Vad du SKA skriva på bokomslaget

Förra veckan frågade jag mina följare på Instagram vad de inte tycker om att läsa på ett bokomslag (klicka HÄR för att läsa förra veckans inlägg), och i går ställde jag den motsatta frågan. Jag fick inte lika många förslag den här gången, förmodligen på grund av att det ofta är enklare att peka ut det som är mindre bra, jämfört med det som är riktigt bra. I det här inlägget sammanfattar jag därför både mina följares tankar och mina egna kring bra bokomslagstexter.

Lämna något åt fantasin

Precis som jag nämnde i förra veckans inlägg, är det viktigt att inte avslöja för mycket om bokens handling i baksidestexten. Ditt uppdrag är att skapa intresse genom att sammanfatta kärnan av din bok på ett sätt som gör att den potentiella läsaren inte kan låta bli att dyka in bland sidorna. Om du skriver baksidestexten som en sammanfattning i en vetenskaplig uppsats (där man ju redogör för alla uppsatsens delar, även resultatet), finns det ingen anledning för någon att faktiskt öppna, läsa och köpa din bok.

Berätta vad andra tycker

När jag ställde frågan om vad som ska stå på ett bokomslag, var det flera som höll med om att de brukar läsa de små recensionerna som ofta finns med. I en värld full av läsval behöver vi någonting som kan hjälpa oss att skilja agnarna från vetet. Något som kan vara användbart är att ta del av andras åsikter kring boken man råkar vara intresserad av. Om många andra har tyckt om den, är chansen större att man själv också kommer att göra det. Var dock noga med att välja ut ett lite längre utdrag ur ett utlåtande än ”Boken var fantastisk!”. Det är viktigt att kunna motivera varför boken fick ett så gott betyg. 

Var unik

Som sagt är vår värld full av läsval. För att stå ut i mängden är det viktigt att försöka hitta ett eget, unikt uttryck som skapar nyfikenhet och lockar människor till din bok. Att skriva att din berättelse är ”en gripande och skakande skildring av ett barndomstrauma”, kommer inte att lämna ett avtryck hos personen som funderar på att läsa just din bok. Försök att vara kreativ och hitta på andra sätt att beskriva ditt verk.

Vad tycker du är viktigast att få med på ett bokomslag?

Innan testläsaren läser

Att skriva är en väldigt ensam sysselsättning. Då och då behöver man få bolla sitt manus med någon annan – ofta en så kallad ”testläsare”. Det kan till exempel vara en familjemedlem, en vän eller någon du har hittat i en testläsningsgrupp på sociala media. Innan du lämnar ifrån dig ditt manus finns det några saker du behöver tänka på.

Vad vill du ha åsikter om?
Det viktigaste att ha koll på innan du ger ifrån dig din text, är vilken typ av återkoppling du vill ha. Lämna en lista med direkta frågor som testläsaren kan svara på under läsningens gång. Exempel på frågor kan vara: Ligger scenerna i rätt ordning? Är karaktärerna tillräckligt djupa? Är berättelsen spännande? Bryr du dig om hur det ska gå för huvudkaraktären? Funkar perspektiv och tempus genom berättelsen? Är det konsekvent?

Lämna plats för sådant som du inte har tänkt på
Det kan hända att din testläsare lägger märke till sådant som du inte förväntat dig. Se till att det finns utrymme för den typen av reflektioner. Även om du inte känner att du kan göra något med den sortens återkoppling just nu, kan den komma till användning längre fram eller vid ett senare skrivprojekt.

Korrekturläs
För att dina testläsare inte ska fokusera på smådetaljer och irriterande korrfel, är det viktigt att du gör en stavningskontroll och ser över att till exempel alla personnamn och geografiska platser stavas konsekvent genom hela din text.

Typografi och utformning av dokumentet
Välj ett lättläst typsnitt. Times New Roman duger bra för redigering, men vill du att det ska se mer ”bokaktigt” ut kan du välja till exempel Garamond, Baskerville eller Helvetica Neue. Låt storleken på typsnittet (graden) vara mellan 10 och 13 punkter. Undvik snirkliga och komplexa typsnitt – särskilt i brödtexten – det kan göra texten svårare att läsa. Ställ in radavståndet på 1,5 för att göra texten luftigare.

Om du lämnar ifrån dig texten i digital form och ber din testläsare att läsa direkt i Word, är det bra om ni använder er av spåra ändringar-funktionen. När den är påslagen kan din testläsare lämna kommentarer och till och med ändra i din text utan att du måste acceptera alla ändringar. Du kan enkelt avvisa förslaget och gå tillbaka till den tidigare versionen av dokumentet.

Lämnar du din text i pappersform är det viktigt att du lämnar breda marginaler som ger plats åt din testläsares reflektioner. Glöm inte att sidnumrera!

Att hantera kritik
Det sista jag vill nämna är hur viktigt det är att du skiljer dig själv från ditt skrivande och din bok. Det är svårt att inte ta kritik personligt när man har sysslat med något i många, långa timmar, och lagt ner både hjärta och själ i arbetet. Men det är viktigt att du kommer ihåg att dina testläsare (om du har valt dem med omsorg) bara reflekterar kring texten du har gett dem, inte dig som person. Du är inte din text och kritik mot din text är inte kritik mot dig.

Om du tycker att det är svårt att ta emot kritik och känner att du vill att din testläsare ska fokusera på det positiva under den här genomläsningen, så säg det! Ibland är det inte konstruktiv kritik som behövs, utan några uppmuntrande ord kring vad som fungerar, vad som är spännande och vad som får någon att vilja läsa vidare. Efter lite beröm kanske du är redo att lyssna på det som du behöver jobba lite mer med.

Har du något mer tips på vad som kan vara bra att tänka på innan man lämnar över sitt manus till en testläsare?

Tre tips för en bättre karaktär

När du skriver din berättelse är det dina karaktärer som du bör lägga mest tid och kraft på att utveckla. Det är de som kommer att följa med läsaren från första till sista sidan, och som ger liv och trovärdighet till miljöer och skeenden. 

I det här inlägget ger jag tre tips på vad du bör tänka på när du utformar dina karaktärer (särskilt sådana som kommer att ta mycket plats i din berättelse). 

Fel och brister

Att ingen är perfekt är väl närmast en kliché, men av en god anledning. Det är nämligen sant. Det finns inte en enda riktig människa som är fysiskt eller psykiskt perfekt, och därför är det viktigt att dina karaktärer inte är det heller. Att läsa om någon som är helt utan fel och brister är tråkigt. Är din huvudkaraktär supersmart och supersnygg? Då är det kanske rimligt att hen också har svårt att, till exempel,  skapa goda relationer med andra karaktärer. 

Tvivel och misstag

Precis som det inte existerar perfekta människor, existerar det inte heller någon som aldrig har begått ett misstag eller befunnit sig i en situation där hen har tvivlat på sig själv. Låt din karaktär fatta ett dåligt beslut eller göra en felbedömning och tvivla på sig själv som följd. Kanske sprang hen ut ur ett brinnande lägenhetshus utan att ta sin katt med sig? Det skulle onekligen kunna ligga till grund för en god dos av självreflektion.

Lärdomar och utveckling

Eftersom dina karaktärer nu har brister och begår misstag, finns det också möjlighet för dem att växa och lära sig (och även läsaren) något under berättelsens gång. Se berättelsen som en resa: karaktären börjar på en plats i sig själv (och kanske även i den fysiska världen), och slutar på en helt annan. Den drogmissbrukande professorn kanske inser – efter att ha förlorat sin bästa vän på grund av en drogaffär som gick fel – att det är dags att bli nykter?

Har du några tips på hur man skapar en bra karaktär? Dela med dig i kommentarerna! 

Frukostträff för företagare i Göteborg

pexels-photo-1251175

Jag förstod inte riktigt hur viktigt nätverkande är förrän jag började komma igång med mitt företag. Visst hade jag hört att nätverkande är en bra metod för att skaffa sig kontakter, men jag kunde aldrig tro att det skulle vara så här avgörande. För mig kommer inte nätverkande särskilt naturligt. Det är något som jag aktivt behöver avsätta tid till och peppa mig själv inför. Det senare eftersom jag är mer av en introvert än en extrovert.

Men i morgon är det dags för min första frukostträff för företagare i Göteborg! Jag insåg efter att ha sökt runt på Facebook och Google att det inte finns så många avslappnade nätverksträffar för företagare i Göteborg, och fick rådet att arrangera en egen. Så det gjorde jag. Förhoppningsvis blir vi några stycken som hittar något trevligt att prata om under ett par tidiga morgontimmar.

Om du som läser det här skulle vara intresserad av att dyka upp och vill ha mer information, så får du gärna slänga iväg ett mejl (johanssonssprakkonsulteri@gmail.com) eller skriva till mig på Facebook (Johanssons språkkonsulteri) eller Instagram (johanssonssprakkonsulteri). 

Skriv rätt och skapa förtroende

För bara någon vecka sedan gick jag med i en grupp för språkpoliser på Facebook (tänker inte nämna gruppens namn här, ni som vet VET), och överraskades snabbt av dels hur ofta folk hittar fel i till exempel tidningar och annonser, dels hur arga människor i allmänhet faktiskt blir av språkfel. En del av diskussionerna i den här gruppen är ganska skrämmande, både för att de ibland sprider oriktigheter, och för att tonen inte sällan är oerhört aggressiv.

person-human-male-man

Under tiden som jag läste till språkkonsult, lade jag märke till att jag blev mer förstående inför språkliga fel som kan uppkomma i diverse texter. Jag inser att alla inte kan vara lika nördiga som jag – och att man faktiskt inte alltid behöver vara det för att ha rätt att publicera en text. Efter min avslutade utbildning (och i och med kontakt med bland annat den tidigare nämnda Facebook-gruppen) har jag dock insett att skrivfel engagerar och irriterar i en mycket större utsträckning än vad många skribenter kanske tror.

Av en slump hittade jag en artikel från Forskning & Framtid som handlar om just skrivfel i olika texter. Artikeln är från 2007 och beskriver bland annat resultaten av en rad experiment gjorda vid Stockholms universitet. Det visar sig att stavfel i en text kan sänka läsarens förtroende för skribenten med 20 procent. Det är ganska mycket. Det räcker dessutom med bara två fel för att förtroendet ska få sig en törn. Det går också långsammare att läsa en text med stavfel i, eftersom läsaren måste lägga mer tid på att avkoda ord som avviker från standardiserad stavning.

När det kommer till andra typer av skrivfel (i experimenten undersöktes satsradningar och symmetribrott), visar det sig också att läshastigheten sänks. Läsaren måste läsa om en mening flera gånger för att kunna förstå den, vilket inte bara gör att det tar längre tid att läsa – det gör också att läsaren blir irriterad. Experimenten visade faktiskt att läsare av texter med planterade fel inte bara var irriterade över dessa fel, utan även över andra aspekter (som disposition, formuleringar, etc.) som inte orsakade samma reaktion i texten utan fel. Det verkar alltså som att det uppstår någon form av guilty by association för resten av texten och dess författare. (För att läsa hela artikeln, följ den här länken: Vad är det för fel på ett fel?.)

Slutsatsen blir helt enkelt att om du vill skapa förtroende hos din läsare och hålla hen nöjd och glad, så borde du se till att följa gängse skriv- och stavningsregler. Annars riskerar du inte bara att förlora en kund – du kan också hamna i en arg språkpolisgrupp på Facebook eller till och med dyka upp i någons Instagramflöde.

Från min Instagram. Förlåt, SVT. 

Bra kan alltid bli bättre!

Under de senaste veckorna har jag läst igenom en hel del Blocket-annonser och besökt en hel del småföretagshemsidor för att undersöka förbättringspotentialen hos texterna som finns där. Min (ganska ovetenskapliga) undersökning visar att det finns otroligt många kreativa och drivna människor där ute som driver företag som erbjuder användbara och viktiga tjänster. Många av dem har skrivit bra annonser och utformat bra hemsidor.

Men bra kan alltid bli bättre!

Därför bestämde jag mig för att visa tre autentiska exempel (anonymiserade givetvis) på hur en annons eller hemsidestext kan se ut innan (orangea rutan) och efter (blåa rutan) en språkgranskning eller korrekturläsning. Förhoppningsvis kan dessa exempel ge inspiration till någon som själv håller på att utforma en liknande text.

 

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_00_34

Här har jag gjort en hel språkgranskning, och inte bara en korrekturläsning. Här har jag flyttat runt på meningar och stycken, samt sett över ordval och formuleringar. En vanlig korrekturläsning skulle bara ha innefattat en stavnings- och grammatikkontroll (vilket naturligtvis ingår i språkgranskningen).

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_19_30

Här har jag gjort mer av en enkel korrekturläsning. Jag är inte helt nöjd med det avslutande lilla stycket. Hade jag haft kontakt med företaget bakom den här texten skulle jag ha ställt frågor kring vad exakt de vill förmedla med sin slogan för att kunna omformulera den lite.

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_32_33

Här har jag arbetat ännu lite friare i min språkgranskning och gjort några tolkningar av kundens utkast. Hade det här varit ett riktigt uppdrag, skulle jag ha skickat texten i den blå rutan till företaget för att låta dem tycka till om mina formuleringar innan jag hade ansett mig vara klar med uppgiften.

 

Det där var alltså tre exempel på hur redigerade annonser och hemsidestexter kan se ut. Har du själv några idéer om vad du skulle ha ändrat? 

Varför är välskrivna texter viktigt?

OBS! I det här inlägget definierar jag en välskriven text som en text som till största delen är grammatiskt riktig, innehåller så få stavfel som möjligt och är disponerad på ett logiskt sätt. Andra kanske har andra definitioner av vad en välskriven text kan vara, men det här är definitionen för mig just nu. 

 

Jag möter ofta inställningen att det inte spelar någon roll hur man skriver så länge som mottagaren förstår. Några stavfel, grammatikfel, syftningsfel eller oklarheter i dispositionen spelar inte så stor roll. Människor är duktiga på att fylla i luckor och rätta till fel för att avkoda budskapet under en skribents små misstag.

Och visst är det så. Åtminstone i de allra flesta fall. Åtminstone när textens mottagare är någon som känner dig, är positivt inställd till dig och vill förstå vad du menar.

squirrel-304021_640

Men om du skriver texter som till exempel ska locka nya kunder, övertyga människor att hålla med dig eller fungera som reklam, är läget lite annorlunda. Det finns många risker med att presentera en text som inte är så välskriven för en person som inte är välvilligt inställd till din text. Några av dem listas här nedan.

 

Risker med texter som innehåller många fel

  • Läsaren har förutfattade meningar. Fast de flesta av oss vet att dålig grammatik och svårigheter att formulera sig i text absolut inte behöver ha med intelligens att göra, finns det många som tyvärr drar den slutsatsen. De kanske väljer att göra sig lustiga över de fel som finns och på så sätt misskrediteras du som skribent och budskapet i texten går om intet.
  • Du blir mindre trovärdig. Det här är en konsekvens av punkten ovanför. Vi är vana vid att officiella texter från personer som vi ska kunna lita på (myndigheter, stora företag, politiker, media, etc.) till största delen är välskrivna. Tack vare att vi är så vana vid att bli serverade (någorlunda) korrekta texter, sticker en text med många fel ut. Konsekvensen blir att vi som läsare känner att något måste vara fel med dig som skribent, förmodligen går du inte att lita på. Givetvis sker sådana slutsatser omedvetet.
  • Felen stör. Om texten innehåller för många fel kan det göra att läsaren fokuserar så mycket på oriktigheterna att hen blir frustrerad. Och du vill inte göra din läsare frustrerad (åtminstone inte på grund av att du genomgående har råkat skriva diskusion i stället för diskussion).
  • Innehållet åsidosätts. En läsare som stör sig på att texten inte är välskriven, kan välja att helt och hållet ignorera textens budskap och bara fokusera på felen. Det innebär att du som skribent inte får en chans att nå fram med ditt budskap, hur vettigt det än är.

 

Så, vad kan du då göra om du själv inte är så bra på att få ihop välskrivna texter? Självklart kan du fråga en kompis som är bättre än dig om hen kan hjälpa dig. Eller så kan du kontakta någon som mig. Kostnaden för korrekturläsning är oftast mycket lägre än vad vinsten i form av en välskriven och välformulerad text blir.

Hur räknar man ord och tecken?

När en ny kund kontaktar mig för att få en text korrekturläst eller språkgranskad, frågar jag alltid hur lång texten är. Oftast får jag svaret att den är si och så många sidor, och det ger mig inte riktigt tillräckligt med information. Därför brukar jag fortsätta med att fråga hur många ord texten innehåller. Där kan det ibland ta stopp för kunden.

Att beräkna antal ord i en text är (som så mycket annat) lätt när man vet hur man gör. Om du har din text i ett Word-dokument behöver du bara rikta blicken mot nederkanten av dokumentet där det finns en liten meny som anger bland annat vilken sida du befinner dig på. Till höger om den informationen ska det stå hur många ord ditt dokument innehåller.

Skärmavbild_2018-08-10_kl__07_40_40

Klicka på antalet ord för att få upp en sammanfattning av ditt dokument. Sammanfattningen visar hur många ord, tecken, stycken och rader din text innehåller.

Skärmavbild_2018-08-10_kl__07_55_19

Om du skulle vilja få reda på hur många ord eller tecken en del av din text innehåller, markerar du avsnittet och klickar sedan på antalet ord precis som tidigare.

Skärmavbild_2018-08-10_kl__07_58_17

En sammanfattning kommer då upp som visar hur många ord, tecken, stycken och rader som just det markerade avsnittet innehåller.

Skärmavbild_2018-08-10_kl__08_00_49

Om din text är publicerad på en hemsida eller någon annanstans på internet, kan du markera den, klistra in den i ett Word-dokument och på så vis se hur många ord den innehåller. Om du vill att jag ska korrekturläsa en text som finns på nätet – men som inte går att kopiera in i ett Word-dokument – räcker det att du skickar länken till mig så gör jag en bedömning av textens längd.

Avslutningsvis: Varför är antalet ord eller tecken viktigt? Jag behöver veta antalet ord i din text för att kunna beräkna hur lång tid det kommer att ta för mig att korrekturläsa den och hur mycket det kommer att kosta. Antalet sidor ger mig inte så mycket information, eftersom du kan ha skrivit 15 ord eller 1 500 ord på en sida.

 

Egentligen är jag inte speciellt teknisk av mig, så jag tänkte fråga dig som läser: Vet du ett smidigare sätt att få reda på antalet ord i en text som har publicerats på nätet? Jag använder mig av Safari som webbläsare och kunde inte hitta någon funktion som hjälpte mig med detta, men det kanske finns hos någon konkurrent? Någon som vet?