Bli en bättre skribent!

Just nu sitter de flesta av oss hemma mer än vanligt. För att ta tillvara den extra tiden och bota den värsta tristessen är det här ett ypperligt tillfälle för dig att ta tag i det där som du annars aldrig riktigt har tid för – som att slipa på dina skrivfärdigheter till exempel.

Passande nog erbjuder jag skrivhandledning både för dig som är van skribent och för dig som precis har bestämt dig för att fatta pennan (eller snarare placera fingrarna på tangenterna kanske). Det spelar heller ingen roll vilken typ av texter du skriver – romaner, blogginlägg, rapporter, uppsatser, facklitteratur, artiklar – du kan alltid bli en bättre skribent.

Så här går det till

Skrivhandledningen sker i form av skriftlig återkoppling på texter som du skickar in till mig. Fokus för återkopplingen ligger på det språkliga (alltså inte på till exempel dramaturgi och berättarteknik).

Du kan förvänta dig att få kommentarer på sådant som
– disposition
– textbindning
– mottagaranpassning
– meningsbyggnad
– kommatering
– felanvändning av skiljetecken
– överanvändning och felanvändning av specifika ord och uttryck
– inkonsekvent språkbruk (till exempel att du växlar mellan olika stavningsvarianter som schysst och schyst).

Återkopplingen kommer i form av konkreta kommentarer i ditt dokument och en sammanfattning av det du kan förbättra i ett separat dokument.

Låter det intressant?

I så fall har jag två standardupplägg som du kan välja mellan.

Pröva på
Skicka in upp till 5 000 ord och få återkoppling på vad du kan förbättra. De 5 000 orden behöver inte vara del av en och samma text, men de bör skickas vid ett och samma tillfälle. Återkopplingen får du efter ungefär en vecka.
Pris: 1 500 kr (inkl. moms)

Andra chansen
Skicka in upp till 5 000 ord och få återkoppling på vad du kan förbättra, precis som i Testa på ovan. Läs igenom din återkoppling, omarbeta din/a text/er, skicka tillbaka den/m till mig och få återkoppling igen. Varje återkopplingsrunda tar ungefär en vecka.
Pris: 2 500 kr (inkl. moms)

Har du en text som är längre än 5 000 ord?

Om du har tänkt att köra igång med ett större skrivprojekt och önskar någon att bolla språkfrågor med under tiden kanske det här passar dig bättre:

Bollplank
Skicka in en sammanfattning av ditt projekt där du berättar lite om vad du ska skriva om, hur lång tid du planerar att ditt projekt kommer att ta och hur erfaren du är som skribent. Inkludera även en inledning till din text eller ett utdrag ur den. Därefter ger jag dig ett skräddarsytt förslag på hur jag skulle kunna hjälpa dig genom din skrivprocess. Ett sådant förslag skulle till exempel kunna innehålla regelbunden återkoppling på ditt skrivande en gång i månaden.
Pris: Du får en offert efter att du har skickat in din projektsammanfattning.

Är du redo att bli en bättre skribent?

Skicka ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com så kör vi igång!

Tre detaljer som lyfter din bok

Det finns mycket du kan göra för att skapa extra djup och intresse för din bok. I det här blogginlägget listar jag tre detaljer som jag själv uppskattar att upptäcka i en roman.

Kartor

Kartor förekommer ofta i fantasyromaner eller dystopier där man antingen skildrar helt påhittade världar eller världar som på olika sätt skiljer sig åt från den vi lever i just nu. Det är någonting med sådana här kartor som jag är barnsligt förtjust i. Kanske för att det får handlingen att kännas verkligare på något sätt?

Utdrag ur andras texter

Utdrag och citat från andras texter kan man använda sig av för att ge sin egen text en särskild ton eller för att koppla den till andra verk och ge läsaren lite förförståelse om vad hen kan förvänta sig av boken. Dessutom fungerar ofta de här utdragen som lästips för den som vill fördjupa sig ytterligare i till exempel bokens tema, miljö eller tidsperiod (beroende på vad citatet handlar om så klart).

Kapitelnamn

Att namnge kapitlen med något annat än nummer är också något som kan göra handlingen mer spännande och locka läsaren att fortsätta läsa bara ett kapitel till. Som författare får du dock akta dig för att avslöja för mycket i kapitelnamnet – du vill ju inte spoila exakt vad som kommer att hända (då kan ledtråden få motsatt effekt).

Vilka detaljer uppskattar du själv när du läser en bok?

Den mörka portalen – Mattias Lönnqvist

Om Den mörka portalen:

Tre personer söker sin framtid. Ella har alltid drömt om att lära sig magi och studerar nu hos de kvinnliga magikerna. Marmat vill bli soldat, men har tvingats till de manliga magikerna. Tirandim söker sig till kyrkan, i flykt från magikerna och familjens grymma öde.

Det har nu gått femhundra år sedan magikerna splittrades och det inbördeskrig som följde. En skör fred råder sedan dess. Kommer freden att hålla? Vad hände med alla magiska föremål och underverk? Vad händer när nyfikenheten blir för stor?

Den mörka portalen är första delen i fantasyserien Oldenasagan. Här får man alltså följa Ella, Marmat och Tirandim som var och en på sitt håll söker sin plats i världen och samhället. Boken utspelar sig i det påhittade landet Oldena där magin är ständigt närvarande i invånarnas liv – vare sig de skyr den eller söker sig till den.

Huvudkaraktärerna är i bokens början ungefär tretton, fjorton år gamla. Deras ålder bidrar till att boken inte bara berör fantasyklassiska teman som magi och striden mellan gott och ont, utan även mer typiska ungdomsteman som sexualitet och mobbning. Dessa teman vävs samman och skapar en berättelse som passar såväl en läsare i tonåren som en som är betydligt äldre.

Något jag vill lyfta fram från den här berättelsen är det välutvecklade magiska systemet. Som läsare är jag petig med logiken. Jag vill att det jag läser ska verka rimligt. Det innebär inte att det behöver vara realistiskt och verklighetsbaserat, utan det innebär att fantasiinslag ska vara välformulerade och välgenomtänkta. Och det är de verkligen här. Det märks att Lönnqvist har lagt ner mycket tid och arbete på att tänka ut och skapa en värld som är lika spännande och fantasifull, som rimlig och konsekvent.

Att det finns nya system och ord för bland annat tidsmätning ger en extra dimension till berättelsen (och gläder en språknörd som mig). Kartan och den sammanfattande listan över viktiga begrepp, företeelser och personer ger inte bara ger en enkel överblick, utan även förståelse för hur den här specifika världen fungerar.

Precis som vilken bra fantasyroman som helst, är det här en bok att försvinna in i och slukas upp av. Tack vare att det pågår så mycket på en gång (konflikten mellan kyrkan och magikerna, stridigheterna inom varje huvudkaraktär, bakgrundshistorien som stadigt växer fram …), vill man inte lägga ifrån sig Den mörka portalen i första taget.

Boken passar för dig som
– vill läsa fantasy som är skriven på svenska som originalspråk
– är ute efter en ungdomsbok som passar bra även för vuxna
– letar efter fantasyböcker där andra sexualiteter än heterosexualitet finns representerade
– vill försvinna in i en spännande och magisk bokvärld.

Boken finns att köpa på till exempel Bokus och Adlibris.

”Nästan en familj” – Eva-Lena Bjarneborg

NastanEnFamilj_omslag

Om ”Nästan en familj”:

I centrum av berättelsen står Petra, Jonas och Nova i Göteborg, var och en med komplicerade relationer. Mystiska händelser tränger sig på och det är omöjligt att förutse om de kommer att växa eller överskuggas av varandra när vardagen övergår i något annat.

”Nästan en familj” är en relations- och utvecklingsroman med psykologiskt djup och övernaturliga inslag. Läsaren kommer riktigt nära karaktärerna och dessa mystiska händelser i Göteborg.

Först och främst måste jag nämna hur roligt det är att boken utspelar sig i Göteborg, som ju av naturliga orsaker ligger mig varmt om hjärtat. Det är något särskilt med att läsa berättelser som utspelar sig nära ens egen verklighet, och Bjarneborg gör ett utmärkt jobb i sin gestaltning av staden och dess olika delar.

Boken är en blandning av många genrer – något som skulle kunna bli rörigt, men som i det här fallet verkligen fungerar över förväntan. Handlingen innehåller thrillermoment, såväl som perspektiv på karaktärernas psykologi och relationer. Utöver dessa komponenter behandlas även övernaturliga inslag på ett sätt som känns trovärdigt och som ger boken det där lilla extra.

Något som jag vill lyfta fram är hur väl texten flyter och hur levande den känns. Alltihop är välskrivet och formulerat med mycket värme. Det är omöjligt att inte ryckas med i handlingen och bry sig om karaktärerna som beskrivs noggrant och mänskligt. Här och var glimmar stråk av humor och träffsäkra beskrivningar som får mig som läsare att le. Det märks hur mycket arbete författaren har lagt ner på sitt verk, och det har verkligen lönat sig. ”Nästan en familj” är svår att lägga ifrån sig, och lätt att förlora sig i.

Den här boken passar dig som
– gillar relationsbaserade handlingar
– är ute efter en spännande thriller som inte utspelar sig ur polisens perspektiv
– är nyfiken på att läsa om övernaturliga saker som händer i en vardag som du kan relatera till
– vill läsa en välskriven berättelse som utspelar sig i Göteborg.

Klicka HÄR för att komma till författaren Eva-Lena Bjarneborgs hemsida. Där kan du (bland mycket annat) hitta information om hennes författarskap och köpa boken ”Nästan en familj”.

Sprid din bok!

För dig som publicerar en bok utan hjälp från ett förlag kan det vara svårt att nå ut till en stor publik. Jag har satt ihop tre tips som kan hjälpa dig att få din bok att ta plats och hitta nya läsare.

Skicka din bok till recensenter
neonbrand-570366-unsplash
Det finns en uppsjö av bokrecensenter på såväl bloggar som på Instagram och Facebook. Leta efter de som läser böcker inom samma genre som den du har skrivit, hör av dig till dem och erbjud dig att skicka ett ex av boken mot att de recenserar den på sina kanaler. Det kan bli dyrt att skicka många fysiska ex av boken, så se om det är okej att du skickar en digital version. Om recensenten inte är intresserad av att läsa hela boken, kanske hen åtminstone skulle vilja läsa ett första kapitel och dela med sig av sina åsikter kring din text.

Prata med ditt lokala bibliotek
michael-d-beckwith-575798-unsplash
Hör av dig till ditt bibliotek och fråga om du kan få komma och föreläsa om din bok. Det passar särskilt bra om din bok behandlar ett aktuellt ämne, eller något som tål att diskuteras. Kanske kan du få skapa ett event kring boken med högläsning, signering och frågestund? Om inte biblioteket är intresserade, kanske ett café eller en bokaffär i närheten kan vara det.

Använd sociala medier
rahul-chakraborty-460018-unsplash.jpg
Det sista tipset för den här gången är att utnyttja sociala medier för att sprida din bok. Skapa en Facebook-sida och ett Instagram-konto, kanske till och med en hemsida för ditt skrivande (det behöver inte vara dyrt alls). Prata med andra som skriver, engagera dig genom att gilla andras inlägg och kommentera sådant som du tycker är intressant. Om du har råd kan du använda dig av de olika marknadsföringsverktyg som Google, Facebook och Instagram erbjuder. Om du är duktig på foto eller rörlig bild kan du sätta ihop bildspel och trailrar för att få folk att bli intresserade av din bok. Bara fantasin sätter gränser!

 

Har du själv använt dig av någon av de här metoderna? Vill du tipsa om något annat?

 

”Udda & Utsatt” del 1 – Pauline Wågström

Om Udda & Utsatt:

Aaron, 14 och Jimmy, 17, bor ensamma med sin alkoholiserade och oberäkneliga pappa. De lyder hans minsta vink för att undvika problem, och de försöker hålla sig hemifrån så ofta de kan. Sommaren är slut och Aaron och Jimmy ska tillbaks till skolan. Aaron ska börja i en ny klass, fast besluten om att denna gång inte mista sin stora chans till kompisar och Jimmy ska börja i gymnasiet. Det dröjer inte länge förrän de båda stöter på nya bekantskaper och personer som på kort tid kommer att förändra hela deras liv, både på gott och ont.

Den här ungdomsboken kretsar kring ett gäng killar som alla bär på tunga och mörka hemligheter. Utan omsvep beskrivs teman som självskadebeteende, alkoholiserade föräldrar och hur det är att leva med en kronisk sjukdom, på ett sätt som är både gripande och drabbande.

Jag tror inte att man kan låta bli att känna sig berörd av den här boken. Som läsare tänker jag tillbaka på min egen tonårstid, och minns hur det var att behöva hantera såväl stora livsförändringar, som sådant som en vuxen kan se som bagateller. En bok som ”Udda & Utsatt” är omöjlig att inte identifiera sig med.

Något som jag tycker är värt att lyftas fram, är att handlingen kretsar kring tonårskillar och deras inre värld. Man får följa flera karaktärer och deras tankegångar, vilket ger en tillgång till fler än ett perspektiv på händelseförloppen. Det är också uppfriskande att få ta del av en text där känslolivet hos dessa killar tillåts komma fram så öppet, utan tillrättavisande pekpinnar som försöker få karaktärerna att trycka undan sina äkta känslor.

En sista sak som jag vill lyfta fram är något berättartekniskt. Karaktärerna i boken vänder sig explicit till sina läsare. Det är ett intressant sätt att dra in mottagaren i texten och göra hen en del av historien. Det får en också att fundera över om det i en senare del av bokserien kommer att avslöjas exakt vilken roll läsaren har (Är det verkligen karaktärerna som skriver ner sina upplevelser eller hur kan de vända sig till läsaren?).

Den här boken passar för dig som
– gillar relationsbaserade handlingar där stort fokus ligger på karaktärernas inre känsloliv
– tycker om ungdomsromaner
– vill läsa något som är gripande och naket
– letar efter en bok som behandlar tonårsångest ur ett killperspektiv.

Klicka HÄR för att komma till författaren Pauline Wågströms hemsida. Där kan du läsa mer om henne och också passa på att köpa såväl den här boken, som andra som hon har skrivit.

Tips för självpublicering

Egenutgivning, självpublicering, egenpublicering … Kärt barn verkar onekligen ha många namn även i det här fallet. Trots viss förvirring kring vad jag ska kalla fenomenet, vill jag i dag ge er som funderar på att ge ut en bok utan hjälp av förlag ett litet tips.

marten-bjork-623843-unsplash

Jag har själv skrivit skönlitterära texter sedan jag var liten. I början var det mest noveller och dikter, sedan fanfiction och även några boklånga berättelser. Jag har skickat in ett av mina manus till ett par förlag, men fått nej från samtliga (som många andra). Efter de där negativa beskeden började jag söka runt på nätet efter alternativa metoder för att kunna ge ut min bok. Jag hittade flera företag som erbjöd självpubliceringstjänster, men det var svårt att sovra bland alla erbjudanden och information.

Då hittade jag av en händelse Egenutgivarnas hemsida. Egenutgivarna är en intresseorganisation för personer som skriver och ger ut böcker. Man kan bli medlem för att bland annat få tillgång till särskilda medlemssidor och göra reklam för sig själv och sina verk på organisationens hemsida. Men det bästa är informationen man kan få tillgång till även om man inte är medlem.

Under fliken Egenutgivarna tipsar – Bokproduktion finns bland annat guider till hur man skaffar ISBN-nummer och jämförelser av produktionspriser. Artiklarna är fulla av nyttig information för dig som går och funderar på att slå slag i saken och publicera din egen bok.

Följ den här länken för att komma till Egenutgivarnas hemsida: http://egenutgivarna.se

 

 

Engelska rubriker för svenskt innehåll

En rubrik eller titel – vare sig den kröner en tidningsartikel, en bok eller en vlogg – har som uppgift att beskriva innehållet som följer efter den. Det kan göras på varierande sätt, och med varierande resultat. Den bästa typen av rubriker brukar vara den som består av fler än ett ord och som ger mottagaren en möjlighet att skapa sig en (rättvisande) bild av den information som hen kan förvänta sig att få ta del av.

Här om dagen när jag surfade runt på YouTube lade jag märke till något som jag inte har uppmärksammat tidigare: en svensk YouTuber som skrev en av sina videotitlar på engelska. I själva videon pratar hon på svenska, så innehållet strider klart mot rubriken.

Eftersom jag länge både har drillats i och förespråkat klarspråk – där tydlighet och samband är två starka ledord – fascinerades jag av valet av språk i titeln. Som sagt strider det mot innehållet, men hur mycket kan det egentligen påverka mottagaren?

Skärmavbild_2018-09-12_kl__09_49_22

I det här specifika fallet handlar videon om att Misslisibell gör en utmaning (eller challenge som det ju oftare heter även bland svenskar på YouTube) där hon använder målarfärg i stället för smink. Kan man engelska (även knapphändigt) så förstår man helt klart det från rubriken – så långt inga konstigheter.

Man skulle kunna störa sig på valet av engelska och hävda att det beror på att svenskan anses vara tråkig och på utdöende. Kanske skulle man till och med kunna skylla det på den yngre generationen och dess förkastliga språkanvändning (Obs! inte min egen åsikt!).

Men det där med engelska titlar för svenskt innehåll är inte unikt för YouTube eller ens videon som genre. Det finns bland annat en uppsjö av böcker med engelska titlar (t.ex. Fight club, Orange is the new black och Gone girl), som säkert har fått behålla sitt engelska namn för att de redan var så etablerade när de översattes att en svensk titel skulle kunna vilseleda den potentiella läsaren.

 

För övrigt kan en engelsk titel locka många fler mottagare än en svensk, eftersom det helt enkelt finns fler personer som pratar engelska än svenska. Och när det rör sig om en video på YouTube där någon byter ut smink mot målarfärg, är kanske inte språket avgörande för att man som tittare ska kunna ta till sig innehållet och uppskatta det.

Trots att engelska titlar verkar vara relativt ofarliga, vill jag ändå höja en varningens finger (för det ska man ju göra som språkkonsult): använd engelska för all del, men tänk efter först. Är ditt innehåll av stor vikt och på svenska? Då passar kanske en svensk titel bättre. Är dina mottagare främst endast svenskspråkiga (ovanligt, men möjligt!), så kanske du borde skippa engelskan. Och var medveten om att en missvisande titel kan göra din mottagare irriterad – har hen förväntat sig att se en video på engelska och språket i stället är svenska, kan resultatet bli att hen snabbt som tusan klickar sig bort.

Men som sagt finns det definitivt situationer när engelska fungerar lika bra – eller kanske bättre än – svenska.

Vad tycker du om engelska titlar för svenskt innehåll? Störande, kreativt, bra, dåligt?