3 tips för bättre stycken

För att en text ska flyta på bra är det viktigt att styckeindelningen fungerar. Här kommer därför tre tips på hur du styckeindelar en text på bästa sätt.

Styckenas längd
Hur långa styckena kan och ska vara beror delvis på i vilken kanal din text ska publiceras. Generellt sett är styckena oftast längre i tryckta texter (som böcker och liknande) och kortare i texter som läs på nätet (till exempel i sociala medier).

En annan faktor som spelar in när du bedömer hur långa dina stycken ska vara är textens innehåll. Nyhetsartiklar har som regel korta stycken, medan vetenskapliga och utredande texter har längre.

Självständiga stycken
Det kan vara svårt att bedöma hur långt ett stycke ska vara, trots att man vet i vilken kanal texten ska publiceras och inom vilken genre man skriver. En bra tumregel är att varje stycke ska innehålla en tanke. Det är dags att starta ett nytt stycke när du till exempel börjar skriva om ett nytt argument, en ny händelse eller en annan tid.

Varje stycke ska kunna stå för sig självt (det finns självklart undantag, särskilt när det kommer till skönlitterära texter). Styckena ska kunna flyttas runt i texten utan att dess innebörd ändras. Det innebär till exempel att du helst ska undvika att inleda ett nytt stycke med ett pronomen som syftar tillbaka på stycket innan. Med det sagt är det dock viktigt att styckena förhåller sig logiskt till varandra, att de kommer i rätt ordning och skapar en struktur i texten som gör den enklare att läsa och förstå.

Markera rätt
Stycken markeras antingen med blankrad eller med indrag – inte med båda. Blankrad används oftast för texter som publiceras på nätet eller i formella dokument, och indrag används oftast i texter som ska publiceras på papper (som böcker, tidningsartiklar, etcetera).

Om du markerar dina stycken med indrag är det viktigt att komma ihåg att du inte ska göra indrag direkt efter rubriker, tabeller eller punktuppställningar.

Har du några tips på hur man styckeindelar en text på bästa sätt?

Gratis rådgivning

Är du osäker på om din text behöver en korrekturläsning eller en språkgranskning? 

Skulle du vilja få lite feedback på inledningen av ditt nya skrivprojekt?

kaitlyn-baker-422999-unsplash

Jag erbjuder gratis rådgivning av upp till 2 000 ord av din text (gäller för texter som i sin helhet är längre än 15 000 ord). Syftet är att ge dig några goda råd som kan hjälpa dig vidare i din skrivprocess.

Skicka ett mejl till mig där du berättar lite om ditt skrivprojekt och vad du skulle vilja ha hjälp med. Bifoga textavsnittet som du vill att jag läser. När jag har läst klart skickar jag tillbaka texten till dig med några kommentarer och goda råd.

Mejla till: johanssonssprakkonsulteri@gmail.com

Sprid din bok!

För dig som publicerar en bok utan hjälp från ett förlag kan det vara svårt att nå ut till en stor publik. Jag har satt ihop tre tips som kan hjälpa dig att få din bok att ta plats och hitta nya läsare.

Skicka din bok till recensenter
neonbrand-570366-unsplash
Det finns en uppsjö av bokrecensenter på såväl bloggar som på Instagram och Facebook. Leta efter de som läser böcker inom samma genre som den du har skrivit, hör av dig till dem och erbjud dig att skicka ett ex av boken mot att de recenserar den på sina kanaler. Det kan bli dyrt att skicka många fysiska ex av boken, så se om det är okej att du skickar en digital version. Om recensenten inte är intresserad av att läsa hela boken, kanske hen åtminstone skulle vilja läsa ett första kapitel och dela med sig av sina åsikter kring din text.

Prata med ditt lokala bibliotek
michael-d-beckwith-575798-unsplash
Hör av dig till ditt bibliotek och fråga om du kan få komma och föreläsa om din bok. Det passar särskilt bra om din bok behandlar ett aktuellt ämne, eller något som tål att diskuteras. Kanske kan du få skapa ett event kring boken med högläsning, signering och frågestund? Om inte biblioteket är intresserade, kanske ett café eller en bokaffär i närheten kan vara det.

Använd sociala medier
rahul-chakraborty-460018-unsplash.jpg
Det sista tipset för den här gången är att utnyttja sociala medier för att sprida din bok. Skapa en Facebook-sida och ett Instagram-konto, kanske till och med en hemsida för ditt skrivande (det behöver inte vara dyrt alls). Prata med andra som skriver, engagera dig genom att gilla andras inlägg och kommentera sådant som du tycker är intressant. Om du har råd kan du använda dig av de olika marknadsföringsverktyg som Google, Facebook och Instagram erbjuder. Om du är duktig på foto eller rörlig bild kan du sätta ihop bildspel och trailrar för att få folk att bli intresserade av din bok. Bara fantasin sätter gränser!

 

Har du själv använt dig av någon av de här metoderna? Vill du tipsa om något annat?

 

Lär känna din mottagare

För att skriva en så bra text som möjligt är det viktigt att du vet vem din läsare är. I det här inlägget får du tips på några faktorer som är viktiga att fundera kring.

Antal
timon-studler-63413-unsplash
Riktar sig din text till en person, en liten grupp eller en större grupp? Att veta hur många personer du skriver till är avgörande för vilken ton du bör använda dig av. Generellt gäller regeln ju fler mottagare, desto formellare ton.

Sammansättning
rawpixel-651335-unsplash
Vilken typ av mottagare skriver du för? Hur gamla är dina läsare? Går de i skolan eller arbetar de? Har de en annan kulturell eller språklig bakgrund än du? Allt det här är viktigt att ta reda på innan du börjar skriva din text. Samtliga faktorer kan påverka hur du bör tilltala dina läsare, hur mycket information som är nödvändig och hur informationen ska paketeras. Om mottagargruppen innehåller en bred sammansättning av individer med vitt skilda bakgrunder, är det klokt att tänka sig att du riktar din text till den som behöver mest stöd från dig som skribent. Förklara hellre för mycket, än för lite. Använd hellre raka och enkla formuleringar, än ålderdomliga och krångliga.

Kunskaper
sharon-mccutcheon-532782-unsplash

Hur mycket förkunskap har din mottagare om ämnet du skriver om? Det här hör ihop med den föregående punkten, och ligger till grund för hur mycket information du behöver inkludera i din text, och på vilket sätt den bör formuleras. Ju mindre mottagaren vet om ämnet, desto viktigare är det att du förklarar svåra begrepp och är noggrann med vilken disposition din text har (i vilken ordning du presenterar vilken information).

Attityder
gem-lauris-rk-606993-unsplash
Hur tror du att din mottagare känner inför textens ämne, situationen texten förekommer i, och dig som skribent? Tror du att din läsare är negativt inställd till dig som avsändare (till exempel för att hen tidigare fått avslag på sin ansökan, eller för att ni tidigare har haft dålig stämning mellan er), eller är hen vänligt inställd (till exempel för att ni tidigare har haft god kommunikation, eller för att hen har ett intresse för textens ämne)? Att hålla god ton är oftast en fördel (framför allt när du företräder din arbetsplats), och absolut nödvändigt om läsarens inställning redan är negativ till dig som avsändare.

 

Skulle du vilja tillägga något? Finns det något annat du skulle vilja veta om din mottagare för att kunna skriva en bättre text?

 

Tre självförtroendetips för skribenter

Jag tror att alla som skriver – vare sig det är på jobbet eller fritiden – ibland känner att självförtroendet inte finns där. Att känna sig som en dålig skribent kan minst sagt sätta käppar i hjulet för den kreativa processen. Här kommer därför tre tips på vad du kan göra när det känns som att du är sämst i världen på att skriva.

Skriv fritt i fem minuter

jr-korpa-771007-unsplash

Sätt dig ner, helst med papper och penna, och skriv fritt i fem minuter. Var noga med att sätta en timer på just fem minuter, och avsluta övningen därefter. Skriv det som först kommer upp i huvudet, även om det bara är ”jag kan inte skriva” eller ”det här är en värdelös uppgift”. Bry dig inte om stavning, interpunktion eller grammatik – skriv helt kravlöst. Den här texten kommer du aldrig att behöva visa någon: den är bara till för dig. Du kan bränna upp den efteråt om du vill. Övningen är befriande och leder till att du känner dig mer avslappnad inför att skriva.

Låt någon berömma din text

mark-adriane-259950-unsplash.jpg

Du är alltid din värsta kritiker. Du ser fel i din text som ingen annan skulle lägga märke till – på gott och ont. Oftast smyger dock alla de där guldkornen förbi utan att du uppmärksammar dem. Be därför någon att läsa en av dina texter (antingen en du håller på med just nu eller en du har varit nöjd med tidigare) och plocka ut fem bra saker med den. Det kan handla om alltifrån bra formuleringar, till ett välvalt namn för en karaktär. Var noga med att påpeka att du inte är ute efter konstruktiv kritik – det kan ni ta en annan gång.

Låt din text vila

annie-spratt-583418-unsplash.jpg

När man befinner sig mitt i en skrivprocess kan man ibland tveka på att det man håller på att skriva uppnår den nivå som man är ute efter. Det är naturligt att självförtroendet sviktar och att man blir trött på sin text och känner att den inte duger. Ibland är det bästa man kan göra att låta den vara i några dagar. Öppna inte dokumentet eller skrivboken. Läs inte igenom det du har skrivit. Sätt en tidsgräns för hur länge du ska ta paus från din text. Det kan vara alltifrån en dag till en månad. Om du känner att intresset svalnar och du inte vill fortsätta med texten: låt den vara på obestämd tid (om det inte är så att du har en deadline att nå). Du måste inte färdigställa alla texter du någonsin påbörjar. När du väl återgår till texten kommer du med allra största säkerhet att se på den med nya ögon och upptäcka nya aspekter av den.

 

Har du testat någon av dessa metoder förut? Gör du något annat för att hantera dåligt skrivförtroende?

Få tid till att göra det du är bra på

Jag tror inte att någon som inte har ett eget företag kan förstå hur mycket tid som går åt till administration, bokföring, marknadsföring och andra sysslor som inte har något med ens faktiska yrkestitel att göra. Trots att jag trivs utomordentligt bra som egenföretagare, kan det ibland vara frustrerande att ägna största delen av en arbetsdag åt ekonomi, när jag egentligen skulle vilja göra språkkonsultiga saker som att korrekturläsa eller planera en skrivkurs.

pexels-photo-313690

Jag har insett att jag har tur som tycker så mycket om att skriva, för mycket skrivande blir det när man har sitt eget företag att ta hand om. Man ska sköta sina sociala medier, skriva annonser (och blogginlägg för min del), svara på mejl och formulera texter som beskriver vilka tjänster och produkter som man erbjuder. För mig är de här sakerna en del av det roliga med att driva företag. Jag trivs framför mitt tangentbord.

Men för många är de här sysslorna bara en del av det administrativa arbetet. En del av det där som måste göras innan man får sätta igång med det riktiga arbetet. Det kan kännas tråkigt och omotiverande att behöva lägga timmar på att formulera annonstexter när man egentligen helst bara vill in i ateljén och dreja eller ut i verkstan och sätta igång med bilmeckandet.

Dessutom kan det kännas som att man inte riktigt får till det när man försöker skriva texterna själv. Man lyckas inte på ett rättvist sätt beskriva hur kompetent man är inom sitt område eller hur fantastisk ens nya produkt är. Det finns så oerhört många driftiga och duktiga entreprenörer därute som inte når ut med sina idéer på det sätt som de skulle kunna.

pexels-photo-64609

Det är till stor del därför som jag erbjuder mina tjänster till småföretag. Jag vill att du ska ha tillräckligt med tid till att göra det du är bra på, genom att hjälpa dig med en del av det som du känner dig mindre bra på. Ett sådant samarbete mynnar ut i att du sparar tid och energi som du kan lägga på ditt faktiska yrke, på den faktiska produkt eller tjänst som du brinner för och vill få ut till dina kunder.

Och det behöver inte vara dyrt att ta in hjälp utifrån. Att kontinuerligt skicka texter till mig som jag språkgranskar och skickar tillbaka till dig behöver inte kosta mer än ett par tusenlappar i månaden. Med tanke på den tid du sparar på att slippa göra det där tråkiga jobbet själv, tjänar du in de kronorna på nolltid.

Vill du veta mer om hur jag kan hjälpa dig med ditt företags texter? Skicka ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com eller ring mig på 076-255 06 92.

Tre tips för att motverka skrivkramp

Alla som skriver någorlunda regelbundet – vare sig det är inom yrket eller privat – har nog någon gång drabbats av skrivkramp. Man vet att man måste skriva, ofta vet man ungefär vad man måste skriva om också, men det går bara inte att få ner några ord på papperet.

Här kommer tre tips på hur man kan bryta sig loss och komma igång.

Byt skrivmiljö
Sitter du alltid vid köksbordet när du skriver? Eller har du som vana att knappa på tangenterna från soffhörnet?

nathan-dumlao-609935-unsplash.jpg

Testa att sätta dig någon annanstans. Ta med ditt skrivblock eller datorn ut till ett café, beställ en kopp te och försök skriva. Eller byt bara rum där hemma. I stället för att sitta i vardagsrummet kan du pröva att gå ut på balkongen. När man vänjer sig vid att utföra en viss aktivitet på ett och samma ställe under en lång tid kan det stället bli förknippat med stress och press. Att byta miljö kan hjälpa till att starta om processen.

Tala fram texten
När man har en skrivuppgift framför sig är det naturliga att plocka fram penna och papper eller datorn. Det är trots allt där texten rent visuellt växer fram.

rawpixel-685932-unsplash

Men innan orden hamnar på papperet finns de i ditt huvud. Mentalt kan det största hindret för att börja skriva vara att fylla ett tomt pappersark med ord som inte är helt perfekt arrangerade från början. Testa i stället att prata fram din text. Föreställ dig att du ska berätta för en kompis eller en kollega om det som din text ska handla om. Lek lite med dispositionen och ordvalen. Spela gärna in dig själv. Talat språk är mer flyktigt än skriftligt, och det känns ofta mer okej att begå misstag när man pratar, eftersom man enkelt kan rätta till det. När du har lyssnat på dig själv kan du få idéer till hur du skriftligen kan börja din text, och förhoppningsvis känns det inte lika jobbigt längre.

Läs andras texter
Ibland kör man fast och har inte en aning om hur man ska fortsätta. Kanske är man osäker på textens genre, eller saknar tillräckligt med sakkunskaper för att ta sig vidare.

toa-heftiba-95457-unsplash

Det bästa man kan göra då är att läsa någon annans text inom samma ämne. Dels får du då ett litet avbrott i skrivandet – vilket i sig kan vara förlösande – dels kan du få massor av inspiration från andra som redan har uppfunnit hjulet. Anteckna gärna medan du läser. Skriv ner hur andra har tacklat samma problem som du står inför, eller vilka källor de har gått till för att få mer information inom ämnet. Obs! Plagiera aldrig någon annans text. Det är alltid okej att inspireras, men aldrig okej att stjäla någon annans arbete.

 

Hur brukar du hantera skrivkramp? 

Jag vill arbeta MED dig

Det har tagit lång tid för mig att överhuvudtaget erkänna för mig själv att jag är en typ av försäljare. För mig har ordet försäljare alltid fört tankarna till påstridiga personer som försöker tvinga mig att köpa strumpprenumerationer över telefon eller byta telefonoperatör när jag är på väg in till Hemköp. Den här typen av yrkesgrupp har jag dragit mig undan och försökt gömma mig för under största delen av mitt liv.

Och så går jag och blir försäljare själv. Hur ironiskt är inte det?

main-qimg-7d1803554190cb8b8623e74deb9126c1-c

Som egen företagare är man till stor del försäljare. Man erbjuder tjänster eller produkter och gör sitt bästa för att någon ska köpa dem. Skillnaden mellan att vara försäljare av sina egna produkter och tjänster i stället för att sälja någon annans (som i mina exempel ovan), är förhoppningsvis att man är 100 procent investerad i det man erbjuder kunderna. Man vet att det man säljer är bra och man vill på något sätt förbättra vardagen för den man säljer till. Pengarna man tjänar på försäljningen är självklart viktiga – utan dem går det inte att överleva som företagare – men de är inte viktigast.

Det viktigaste för mig är att hjälpa andra – både privatpersoner och företagare – att paketera sitt budskap på bästa möjliga sätt. Man kan ha en fantastisk idé, men om man inte vet hur man ska förmedla den kommer man inte långt.

I dagens samhälle är text och skrivande något av det viktigaste man kan syssla med. Är man en duktig skribent kan man påverka andra och göra skillnad. Men det är inte bara duktiga skribenter som ska få lov att förmedla sina idéer och budskap.

I mitt arbete som språkkonsult vill jag arbeta tillsammans med mina kunder. När någon beställer en tjänst från mig vill jag att de ska känna att de adderar ännu en person och ännu en kompetens till sitt team. Det ska inte kännas som om en extern ”expert” korrekturläser på löpande band utan att egentligen vara involverad i den specifika texten som hen arbetar med.

Det är viktigt för mig att du som kund ska känna att jag personligen bryr mig om just dig och dina texter – för det gör jag. 

 

 

Engelska rubriker för svenskt innehåll

En rubrik eller titel – vare sig den kröner en tidningsartikel, en bok eller en vlogg – har som uppgift att beskriva innehållet som följer efter den. Det kan göras på varierande sätt, och med varierande resultat. Den bästa typen av rubriker brukar vara den som består av fler än ett ord och som ger mottagaren en möjlighet att skapa sig en (rättvisande) bild av den information som hen kan förvänta sig att få ta del av.

Här om dagen när jag surfade runt på YouTube lade jag märke till något som jag inte har uppmärksammat tidigare: en svensk YouTuber som skrev en av sina videotitlar på engelska. I själva videon pratar hon på svenska, så innehållet strider klart mot rubriken.

Eftersom jag länge både har drillats i och förespråkat klarspråk – där tydlighet och samband är två starka ledord – fascinerades jag av valet av språk i titeln. Som sagt strider det mot innehållet, men hur mycket kan det egentligen påverka mottagaren?

Skärmavbild_2018-09-12_kl__09_49_22

I det här specifika fallet handlar videon om att Misslisibell gör en utmaning (eller challenge som det ju oftare heter även bland svenskar på YouTube) där hon använder målarfärg i stället för smink. Kan man engelska (även knapphändigt) så förstår man helt klart det från rubriken – så långt inga konstigheter.

Man skulle kunna störa sig på valet av engelska och hävda att det beror på att svenskan anses vara tråkig och på utdöende. Kanske skulle man till och med kunna skylla det på den yngre generationen och dess förkastliga språkanvändning (Obs! inte min egen åsikt!).

Men det där med engelska titlar för svenskt innehåll är inte unikt för YouTube eller ens videon som genre. Det finns bland annat en uppsjö av böcker med engelska titlar (t.ex. Fight club, Orange is the new black och Gone girl), som säkert har fått behålla sitt engelska namn för att de redan var så etablerade när de översattes att en svensk titel skulle kunna vilseleda den potentiella läsaren.

 

För övrigt kan en engelsk titel locka många fler mottagare än en svensk, eftersom det helt enkelt finns fler personer som pratar engelska än svenska. Och när det rör sig om en video på YouTube där någon byter ut smink mot målarfärg, är kanske inte språket avgörande för att man som tittare ska kunna ta till sig innehållet och uppskatta det.

Trots att engelska titlar verkar vara relativt ofarliga, vill jag ändå höja en varningens finger (för det ska man ju göra som språkkonsult): använd engelska för all del, men tänk efter först. Är ditt innehåll av stor vikt och på svenska? Då passar kanske en svensk titel bättre. Är dina mottagare främst endast svenskspråkiga (ovanligt, men möjligt!), så kanske du borde skippa engelskan. Och var medveten om att en missvisande titel kan göra din mottagare irriterad – har hen förväntat sig att se en video på engelska och språket i stället är svenska, kan resultatet bli att hen snabbt som tusan klickar sig bort.

Men som sagt finns det definitivt situationer när engelska fungerar lika bra – eller kanske bättre än – svenska.

Vad tycker du om engelska titlar för svenskt innehåll? Störande, kreativt, bra, dåligt?

Skriv rätt och skapa förtroende

För bara någon vecka sedan gick jag med i en grupp för språkpoliser på Facebook (tänker inte nämna gruppens namn här, ni som vet VET), och överraskades snabbt av dels hur ofta folk hittar fel i till exempel tidningar och annonser, dels hur arga människor i allmänhet faktiskt blir av språkfel. En del av diskussionerna i den här gruppen är ganska skrämmande, både för att de ibland sprider oriktigheter, och för att tonen inte sällan är oerhört aggressiv.

person-human-male-man

Under tiden som jag läste till språkkonsult, lade jag märke till att jag blev mer förstående inför språkliga fel som kan uppkomma i diverse texter. Jag inser att alla inte kan vara lika nördiga som jag – och att man faktiskt inte alltid behöver vara det för att ha rätt att publicera en text. Efter min avslutade utbildning (och i och med kontakt med bland annat den tidigare nämnda Facebook-gruppen) har jag dock insett att skrivfel engagerar och irriterar i en mycket större utsträckning än vad många skribenter kanske tror.

Av en slump hittade jag en artikel från Forskning & Framtid som handlar om just skrivfel i olika texter. Artikeln är från 2007 och beskriver bland annat resultaten av en rad experiment gjorda vid Stockholms universitet. Det visar sig att stavfel i en text kan sänka läsarens förtroende för skribenten med 20 procent. Det är ganska mycket. Det räcker dessutom med bara två fel för att förtroendet ska få sig en törn. Det går också långsammare att läsa en text med stavfel i, eftersom läsaren måste lägga mer tid på att avkoda ord som avviker från standardiserad stavning.

När det kommer till andra typer av skrivfel (i experimenten undersöktes satsradningar och symmetribrott), visar det sig också att läshastigheten sänks. Läsaren måste läsa om en mening flera gånger för att kunna förstå den, vilket inte bara gör att det tar längre tid att läsa – det gör också att läsaren blir irriterad. Experimenten visade faktiskt att läsare av texter med planterade fel inte bara var irriterade över dessa fel, utan även över andra aspekter (som disposition, formuleringar, etc.) som inte orsakade samma reaktion i texten utan fel. Det verkar alltså som att det uppstår någon form av guilty by association för resten av texten och dess författare. (För att läsa hela artikeln, följ den här länken: Vad är det för fel på ett fel?.)

Slutsatsen blir helt enkelt att om du vill skapa förtroende hos din läsare och hålla hen nöjd och glad, så borde du se till att följa gängse skriv- och stavningsregler. Annars riskerar du inte bara att förlora en kund – du kan också hamna i en arg språkpolisgrupp på Facebook eller till och med dyka upp i någons Instagramflöde.

Från min Instagram. Förlåt, SVT.