Symptom eller symtom?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar stavningen symptom framför symtom. Så här blev resultatet:

Den här veckan har vi en klar vinnare – nämligen alternativ 1: symptom. Förra veckan skrev jag ett inlägg om uttalsnära stavning och huruvida det är dags för en ny stavningsreform eller inte (klicka HÄR för att läsa hela inlägget). Där nämnde jag att en anledning till att inte stava som det låter är att den lite krångligare stavningen ofta ger en ledtråd om ordets ursprung. Så är det även i fallet med symptom och symtom.

Ord som psalm, psykologi och symptom kommer från grekiskan, men när de förekommer i svenskt talspråk försvinner ofta p-ljudet. Det beror på att vi inte är så vana vid att uttala p före konsonanter som s och t. Det förekommer mycket sällan (om ens någonsin) i ord med germanskt eller nordiskt ursprung, och därför känns det konstigt och svårt att uttala. Lösningen blir därför att låta p:et försvinna i uttalet, men behålla det i stavningen för att visa var ordet en gång kom ifrån. Anledningen till att många fortfarande uttalar psykologi med ett tydligt p men psalm utan det, är att psalm kom in i svenskan mycket tidigare än psykologi. Ordet har därför fått tid att anpassa sig efter svenska uttalsregler.

När det gäller symptom/symtom är det, konstigt nog, symtom som nämns först i SAOL, och symptom som anges som alternativ stavning. Ingen av stavningarna är alltså fel, men det verkar som att p:et hellre ska bort än få finnas kvar.

Vilken stavning använder du? Varför?

Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?

En del av de omröstningar som jag har haft på Instagram har handlat om olika stavningsvarianter av ett och samma ord. Nu senast hade vi de/dem vs. dom och dessförinnan diskuterades de olika alternativen av schyst (eller var det juste, schysst eller sjyst?). Oftast har jag ställt två alternativ mot varandra där det ena visar på en traditionell stavning och det andra en modernare sådan. Ofta har den ena stavningen visat ordets ursprung (okay) och den andra har legat närmare ordets faktiska uttal (okej). Resultaten har varit varierande, minst sagt.

Som språkkonsult vill jag rekommendera skribenter att skriva så lättförståeligt som möjligt. Det borde innebära att en uttalsnära stavning automatiskt är det bättre alternativet.

Visst vore det enklare om vi skrev så här:

mej, dej, sej, dom

vaschego, uschäkkta, sjornalist,

sykkel, Jötteborj, åkk


Några av de här exemplen ser ju inte riktigt kloka ut, men de är kanske lättare att uttala för någon som aldrig har sett dem förr. Dessutom vore de enklare att stava för barn och andraspråksinlärare som försöker hitta system för våra ologiska stavningsmönster. Så varför kör vi inte igång en stavningsreform och ändrar alla ord med svår stavning till en enklare?

En anledning till att behålla vår krångliga stavning är att den ofta visar ordets ursprung, vilket är viktigt för att vi ska behålla en tydlig koppling till ordets etymologi. Om man inte bryr sig så mycket om det, finns det en annan anledning, nämligen uttalsskillnader. Vilken dialekt ska vi stava efter? Ska det skrivas sjekks eller kekks?

Det finns säkert många fler anledningar till att vi inte borde reformera den svenska stavningen, åtminstone inte på det här sättet. Är det helt enkelt bra som det är?

Vad tycker du? Är det dags för en ny stavningsreform? 

För dig som är intresserad av att läsa mer om stavningsprinciper och varför vi stavar som vi gör, rekommenderar jag följande artiklar:
Därför stavar vi så himla konstigt (Språktidningen)
Varför stavas en del ord så galet? (Göteborgs-Posten)

Schys(s)t (juste) (sjyst) stavning

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att stava schyst med ett eller två s. Så här blev resultatet:

Man skulle kunna säga att dubbel-s-varianten tog hem segern med en ganska krossande marginal. Jag hade förväntat mig ett lite jämnare resultat, men som så många gånger förut blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig.

Kärt barn har många namn, och i det här fallet flera stavningar. Förutom de två som jag lät mina följare välja på finns också alternativen juste och sjyst. Båda alternativen speglar ordets franska härkomst. Det sistnämnda menar de lärde vara lämpligt eftersom det följer svenska stavningsregler för franska lånord. Att stava samma ljud med sch i stället för sjy indikerar att ordet snarare kommer från tyskan än från franskan.

Men att stava ordet med sch och två s strider mot fler regler än så. Enligt svenska stavningsregler (återigen) behöver man inte placera två likadana konsonanter efter varandra för att vokalen före ska bli kort. Det räcker utmärkt med två olika (tänk på till exempel ord som tyst, plats och bild). Att stava med sch och dubbel-s verkar därför som det sämsta möjliga alternativet, om man ska tro alla regler och experter.

Trots det är det just den här formen som föredras av många (läs till exempel det HÄR blogginlägget för att få lite mer kött på benen). Och språkriktighet handlar inte alltid om vad som rent logiskt borde vara rätt, utan snarare om vad flest språkanvändare föredrar och stör sig minst på (tänk på försöket att införa jos i stället för juice).

Men hur ska det vara då? Vad är rätt?! Enligt Språkrådets frågelåda (läs hela svaret HÄR) kan man med fördel skriva schysst i informella sammanhang och sjyst i mer formella sammanhang. Juste kan man undvika, eftersom den stavningen blir problematisk när ordet behöver böjas (till exempel sjysta/justea).

Hur stavar du? Varför? Stavar du olika i olika situationer?

Tycker du om dej?

I går frågade jag er på Instagram om ni föredrar dig framför dej. Så här blev resultatet:

Precis som jag hade förväntat mig väljer de allra flesta dig framför dej. Det stämmer väl överens med gensvaret jag fick när jag lade ut den här bilden tidigare i veckan:

Ur: Timmen mellan hund och varg (Silke Scheuermann)

Jag tror att det var första gången jag såg jos användas i stället för juice, och jag var nyfiken på vad andra skulle tycka. Av de som kommenterade bilden var det bara någon som själv stavade på det här sättet. Majoriteten gjorde det inte, och verkade heller inte tycka om variationen.

Både dej och jos är exempel på uttalsnära stavningar. Logiskt sett vore det enklare för oss alla att stava fler ord enligt den här principen, men det förslaget möter ofta motstånd. Förmodligen beror det på att det är svårt att anamma en ny stavningsregel när man är van vid en äldre. Även de mest nytänkande kan känna ett litet hugg i hjärtat av varför-ändra-något-som-har-fungerat-i-evigheters-evighet när en ny stavningsvariation försöker ta plats i vårt språkbruk.

Så hur ska man då göra om man faktiskt vill använda de mindre omtyckta varianterna dej och jos? Mitt råd är att du använder dem precis så mycket som du själv vill, men att du kommer ihåg att ett sådant ställningstagande kan väcka känslor (ofta tyvärr negativa) hos din mottagare. Att använda den vanligaste stavningsvarianten när det finns flera, innebär att du håller dig på den säkra sidan när det kommer till mottagarreaktioner. Skriver du texter där du själv inte står som avsändare (gäller för till exempel texter du skriver inom ditt yrke) är det bäst att du följer gängse skrivregler och inte blir för avantgardistisk (tråkigt nog). Sådant får du spara till texter där du har lite mer frihet.

Hur stavar du och varför?

Erbjudande: delbetalning

Har du en längre text som behöver korrekturläsas, men inte tillräckligt med cash just nu?

Inga problem!

Jag erbjuder nu delbetalning på alla köp över 1 000 kr (inkl. moms). Säg bara till när du beställer, så ordnar jag resten!

coins-currency-investment-insurance

 

 

Villkor för delbetalning: Summan av beställningen måste uppgå till minst 1 000 kr (inkl. moms). Hela kostnaden ska betalas inom fyra månader efter köpet, om inte summan överstiger 15 000 kr (inkl. moms).

Skriv rätt och skapa förtroende

För bara någon vecka sedan gick jag med i en grupp för språkpoliser på Facebook (tänker inte nämna gruppens namn här, ni som vet VET), och överraskades snabbt av dels hur ofta folk hittar fel i till exempel tidningar och annonser, dels hur arga människor i allmänhet faktiskt blir av språkfel. En del av diskussionerna i den här gruppen är ganska skrämmande, både för att de ibland sprider oriktigheter, och för att tonen inte sällan är oerhört aggressiv.

person-human-male-man

Under tiden som jag läste till språkkonsult, lade jag märke till att jag blev mer förstående inför språkliga fel som kan uppkomma i diverse texter. Jag inser att alla inte kan vara lika nördiga som jag – och att man faktiskt inte alltid behöver vara det för att ha rätt att publicera en text. Efter min avslutade utbildning (och i och med kontakt med bland annat den tidigare nämnda Facebook-gruppen) har jag dock insett att skrivfel engagerar och irriterar i en mycket större utsträckning än vad många skribenter kanske tror.

Av en slump hittade jag en artikel från Forskning & Framtid som handlar om just skrivfel i olika texter. Artikeln är från 2007 och beskriver bland annat resultaten av en rad experiment gjorda vid Stockholms universitet. Det visar sig att stavfel i en text kan sänka läsarens förtroende för skribenten med 20 procent. Det är ganska mycket. Det räcker dessutom med bara två fel för att förtroendet ska få sig en törn. Det går också långsammare att läsa en text med stavfel i, eftersom läsaren måste lägga mer tid på att avkoda ord som avviker från standardiserad stavning.

När det kommer till andra typer av skrivfel (i experimenten undersöktes satsradningar och symmetribrott), visar det sig också att läshastigheten sänks. Läsaren måste läsa om en mening flera gånger för att kunna förstå den, vilket inte bara gör att det tar längre tid att läsa – det gör också att läsaren blir irriterad. Experimenten visade faktiskt att läsare av texter med planterade fel inte bara var irriterade över dessa fel, utan även över andra aspekter (som disposition, formuleringar, etc.) som inte orsakade samma reaktion i texten utan fel. Det verkar alltså som att det uppstår någon form av guilty by association för resten av texten och dess författare. (För att läsa hela artikeln, följ den här länken: Vad är det för fel på ett fel?.)

Slutsatsen blir helt enkelt att om du vill skapa förtroende hos din läsare och hålla hen nöjd och glad, så borde du se till att följa gängse skriv- och stavningsregler. Annars riskerar du inte bara att förlora en kund – du kan också hamna i en arg språkpolisgrupp på Facebook eller till och med dyka upp i någons Instagramflöde.

Från min Instagram. Förlåt, SVT. 

Need help improving your texts?

english ad2

Are you new to the Swedish language and would like help improving your written language?

Would you like someone to take a look at your Swedish CV before you send it to a possible employer?

Or would you like some help writing a better ad for your company or website?

Look no further – I can do all that for you!

I have a bachelor’s degree in Swedish; my specialty being text editing, language advising and language planning (in Swedish my title is språkkonsult). I offer professional proofreading and in depth analyses of your texts.

It’s super simple – just send your texts to me and I’ll return it to you with corrections, advise and comments.

For more information
E-mail: johanssonssprakkonsulteri@gmail.com
Facebook: Johanssons språkkonsulteri
Instagram: johanssonssprakkonsulteri
Telephone: 076-255 06 92

Bra kan alltid bli bättre!

Under de senaste veckorna har jag läst igenom en hel del Blocket-annonser och besökt en hel del småföretagshemsidor för att undersöka förbättringspotentialen hos texterna som finns där. Min (ganska ovetenskapliga) undersökning visar att det finns otroligt många kreativa och drivna människor där ute som driver företag som erbjuder användbara och viktiga tjänster. Många av dem har skrivit bra annonser och utformat bra hemsidor.

Men bra kan alltid bli bättre!

Därför bestämde jag mig för att visa tre autentiska exempel (anonymiserade givetvis) på hur en annons eller hemsidestext kan se ut innan (orangea rutan) och efter (blåa rutan) en språkgranskning eller korrekturläsning. Förhoppningsvis kan dessa exempel ge inspiration till någon som själv håller på att utforma en liknande text.

 

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_00_34

Här har jag gjort en hel språkgranskning, och inte bara en korrekturläsning. Här har jag flyttat runt på meningar och stycken, samt sett över ordval och formuleringar. En vanlig korrekturläsning skulle bara ha innefattat en stavnings- och grammatikkontroll (vilket naturligtvis ingår i språkgranskningen).

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_19_30

Här har jag gjort mer av en enkel korrekturläsning. Jag är inte helt nöjd med det avslutande lilla stycket. Hade jag haft kontakt med företaget bakom den här texten skulle jag ha ställt frågor kring vad exakt de vill förmedla med sin slogan för att kunna omformulera den lite.

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_32_33

Här har jag arbetat ännu lite friare i min språkgranskning och gjort några tolkningar av kundens utkast. Hade det här varit ett riktigt uppdrag, skulle jag ha skickat texten i den blå rutan till företaget för att låta dem tycka till om mina formuleringar innan jag hade ansett mig vara klar med uppgiften.

 

Det där var alltså tre exempel på hur redigerade annonser och hemsidestexter kan se ut. Har du själv några idéer om vad du skulle ha ändrat? 

Varför är välskrivna texter viktigt?

OBS! I det här inlägget definierar jag en välskriven text som en text som till största delen är grammatiskt riktig, innehåller så få stavfel som möjligt och är disponerad på ett logiskt sätt. Andra kanske har andra definitioner av vad en välskriven text kan vara, men det här är definitionen för mig just nu. 

 

Jag möter ofta inställningen att det inte spelar någon roll hur man skriver så länge som mottagaren förstår. Några stavfel, grammatikfel, syftningsfel eller oklarheter i dispositionen spelar inte så stor roll. Människor är duktiga på att fylla i luckor och rätta till fel för att avkoda budskapet under en skribents små misstag.

Och visst är det så. Åtminstone i de allra flesta fall. Åtminstone när textens mottagare är någon som känner dig, är positivt inställd till dig och vill förstå vad du menar.

squirrel-304021_640

Men om du skriver texter som till exempel ska locka nya kunder, övertyga människor att hålla med dig eller fungera som reklam, är läget lite annorlunda. Det finns många risker med att presentera en text som inte är så välskriven för en person som inte är välvilligt inställd till din text. Några av dem listas här nedan.

 

Risker med texter som innehåller många fel

  • Läsaren har förutfattade meningar. Fast de flesta av oss vet att dålig grammatik och svårigheter att formulera sig i text absolut inte behöver ha med intelligens att göra, finns det många som tyvärr drar den slutsatsen. De kanske väljer att göra sig lustiga över de fel som finns och på så sätt misskrediteras du som skribent och budskapet i texten går om intet.
  • Du blir mindre trovärdig. Det här är en konsekvens av punkten ovanför. Vi är vana vid att officiella texter från personer som vi ska kunna lita på (myndigheter, stora företag, politiker, media, etc.) till största delen är välskrivna. Tack vare att vi är så vana vid att bli serverade (någorlunda) korrekta texter, sticker en text med många fel ut. Konsekvensen blir att vi som läsare känner att något måste vara fel med dig som skribent, förmodligen går du inte att lita på. Givetvis sker sådana slutsatser omedvetet.
  • Felen stör. Om texten innehåller för många fel kan det göra att läsaren fokuserar så mycket på oriktigheterna att hen blir frustrerad. Och du vill inte göra din läsare frustrerad (åtminstone inte på grund av att du genomgående har råkat skriva diskusion i stället för diskussion).
  • Innehållet åsidosätts. En läsare som stör sig på att texten inte är välskriven, kan välja att helt och hållet ignorera textens budskap och bara fokusera på felen. Det innebär att du som skribent inte får en chans att nå fram med ditt budskap, hur vettigt det än är.

 

Så, vad kan du då göra om du själv inte är så bra på att få ihop välskrivna texter? Självklart kan du fråga en kompis som är bättre än dig om hen kan hjälpa dig. Eller så kan du kontakta någon som mig. Kostnaden för korrekturläsning är oftast mycket lägre än vad vinsten i form av en välskriven och välformulerad text blir.

Räcker inte Words stavningskontroll?!

Så du har precis skrivit färdigt en artikel till din företagshemsida och det är dags att publicera. För säkerhets skull kopierar du in texten i Word för att kolla att stavning och grammatik är korrekt.

Vänta lite. Det finns några saker du behöver veta om Words stavnings- och grammatikkontroll.

Stavningskontrollen är bra – ibland
Slinter du ofta på tangenterna? Är det lätt hänt att ”rätt” blir ”rtät”? Då fungerar stavningskontrollen oftast nästintill perfekt. Word är bra på att uppmärksamma dig på sådana felstavningar. Men om du råkar skriva ”rät” i stället för ”rätt”? Då är tyvärr risken stor att ordet inte markeras och att du inte får reda på att något är fel.

alltidrät

Felmarkerade felmarkeringar förekommer frekvent
Svenska språket ger oss fantastiska möjligheter att skapa nya ord och sammansättningar. Det är dock något som är svårt att förstå för ett ordbehandlingsprogram. Något som också är svårt att begripa för de här programmen är företagsnamn, smeknamn och ord som är unika för texten de befinner sig i. Dessa ord markeras därför ofta som felstavade, trots att de inte är det.

halvmåneformar

Särskrivning uppmuntras
Och vad vill då Word att du ska göra åt de där fina sammansättningarna som du har kommit på och stavat helt enligt svenska skrivregler? Jo, särskriva dem, förstås!

nyapplicerad

Du får inte mycket hjälp med grammatiken
Om du tycker att det är svårt att få till rätt grammatik på svenska, skulle jag råda dig till att be någon om hjälp i stället för att lita på att Word ska ska komma till din undsättning.

mysamedkatter

Word känner inte till textens sammanhang
Word har inte en aning om vem du skriver texten till och vad textens syfte är. Därför är det svårt för programmet att ge dig klara råd om hur du ska göra din text så bra som möjligt för sammanhanget.

mejltillchefen

Så vad ska du göra då?
Om Word inte går att lita på, hur ska man då bära sig åt för att korrekturläsa en text? Det kan hända att jag är lite (eller kanske mycket) partisk i den här frågan, men jag tycker att det bästa du kan göra är att vända dig till någon som sysslar med professionell korrekturläsning. De har koll på svenska skrivregler, stavning och grammatik, och kan fånga upp fler tveksamheter än ett program. Dessutom kan du ju faktiskt prata med korrekturläsaren och berätta i vilket sammanhang din text ska publiceras och vem som ska läsa den. Det är viktig information som behövs för att göra din text så bra som möjligt.

 

Självklart finns det också fördelar med att använda stavningsprogram som det som Word erbjuder. Det är snabbt, integrerat i ordbehandlingsprogrammet och oftast relativt billigt. Finns det fler fördelar? Eller nackdelar?