För bara någon vecka sedan gick jag med i en grupp för språkpoliser på Facebook (tänker inte nämna gruppens exakta namn här, ni som vet VET), och överraskades snabbt av dels hur ofta folk hittar fel i till exempel tidningar och annonser, dels hur arga människor i allmänhet faktiskt blir av språkfel. En del av diskussionerna i den här gruppen är ganska skrämmande, både för att de ibland sprider oriktigheter och för att tonen inte sällan är oerhört aggressiv.
Under tiden som jag läste till språkkonsult, lade jag märke till att jag blev mer förstående inför språkliga fel som kan uppkomma i diverse texter. Jag inser att alla inte kan vara lika nördiga som jag – och att man faktiskt inte alltid behöver vara det för att ha rätt att publicera en text. Efter min avslutade utbildning (och i och med kontakt med bland annat den tidigare nämnda Facebook-gruppen) har jag dock insett att skrivfel engagerar och irriterar i en mycket större utsträckning än vad många skribenter kanske tror.
Av en slump hittade jag en artikel från Forskning & Framtid som handlar om just skrivfel i olika texter. Artikeln är från 2007 och beskriver bland annat resultaten av en rad experiment gjorda vid Stockholms universitet. Det visar sig att stavfel i en text kan sänka läsarens förtroende för skribenten med 20 procent. Det är ganska mycket. Det räcker dessutom med bara två fel för att förtroendet ska få sig en törn. Det går också långsammare att läsa en text med stavfel i, eftersom läsaren måste lägga mer tid på att avkoda ord som avviker från standardiserad stavning.
När det kommer till andra typer av skrivfel (i experimenten undersöktes satsradningar och symmetribrott), visar det sig också att läshastigheten sänks. Läsaren måste läsa om en mening flera gånger för att kunna förstå den, vilket inte bara gör att det tar längre tid att läsa – det gör också att läsaren blir irriterad. Experimenten visade faktiskt att läsare av texter med planterade fel inte bara var irriterade över dessa fel, utan även över andra aspekter (som disposition, formuleringar, etc.) som inte orsakade samma reaktion i texten utan fel. Det verkar alltså som att det uppstår någon form av guilty by association för resten av texten och dess författare. (För att läsa hela artikeln, följ den här länken: Vad är det för fel på ett fel?)
Slutsatsen blir helt enkelt att om du vill skapa förtroende hos din läsare och hålla hen nöjd och glad, så borde du se till att följa gängse skriv- och stavningsregler. Annars riskerar du inte bara att förlora en kund – du kan också hamna i en arg språkpolisgrupp på Facebook eller till och med dyka upp i någons Instagramflöde.
Från min Instagram. Förlåt, SVT.
Johanssons språkkonsulteri 