Språkligt utlåtande – diagnostisera din text

Hur står det till med textbindningen? Satsradar du? Hur bra fungerar din kommatering?

Om du vill få reda på hur du kan förbättra din text och ditt skrivande kan ett språkligt utlåtande vara precis vad du behöver.

Hur går det till?

Du skickar din text till mig och jag läser igenom den och sammanfattar vad du skulle kunna korrigera för att texten ska bli ännu bättre. Återkopplingen kommer i form av kommentarer i din text och en separat sammanfattning av vanliga fel och förbättringspunkter.

Hur ser sammanfattningen ut?

Sammanfattningen är en lista över vilka typer av fel jag har upptäckt, hur ofta förekommande de är och hur du kan lösa dem. Jag lämnar också kommentarer i din text för att visa hur felet kan se ut.

Är ett språkligt utlåtande rätt för mig?

Tjänsten passar dig som
– har skrivit en längre text (till exempel en vetenskaplig uppsats, en roman eller en facklitterär bok)
– har blivit textblind och behöver ett par nya, fräscha ögon som kan upptäcka eventuella fel i din text
– vill få konkreta tips på hur din text och ditt skrivande kan bli språkligt bättre
– letar efter ett billigare alternativ till korrekturläsning eller språkgranskning.

Vad skiljer ett språkligt utlåtande från en korrekturläsning?

Vid en vanlig korrekturläsning eller språkgranskning går jag in och ändrar det som behöver ändras. Vid ett språkligt utlåtande får du reda på vilka typer av fel som behöver åtgärdas, men du får själv utföra alla ändringarna.

Vad kostar det?

Priset beror bland annat på hur lång din text är och inom vilken genre den är. Mejla johanssonssprakkonsulteri@gmail.com för en prisbedömning.

Bli en bättre skribent!

Just nu sitter de flesta av oss hemma mer än vanligt. För att ta tillvara den extra tiden och bota den värsta tristessen är det här ett ypperligt tillfälle för dig att ta tag i det där som du annars aldrig riktigt har tid för – som att slipa på dina skrivfärdigheter till exempel.

Passande nog erbjuder jag skrivhandledning både för dig som är van skribent och för dig som precis har bestämt dig för att fatta pennan (eller snarare placera fingrarna på tangenterna kanske). Det spelar heller ingen roll vilken typ av texter du skriver – romaner, blogginlägg, rapporter, uppsatser, facklitteratur, artiklar – du kan alltid bli en bättre skribent.

Så här går det till

Skrivhandledningen sker i form av skriftlig återkoppling på texter som du skickar in till mig. Fokus för återkopplingen ligger på det språkliga (alltså inte på till exempel dramaturgi och berättarteknik).

Du kan förvänta dig att få kommentarer på sådant som
– disposition
– textbindning
– mottagaranpassning
– meningsbyggnad
– kommatering
– felanvändning av skiljetecken
– överanvändning och felanvändning av specifika ord och uttryck
– inkonsekvent språkbruk (till exempel att du växlar mellan olika stavningsvarianter som schysst och schyst).

Återkopplingen kommer i form av konkreta kommentarer i ditt dokument och en sammanfattning av det du kan förbättra i ett separat dokument.

Låter det intressant?

I så fall har jag två standardupplägg som du kan välja mellan.

Pröva på
Skicka in upp till 5 000 ord och få återkoppling på vad du kan förbättra. De 5 000 orden behöver inte vara del av en och samma text, men de bör skickas vid ett och samma tillfälle. Återkopplingen får du efter ungefär en vecka.
Pris: 1 500 kr (inkl. moms)

Andra chansen
Skicka in upp till 5 000 ord och få återkoppling på vad du kan förbättra, precis som i Testa på ovan. Läs igenom din återkoppling, omarbeta din/a text/er, skicka tillbaka den/m till mig och få återkoppling igen. Varje återkopplingsrunda tar ungefär en vecka.
Pris: 2 500 kr (inkl. moms)

Har du en text som är längre än 5 000 ord?

Om du har tänkt att köra igång med ett större skrivprojekt och önskar någon att bolla språkfrågor med under tiden kanske det här passar dig bättre:

Bollplank
Skicka in en sammanfattning av ditt projekt där du berättar lite om vad du ska skriva om, hur lång tid du planerar att ditt projekt kommer att ta och hur erfaren du är som skribent. Inkludera även en inledning till din text eller ett utdrag ur den. Därefter ger jag dig ett skräddarsytt förslag på hur jag skulle kunna hjälpa dig genom din skrivprocess. Ett sådant förslag skulle till exempel kunna innehålla regelbunden återkoppling på ditt skrivande en gång i månaden.
Pris: Du får en offert efter att du har skickat in din projektsammanfattning.

Är du redo att bli en bättre skribent?

Skicka ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com så kör vi igång!

Bortforslas eller forslas bort?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrog bortforslas framför forslas bort. Här är resultatet:

Den här gången är det ovanligt tydligt vilket förslag som har gått segrande ur omröstningen. Det är alltså det löst sammansatta verbet forslas bort som vann med största möjliga marginal mot det fast sammansatta verbet bortforslas. För mig som språkkonsult är det här ett glädjande resultat som stämmer överens med ett av de råd man brukar ge myndigheter och andra offentliga verksamheter när man pratar om klarspråk: nämligen att skriva isär fast sammansatta verb när det är möjligt.

Att skriva forsla bort eller ta emot ger texten en ledigare stil, och är lättare för läsaren att förstå än bortforsla och mottaga. Det finns dock fast sammansatta verb som inte är så bra att skriva isär, eftersom betydelsen av verbet då kan förändras. Det är till exempel skillnad på att avbryta något och att bryta av något.

Vilken variant av verbet föredrar du och varför? Skriver du hellre isär än ihop den här typen av verb? Varför/varför inte?

Medan eller medans?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrog medan framför medans. Så här blev resultatet:

För en gångs skull blev resultatet faktiskt inte så annorlunda från vad jag hade förväntat mig.

Här handlar det egentligen om talspråk vs. skriftspråk. Att se medans i skrift är ganska ovanligt, åtminstone i mer formella texter. På sociala media förekommer det oftare, men där är ju också språkbruket ledigare än i många tryckta texter.

Medans finns med i SAOL och där beskrivs det som en vardaglig form av medan. Språkrådet säger att det heter medan i skriftspråk, medan medans är vanligt förekommande i talspråket. Rådet blir därför att hålla sig till medan när du skriver, men säg medans så mycket du vill när du pratar.

Vilken variant använder du dig helst av? Skiljer det sig beroende på text- eller talsituation?

Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?

En del av de omröstningar som jag har haft på Instagram har handlat om olika stavningsvarianter av ett och samma ord. Nu senast hade vi de/dem vs. dom och dessförinnan diskuterades de olika alternativen av schyst (eller var det juste, schysst eller sjyst?). Oftast har jag ställt två alternativ mot varandra där det ena visar på en traditionell stavning och det andra en modernare sådan. Ofta har den ena stavningen visat ordets ursprung (okay) och den andra har legat närmare ordets faktiska uttal (okej). Resultaten har varit varierande, minst sagt.

Som språkkonsult vill jag rekommendera skribenter att skriva så lättförståeligt som möjligt. Det borde innebära att en uttalsnära stavning automatiskt är det bättre alternativet.

Visst vore det enklare om vi skrev så här:

mej, dej, sej, dom

vaschego, uschäkkta, sjornalist,

sykkel, Jötteborj, åkk


Några av de här exemplen ser ju inte riktigt kloka ut, men de är kanske lättare att uttala för någon som aldrig har sett dem förr. Dessutom vore de enklare att stava för barn och andraspråksinlärare som försöker hitta system för våra ologiska stavningsmönster. Så varför kör vi inte igång en stavningsreform och ändrar alla ord med svår stavning till en enklare?

En anledning till att behålla vår krångliga stavning är att den ofta visar ordets ursprung, vilket är viktigt för att vi ska behålla en tydlig koppling till ordets etymologi. Om man inte bryr sig så mycket om det, finns det en annan anledning, nämligen uttalsskillnader. Vilken dialekt ska vi stava efter? Ska det skrivas sjekks eller kekks?

Det finns säkert många fler anledningar till att vi inte borde reformera den svenska stavningen, åtminstone inte på det här sättet. Är det helt enkelt bra som det är?

Vad tycker du? Är det dags för en ny stavningsreform? 

För dig som är intresserad av att läsa mer om stavningsprinciper och varför vi stavar som vi gör, rekommenderar jag följande artiklar:
Därför stavar vi så himla konstigt (Språktidningen)
Varför stavas en del ord så galet? (Göteborgs-Posten)

Att korrläsa skoluppgifter

Jag får ofta frågan om jag kan korrekturläsa eller språkgranska någons uppsats eller skoluppgift. Ibland säger jag ja, men oftast svarar jag nej. 

Vilket svar du får beror på uppsatsens eller uppgiftens ämne och hur mycket hjälp du önskar få. Om du har skrivit en kandidatuppsats i psykologi och vill få den språkligt korrekturläst innan den publiceras, så är det helt okej. Men har du däremot fått i uppgift att skriva en bokrecension på din SFI-kurs och vill att jag ska göra en språkgranskning av din text, måste jag tyvärr säga nej. 

Den främsta anledningen till att jag säger nej i sådana fall, är att jag inte vill att mitt arbete ska störa din lärares bedömning av dina färdigheter och din text. Hade jag rättat din text åt dig hade din lärare inte fått ett korrekt underlag att utgå ifrån när hen ska betygsätta dig (det skulle dessutom räknas som fusk). 

Men om du skriver en uppsats i ett ämne där din språkfärdighet inte betygsätts, gör jag mer än gärna en korrekturläsning av din text. Jag är dock alltid noga med att påpeka att jag inte gör några ändringar av ditt ämnesinnehåll eller din disposition, utan fokuserar helt och hållet på korrekturfel. Jag erbjuder därför bara korrekturläsningar av vetenskapliga uppsatser – inte språkgranskningar. 

Det här är helt enkelt min policy när det kommer till korrekturläsning och språkgranskning av skoluppgifter och uppsatser. Håller du med i mina gränsdragningar? Varför/varför inte?

Adventstävling

Vill du få din bok språkgranskad och korrekturläst helt gratis (manuset får vara max 90 000 ord)?

Jag har dragit igång en adventstävling för mina följare på Instagram. Tävlingen är uppdelad i fyra skrivuppgifter, en för varje adventssöndag. 

För att kunna delta måste du följa mig på Instagram och lämna in alla fyra uppgifter innan 29/12-18. Jag väljer sedan ut två personer som går vidare till final. Under nästa års första vecka får mina följare rösta på det bästa bidraget för varje uppgift. Vinnaren presenteras 7 januari och får sin bok fixad innan 1 februari. 

Jag kommer successivt att uppdatera det här inlägget med vilka uppgifter som ingår i tävlingen. Om det uppkommer några frågor så kommer jag också att svara på dem här så att allt är samlat på ett och samma ställe. 

Lycka till!

Skrivuppgifter
1. Skriv en juldikt. 
2. Skriv ny text till snapsvisan ”Hej Tomtegubbar”. 

Kommer kommer att att försvinna?

I går undrade jag på Instagram om ni föredrog konstruktioner med verbet kommer med eller utan ett att. Så här blev resultatet: 

Överraskande nog föredrog de flesta att behålla det lilla att:et. Och varför är det överraskande då? Jo, för att det har blivit allt vanligare att utesluta det lilla infinitivmärket (att) i anslutning till kommer när kommer används för att uttrycka något som sker i framtiden. 

Så har det blivit för att kommer i den här typen av konstruktioner blir till ett hjälpverb (precis som till exempel vill, brukar och måste). Hjälpverb finns för att uttrycka exempelvis när något ska ske (tempus) eller hur villiga vi är att göra något (modus). Alla klassiska hjälpverb kräver ett huvudverb för att meningen ska bli begriplig. Det går inte att bara säga: Jag vill. utan någon ytterligare kontext och tro att folk kommer att förstå vad det är du vill.

I vanliga fall kräver hjälpverb inget att. Det är inte grammatiskt korrekt att skriva: Jag vill att skriva en bok. Men med kommer är det lite annorlunda. Kommer är inte ett klassiskt hjälpverb, även om det beter sig som ett när vi använder det för att förklara att vi i framtiden kommer att göra något. Så som språkutvecklingen ser ut för svenskan så kommer dock kommer att ansluta sig till hjälpverben så småningom och det lilla att:et kommer att försvinna. Och visst är det mest logiskt? 

Du gör som du vill när du skriver, men det kan vara bra att ha i åtanke att det just nu är många som föredrar att att:et finns kvar och anser att det är det mest korrekta. Själv tycker jag att båda är okej, så länge användandet är konsekvent och genomtänkt. 

Hur gör du?

Får det vara lite ärter?

I går frågade jag mina Instagram-följare om de föredrog pluralformen ärtor framför alternativet ärter. Så här blev resultatet:

Jag tror att det här är första gången resultatet är helt enhälligt. Men hur ligger det till egentligen?

Enligt Institutet för språk och folkminnen är ärter pluralformen av ärt och ska användas när man syftar till en mängd ärter, som i uttrycket ärter och fläsk. Ärter är alltså en kollektivbeteckning som innebär att man inte räknar varje individuell ärta, utan snarare klumpar ihop dem till en kollektiv massa (någon annan som tänker på ärtpuré?). Pluralformen ärtor hör till singularformen ärta och används när man kan eller känner behov av att räkna antalet. Att säga jag har tio ärtor i handen är alltså helt korrekt. 

Vad var då egentligen korrekt i exemplet jag använde i onsdagsomröstningen? Jag skulle kunna argumentera för att båda formerna fungerar. Ärter eftersom det handlar om en mer bildlig mängd och inte en mängd som går att räkna. Ärtor för att det är pluralformen av ärta helt enkelt. 

Vad tycker du? Håller du med om resultatet? 

Varför klarspråk?

Klarspråk är ett verktyg som framför allt används av myndigheter och stora organisationer för att förbättra den skriftliga kommunikationen med invånare och kunder. Men det är inte bara inom de här typerna av verksamheter som det kan löna sig att skriva klarspråk. I det här inlägget tänker jag lista tre allmänna anledningar till att använda klarspråk.

För att öka effektiviteten

Att skriva så att läsaren förstår innebär att du som skribent förhoppningsvis slipper lägga tid på att besvara frågor som borde ha förklarats på ett begripligt sätt i texten. Klar kommunikation är effektiv kommunikation. Och tid är – som bekant – pengar.

För tilliten

Det är svårt att lita på en skribent vars text man inte förstår. En krånglig text kan signalera att avsändaren har något att dölja, att hen vill vilseleda sin läsare, eller komma undan ansvar.

För demokratin

I ett demokratiskt samhälle har alla medborgare rätt att förstå information som angår dem. Det är en stor anledning till varför myndigheter och stora nationella organisationer i dag måste arbeta aktivt med att formulera begripliga texter. Det är även en god anledning till varför privata företag också borde syssla med klarspråk. 

Kan du komma på fler anledningar till att använda klarspråk?