Har du hög eller högt IQ?

I går frågade jag mina följare på Instagram vilket grammatiskt genus de föredrar för förkortningen IQ. Så här blev resultatet:

Det var alltså alternativ två, högt/ditt IQ som gick segrande ur omröstningen, vilket innebär att de flesta som röstade föredrar att räkna IQ som ett neutrum-ord (ett-ord). Är det också det som är rätt?

Nej, det är det faktiskt inte. Både SAOL och SO förespråkar kategoriseringen av IQ som ett en-ord. I SAOL ges inte ens några alternativ: där är det bara en IQ som gäller. I SO står det däremot ~n äv. ~t, plur. ~n äv. ~. Vid första anblick kan det verka lite kryptiskt, men det betyder att IQ i första hand är ett en-ord, men att det också används som ett-ord.

En anledning till att man kategoriserar IQ som utrum skulle kunna vara att det är en förkortning av ett sammansatt ord. Från början har vi lånat in IQ från engelskans intelligence quotient, och den svenska översättningen i sin helhet är intelligenskvot. När vi väljer vilket grammatiskt genus ett sammansatt substantiv ska ha är det dess sista delord som avgör. Därför heter det ett bord men en bordsduk och en telefon men ett telefonsamtal. Kvot är som bekant ett en-ord* och därför passar en IQ bättre än ett IQ.

Med det sagt är det dock inte så ovanligt att man säger högt IQ i stället för hög IQ. Utifrån mina (högst ovetenskapliga) observationer skulle jag till och med vilja hävda att det är ganska vanligt. Det räcker att googla på IQ och läsa bland sökresultaten för att se att valet av grammatiskt genus vacklar. Kanske beror det på att vi betraktar IQ som ett eget ord och inte nödvändigtvis som den förkortning det faktiskt är. Av någon anledning känns det då rätt för många av oss att klassa ordet som neutrum i stället för utrum. Trots detta rekommenderar jag att du skriver en/hög IQ i de fall där du vill vara noga med att följa svenska grammatiska regler.

Föredrar du att säga ett/högt IQ framför en/hög IQ? Varför?

* Intelligens råkar dock också vara ett en-ord, så i det här fallet hade det faktiskt inte spelat någon roll vilket av delorden vi väljer grammatiskt genus utifrån.

Ett eller en tennisracket?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar ett eller en tennisracket, och så här blev resultatet:

En stor majoritet röstade alltså på alternativ ett, ett racket. Är det också det som är rätt?

Nej, inte enligt SAOL och SO som båda menar att det ska vara en racket (racketar i plural). En anledning till att det ändå finns viss tvekan om vilket grammatiskt genus racket har kan vara att ordet i sin obestämda form ser ut som ett ett-substantiv i bestämd form. Andra ett-ord som hus och träd får ju ändelsen -et i bestämd form singular (huset, trädet), därför är det inte så konstigt om vi omedvetet väljer att placera racket i samma kategori.

En annan anledning, som går lite hand i hand med den första, är att många inte säger racket, utan bara rack. De ska alltså köpa ett nytt tennisrack, inte en ny tennisracket. Rack med samma betydelse som racket finns listat i SAOL, men med noteringen vard. som indikerar att det är en vardaglig variant av ordet. Det finns en andra betydelse av rack, nämligen ställ el. hylla för elektronisk utrustning. I den här betydelsen anses rack vara ett ett-ord (rack även i plural), och detta gäller också för rack som kortform av racket. Det finns dock en tredje betydelse av ordet, nämligen bygelformig anordning för förening av rundhult med mast el. stång, och då är det ett en-ord. Skillnaden i grammatiskt genus mellan de olika betydelserna kan bero på att orden har olika ursprung och har kommit in i svenskan under olika tidsperioder.

Sammanfattningsvis heter det alltså en racket eller ett rack. Du kan använda vilken form av ordet du vill, men ha i åtanke att den kortare varianten uppfattas som mer vardaglig och informell än den längre.

Hur föredrar du att säga och skriva: en eller ett racket? Eller föredrar du den kortare formen?

Vilken(/t) fin(t) läppglans!

I går frågade jag mina följare på Instagram om vilket grammatiskt genus de tycker att ordet läppglans har. Heter det en läppglans eller ett läppglans? Så här blev resultatet:

Enligt resultatet heter det alltså klart och tydligt ett läppglans och inte en läppglans, vilket också stämmer överens med min egen språkkänsla och hypotes inför omröstningen. Men jag hade ju inte frågat om det inte hade funnits någon komplicerande omständighet …

Jag bestämde mig för att ställa den här frågan för att jag av någon anledning behövde skriva läppglans i bestämd form singular i min webbläsare, och såg att ordet autokorrigerades till läppglansen i stället för läppglanset, vilket jag tyckte var märkligt. Hade jag menat att prata om sminkprodukten i bestämd form plural så hade allt varit i sin ordning, men nu var det ju ett specifikt läppglans jag ville skriva om. Min första tanke var att autokorrigeringen var felaktig (så klart, det kunde ju inte vara jag som hade fel …). Nyfiken (och full av högmod) gick jag därför in och sökte i SAOL för att få min hypotes bekräftad. Men i stället fick sig mitt språkliga självförtroende en liten törn.

Enligt SAOL och SO heter det nämligen en läppglans (och det finns ingen pluralform alls). Autokorrigeringen hade således faktiskt gjort sitt jobb den här gången. Men jag kunde naturligtvis inte bara släppa det här och gå vidare med mitt liv. Så jag började fundera över varför läppglans har tilldelats neutrum som grammatiskt genus i stället för utrum. Egentligen är det faktiskt inte så konstigt. Läppglans är ett sammansatt substantiv som består av orden läpp och glans. När man skapar nya ord i svenskan genom att sätta ihop två substantiv, får sammansättningen samma grammatiska genus som det sista ordet i sammansättningen. Det heter därför

ett matbord och en ordbok

men

en matsal och ett ordspråk.

Föga förvånande heter det en glans när man menar ett ”jämnt återsken från blank yta” (definition från SO 2009), och därmed måste det också heta en läppglans. Det är ju logiskt, men varför känns det ändå så fel för mig och många andra? Kanske för att andra läpprodukter har fått neutrum som grammatiskt genus: ett läppstift, ett läppbalsam, ett cerat. Men det finns ju också undantag (en läppenna) så helt vattentät är inte den här teorin, även om jag tror att det är den mest rimliga. En annan teori handlar om att det ju inte är just glansen (alltså slutresultatet) man syftar på när man säger läppglans, utan produkten som skapar den. Det innebär att man skulle kunna säga

Mitt läppglans ger mig en fin läppglans.

och samtidigt göra en distinktion mellan produkt och resultat.

I vilket fall som helst, så finns det alltså ett rätt och ett fel svar den här veckan. Rekommendationen blir därför att du bör hålla dig till en läppglans om du bryr dig om att skriva språkligt korrekt. Det finns dock många vars språkkänsla går emot vad som anses vara grammatiskt korrekt i denna fråga, så att skriva eller säga ”fel” är relativt ofarligt i just det här fallet.

Vilket grammatiskt genus föredrar du för ordet läppglans? Varför? Använder du olika i olika situationer?