiden kommer att göra något. Så som språkutvecklingen ser ut för svenskan så kommer dock kommer att ansluta sig till hjälpverben så småningom och det lilla att:et kommer att försvinna. Och visst är det mest logiskt? 

Du gör som du vill när du skriver, men det kan vara bra att ha i åtanke att det just nu är många som föredrar att att:et finns kvar och anser att det är det mest korrekta. Själv tycker jag att båda är okej, så länge användandet är konsekvent och genomtänkt. 

Hur gör du?

Får det vara lite ärter?

I går frågade jag mina Instagram-följare om de föredrog pluralformen ärtor framför alternativet ärter. Så här blev resultatet:

Jag tror att det här är första gången resultatet är helt enhälligt. Men hur ligger det till egentligen?

Enligt Institutet för språk och folkminnen är ärter pluralformen av ärt och ska användas när man syftar till en mängd ärter, som i uttrycket ärter och fläsk. Ärter är alltså en kollektivbeteckning som innebär att man inte räknar varje individuell ärta, utan snarare klumpar ihop dem till en kollektiv massa (någon annan som tänker på ärtpuré?). Pluralformen ärtor hör till singularformen ärta och används när man kan eller känner behov av att räkna antalet. Att säga jag har tio ärtor i handen är alltså helt korrekt. 

Vad var då egentligen korrekt i exemplet jag använde i onsdagsomröstningen? Jag skulle kunna argumentera för att båda formerna fungerar. Ärter eftersom det handlar om en mer bildlig mängd och inte en mängd som går att räkna. Ärtor för att det är pluralformen av ärta helt enkelt. 

Vad tycker du? Håller du med om resultatet? 

Varför klarspråk?

Klarspråk är ett verktyg som framför allt används av myndigheter och stora organisationer för att förbättra den skriftliga kommunikationen med invånare och kunder. Men det är inte bara inom de här typerna av verksamheter som det kan löna sig att skriva klarspråk. I det här inlägget tänker jag lista tre allmänna anledningar till att använda klarspråk.

För att öka effektiviteten

Att skriva så att läsaren förstår innebär att du som skribent förhoppningsvis slipper lägga tid på att besvara frågor som borde ha förklarats på ett begripligt sätt i texten. Klar kommunikation är effektiv kommunikation. Och tid är – som bekant – pengar.

För tilliten

Det är svårt att lita på en skribent vars text man inte förstår. En krånglig text kan signalera att avsändaren har något att dölja, att hen vill vilseleda sin läsare, eller komma undan ansvar.

För demokratin

I ett demokratiskt samhälle har alla medborgare rätt att förstå information som angår dem. Det är en stor anledning till varför myndigheter och stora nationella organisationer i dag måste arbeta aktivt med att formulera begripliga texter. Det är även en god anledning till varför privata företag också borde syssla med klarspråk. 

Kan du komma på fler anledningar till att använda klarspråk?

Lär känna din mottagare

För att skriva en så bra text som möjligt är det viktigt att du vet vem din läsare är. I det här inlägget får du tips på några faktorer som är viktiga att fundera kring.

Antal
timon-studler-63413-unsplash
Riktar sig din text till en person, en liten grupp eller en större grupp? Att veta hur många personer du skriver till är avgörande för vilken ton du bör använda dig av. Generellt gäller regeln ju fler mottagare, desto formellare ton.

Sammansättning
rawpixel-651335-unsplash
Vilken typ av mottagare skriver du för? Hur gamla är dina läsare? Går de i skolan eller arbetar de? Har de en annan kulturell eller språklig bakgrund än du? Allt det här är viktigt att ta reda på innan du börjar skriva din text. Samtliga faktorer kan påverka hur du bör tilltala dina läsare, hur mycket information som är nödvändig och hur informationen ska paketeras. Om mottagargruppen innehåller en bred sammansättning av individer med vitt skilda bakgrunder, är det klokt att tänka sig att du riktar din text till den som behöver mest stöd från dig som skribent. Förklara hellre för mycket, än för lite. Använd hellre raka och enkla formuleringar, än ålderdomliga och krångliga.

Kunskaper
sharon-mccutcheon-532782-unsplash

Hur mycket förkunskap har din mottagare om ämnet du skriver om? Det här hör ihop med den föregående punkten, och ligger till grund för hur mycket information du behöver inkludera i din text, och på vilket sätt den bör formuleras. Ju mindre mottagaren vet om ämnet, desto viktigare är det att du förklarar svåra begrepp och är noggrann med vilken disposition din text har (i vilken ordning du presenterar vilken information).

Attityder
gem-lauris-rk-606993-unsplash
Hur tror du att din mottagare känner inför textens ämne, situationen texten förekommer i, och dig som skribent? Tror du att din läsare är negativt inställd till dig som avsändare (till exempel för att hen tidigare fått avslag på sin ansökan, eller för att ni tidigare har haft dålig stämning mellan er), eller är hen vänligt inställd (till exempel för att ni tidigare har haft god kommunikation, eller för att hen har ett intresse för textens ämne)? Att hålla god ton är oftast en fördel (framför allt när du företräder din arbetsplats), och absolut nödvändigt om läsarens inställning redan är negativ till dig som avsändare.

 

Skulle du vilja tillägga något? Finns det något annat du skulle vilja veta om din mottagare för att kunna skriva en bättre text?

 

Få tid till att göra det du är bra på

Jag tror inte att någon som inte har ett eget företag kan förstå hur mycket tid som går åt till administration, bokföring, marknadsföring och andra sysslor som inte har något med ens faktiska yrkestitel att göra. Trots att jag trivs utomordentligt bra som egenföretagare, kan det ibland vara frustrerande att ägna största delen av en arbetsdag åt ekonomi, när jag egentligen skulle vilja göra språkkonsultiga saker som att korrekturläsa eller planera en skrivkurs.

pexels-photo-313690

Jag har insett att jag har tur som tycker så mycket om att skriva, för mycket skrivande blir det när man har sitt eget företag att ta hand om. Man ska sköta sina sociala medier, skriva annonser (och blogginlägg för min del), svara på mejl och formulera texter som beskriver vilka tjänster och produkter som man erbjuder. För mig är de här sakerna en del av det roliga med att driva företag. Jag trivs framför mitt tangentbord.

Men för många är de här sysslorna bara en del av det administrativa arbetet. En del av det där som måste göras innan man får sätta igång med det riktiga arbetet. Det kan kännas tråkigt och omotiverande att behöva lägga timmar på att formulera annonstexter när man egentligen helst bara vill in i ateljén och dreja eller ut i verkstan och sätta igång med bilmeckandet.

Dessutom kan det kännas som att man inte riktigt får till det när man försöker skriva texterna själv. Man lyckas inte på ett rättvist sätt beskriva hur kompetent man är inom sitt område eller hur fantastisk ens nya produkt är. Det finns så oerhört många driftiga och duktiga entreprenörer därute som inte når ut med sina idéer på det sätt som de skulle kunna.

pexels-photo-64609

Det är till stor del därför som jag erbjuder mina tjänster till småföretag. Jag vill att du ska ha tillräckligt med tid till att göra det du är bra på, genom att hjälpa dig med en del av det som du känner dig mindre bra på. Ett sådant samarbete mynnar ut i att du sparar tid och energi som du kan lägga på ditt faktiska yrke, på den faktiska produkt eller tjänst som du brinner för och vill få ut till dina kunder.

Och det behöver inte vara dyrt att ta in hjälp utifrån. Att kontinuerligt skicka texter till mig som jag språkgranskar och skickar tillbaka till dig behöver inte kosta mer än ett par tusenlappar i månaden. Med tanke på den tid du sparar på att slippa göra det där tråkiga jobbet själv, tjänar du in de kronorna på nolltid.

Vill du veta mer om hur jag kan hjälpa dig med ditt företags texter? Skicka ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com eller ring mig på 076-255 06 92.