Typ ba så irriterande

Att vi stör oss på andras språkbruk (såväl det talade som det skrivna) är allmänt känt. Av ren nyfikenhet frågade jag i går på Instagram om det är så att man även stör sig på det egna språkbruket.

De svar jag fick in tyder tydligt på att JA, det gör man.

Så vad är det vi stör oss på när det gäller det egna språkbruket?

Efter min lilla (och högst ovetenskapliga) undersökning, verkar det som att det är det talade språket som vi stör oss mest på. Ett överanvändande av diskurspartiklar som och typ, nämns flera gånger som ett återkommande irritationsmoment. Även urlakandet av uttryck som sjukt, och ett frekvent användande av förmodligen, nämns som sådant som stör oss.

Men låt oss fokusera på de där små, irriterande diskurspartiklarna en stund.

Diskurspartiklar (eller samtalspartiklar) är små ord som vi använder i framför allt talat språk för att modifiera det vi säger. Det är skillnad på att säga

Jag äter aldrig godis.
Den första Game of Thrones-säsongen är bra.

och att säga

Jag äter typ aldrig godis.
Den första Game of Thrones-säsongen är bra.

Att helt och hållet låta bli att använda de här småorden, skulle vara svårt. Förmodligen skulle vi bara ersätta dem med andra adverb eller adjektiv som känns lite ”finare” (alltså mer skriftspråkliga) att använda, och det skulle inte dröja länge innan de fick samma status som och typ.

En av orsakerna till att diskurspartiklar har så dåligt anseende, är att de märks tydligast i det talade språket. I skrivet språk har vi längre tid på oss att formulera det vi vill säga. Då hinner vi sortera bort de flesta så:na och typ:en, och ersätta dem med mer varierande synonymer. Och som vi alla vet, anses det skrivna språket vara normen – det är helt enkelt lite finare än det talade språket.

De här småorden har oförtjänt dåligt rykte. Känner du ändå att du skulle vilja minska ditt eget användande av typ eller , är mitt tips att försöka lägga till fler alternativ som du kan välja bland. Det är dock inte säkert att du hinner tänka på de där andra alternativen när du väl är mitt inne i en muntlig konversation med någon, så det bästa är kanske att försöka acceptera och inte vara så hård mot så:na och typ:en.

Vilken diskurspartikel använder du dig mest av? Skulle du vilja minska användandet? Varför?

Veckans förbättring

Den här veckan har jag redigerat en liten del av ett längre annonsblad från ett välkänt byggvaruhus. Så här blev det:

Tips! Var noga med i vilken ordning du presenterar informationen i din text. Dispositionen ska vara logisk och kännas naturlig. Kom också ihåg att använda ord som förklarar förhållandet mellan de olika informationsdelarna (till exempel: och så, dessutom).

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit annorlunda? Hur?

Vad du SKA skriva på bokomslaget

Förra veckan frågade jag mina följare på Instagram vad de inte tycker om att läsa på ett bokomslag (klicka HÄR för att läsa förra veckans inlägg), och i går ställde jag den motsatta frågan. Jag fick inte lika många förslag den här gången, förmodligen på grund av att det ofta är enklare att peka ut det som är mindre bra, jämfört med det som är riktigt bra. I det här inlägget sammanfattar jag därför både mina följares tankar och mina egna kring bra bokomslagstexter.

Lämna något åt fantasin

Precis som jag nämnde i förra veckans inlägg, är det viktigt att inte avslöja för mycket om bokens handling i baksidestexten. Ditt uppdrag är att skapa intresse genom att sammanfatta kärnan av din bok på ett sätt som gör att den potentiella läsaren inte kan låta bli att dyka in bland sidorna. Om du skriver baksidestexten som en sammanfattning i en vetenskaplig uppsats (där man ju redogör för alla uppsatsens delar, även resultatet), finns det ingen anledning för någon att faktiskt öppna, läsa och köpa din bok.

Berätta vad andra tycker

När jag ställde frågan om vad som ska stå på ett bokomslag, var det flera som höll med om att de brukar läsa de små recensionerna som ofta finns med. I en värld full av läsval behöver vi någonting som kan hjälpa oss att skilja agnarna från vetet. Något som kan vara användbart är att ta del av andras åsikter kring boken man råkar vara intresserad av. Om många andra har tyckt om den, är chansen större att man själv också kommer att göra det. Var dock noga med att välja ut ett lite längre utdrag ur ett utlåtande än ”Boken var fantastisk!”. Det är viktigt att kunna motivera varför boken fick ett så gott betyg. 

Var unik

Som sagt är vår värld full av läsval. För att stå ut i mängden är det viktigt att försöka hitta ett eget, unikt uttryck som skapar nyfikenhet och lockar människor till din bok. Att skriva att din berättelse är ”en gripande och skakande skildring av ett barndomstrauma”, kommer inte att lämna ett avtryck hos personen som funderar på att läsa just din bok. Försök att vara kreativ och hitta på andra sätt att beskriva ditt verk.

Vad tycker du är viktigast att få med på ett bokomslag?

Vad du INTE ska skriva på bokomslaget

Det är inte helt lätt att veta vad som borde stå på omslaget till ens nya bok. Av ren nyfikenhet frågade jag igår på Instagram och Facebook vad mina följare tycker att det inte ska stå. Här följer en liten sammanfattning av de synpunkter som kom in.

Avslöja inte för mycket

Baksidestexter är svåra att skriva. De ska innehålla tillräckligt mycket information för att skapa intresse hos läsaren och ge hen ett hum om vad boken kommer att handla om, men de får absolut inte avslöja för mycket. Om man kan läsa sig till hur boken kommer att sluta innan man ens har öppnat den, är baksidestexten för utförlig.

Glöm inte formgivningen …

När du väl har kommit fram till hur mycket du ska skriva på omslaget (lagom är bäst – inte för mycket och inte för lite), är det viktigt att du ser till att den grafiska utformningen är så fulländad den kan bli. Som Solibris Publishers på Instagram uttryckte det: ”Banala omslag är en styggelse”.

… eller korrekturläsningen

Sist men inte minst är det också viktigt att vara noga med att inga små slarvfel förekommer på det färdiga omslaget. Särskrivningar, stavfel och grammatiska konstigheter kan förstöra intrycket av bokomslaget – hur fantastiskt det än ser ut rent grafiskt.

Håller du med? Skulle du vilja lägga till någon punkt?

Tre inledningstips för sakprosa

Förra veckan skrev jag ett inlägg om hur du kan inleda en skönlitterär text (läs om det HÄR), och i dag tänkte jag ge tre tips som lämpar sig bättre för sakprosa.

Skriv det viktigaste först
Om du skriver en text där du delger din läsare någon typ av beslut (vanligt inom myndigheter) eller resultat (ofta inom sjukvården), är det klokt att inleda din text med just beslutet eller resultatet. Läsaren har förmodligen väntat på att få läsa den här texten, och är kanske lite nervös eller stressad när hen får tillgång till den. Att då ha beslutet sist – eller ännu värre: någonstans mitt i texten – är bara onödigt. Servera det först för att underlätta för din läsare.

Sammanfatta innehållet
I långa, informerande och redogörande texter är det bra att inleda med en sammanfattning av innehållet. Det här är vanligt i till exempel akademiska uppsatser. Strategin används för att snabbt ge läsaren ett hum om vad hen kan förvänta sig av texten och dess innehåll. På så sätt hittar rätt text lättare till rätt läsare.

Välj en bra rubrik
Många sakprosatexter innehåller och inleds med någon form av rubrik. Rubriker använder man för informera läsaren om vad hen kan förvänta sig av antingen texten som helhet, eller avsnittet som följer. Var noga med hur du utformar dina rubriker. Undvik till exempel att vara för generell – det är ju meningen att du med din rubrik ska leda läsaren vidare och ge hen lite förförståelse kring vad som kommer härnäst. Bra rubriker får gärna innehålla verb (Välj en bra rubrik i stället för En bra rubrik).

Hur inleder du dina sakprosatexter?

3 tips för bättre stycken

För att en text ska flyta på bra är det viktigt att styckeindelningen fungerar. Här kommer därför tre tips på hur du styckeindelar en text på bästa sätt.

Styckenas längd
Hur långa styckena kan och ska vara beror delvis på i vilken kanal din text ska publiceras. Generellt sett är styckena oftast längre i tryckta texter (som böcker och liknande) och kortare i texter som läs på nätet (till exempel i sociala medier).

En annan faktor som spelar in när du bedömer hur långa dina stycken ska vara är textens innehåll. Nyhetsartiklar har som regel korta stycken, medan vetenskapliga och utredande texter har längre.

Självständiga stycken
Det kan vara svårt att bedöma hur långt ett stycke ska vara, trots att man vet i vilken kanal texten ska publiceras och inom vilken genre man skriver. En bra tumregel är att varje stycke ska innehålla en tanke. Det är dags att starta ett nytt stycke när du till exempel börjar skriva om ett nytt argument, en ny händelse eller en annan tid.

Varje stycke ska kunna stå för sig självt (det finns självklart undantag, särskilt när det kommer till skönlitterära texter). Styckena ska kunna flyttas runt i texten utan att dess innebörd ändras. Det innebär till exempel att du helst ska undvika att inleda ett nytt stycke med ett pronomen som syftar tillbaka på stycket innan. Med det sagt är det dock viktigt att styckena förhåller sig logiskt till varandra, att de kommer i rätt ordning och skapar en struktur i texten som gör den enklare att läsa och förstå.

Markera rätt
Stycken markeras antingen med blankrad eller med indrag – inte med båda. Blankrad används oftast för texter som publiceras på nätet eller i formella dokument, och indrag används oftast i texter som ska publiceras på papper (som böcker, tidningsartiklar, etcetera).

Om du markerar dina stycken med indrag är det viktigt att komma ihåg att du inte ska göra indrag direkt efter rubriker, tabeller eller punktuppställningar.

Har du några tips på hur man styckeindelar en text på bästa sätt?

3 tips inför muntliga föredrag

Jag är säker på att jag inte är ensam om att känna mig lite nervös innan det är dags för ett muntlig framförande av någon sort. Därför tänkte jag dela med mig av tre tips som kan underlätta för dig när du till exempel ska redovisa något, hålla ett tal, eller informera en grupp om något.

Öva, öva, öva
Det första jag vill tipsa om är att öva ordentligt. Skriv ett talmanus (mer om det i nästa tips) och gå igenom det tills du är så trött på det att du inte vill se det mer. Försök också att hitta en publik som du kan öva inför (kanske din partner, familj, vänner eller kolleger?).

Om du ska hålla i en lång redovisning (eller en föreläsning eller liknande), och det tar lång tid att gå igenom manuset från början till slut, så kan du dela upp det i mindre delar som du övar på var och en för sig. Se bara till att du vid ett par tillfällen tar dig tid att gå igenom hela manuset på en gång.

Skriv-som-du-pratar-manus
Det finns många olika sätt att skriva talmanus på. Oftast brukar man rekommendera att manuset består av stolpar och stödord, snarare än en fullständig text, men jag tycker att det viktigaste är att du känner dig bekväm med ditt manus. Kanske funkar det bäst för dig att först utgå från ett fullständigt manus med varje liten mening nedskriven, för att sedan skriva om och bara behålla stolpar och stödord.

Något som jag däremot tycker att du absolut ska göra är att skriva ditt manus såsom du faktiskt pratar. Det är inte uppsats du skriver nu, utan ett talmanus. Skriver du för formellt och skriftspråkligt kommer presentationen att bli stel och jobbig att lyssna på. Testa dig fram för att hitta en stil som fungerar för situationen.

Sätt dina egna krav och mål
Du kommer att ha olika krav på dig inför ditt framförande, kanske måste du till exempel uppfylla vissa betygskriterier. Den här typen av formella krav för talsituationen är tyvärr svåra att påverka, så se därför till att du vet vilka kraven är och att du under dina förberedelser försöker utforma din presentation så att de uppfylls.

Något du däremot kan påverka är de krav du ställer på dig själv. Om du vet med dig att du har svårt för att hålla i muntliga presentationer och att du bli väldigt nervös innan, så är det mer än bra nog att du ens dyker upp och genomför ditt föredrag. Skriv en lista över mål som du vill uppfylla i och med ditt framförande och utforma dem så att de är realistiska för dig. Bocka av de mål du uppfyllde efter föredraget och spara resten till nästa tillfälle. Får du kommentarer om att du inte kunde hela presentationen utantill, eller att du borde ha haft mer ögonkontakt med publiken? Okej, ta med dig det till nästa talsituation, men låt det inte omintetgöra de krav och mål som du själv satte innan och som du faktiskt klarade av och uppfyllde.

Hur förbereder du dig inför ett muntligt framförande? Har du några tips du vill dela med dig av?

Innan testläsaren läser

Att skriva är en väldigt ensam sysselsättning. Då och då behöver man få bolla sitt manus med någon annan – ofta en så kallad ”testläsare”. Det kan till exempel vara en familjemedlem, en vän eller någon du har hittat i en testläsningsgrupp på sociala media. Innan du lämnar ifrån dig ditt manus finns det några saker du behöver tänka på.

Vad vill du ha åsikter om?
Det viktigaste att ha koll på innan du ger ifrån dig din text, är vilken typ av återkoppling du vill ha. Lämna en lista med direkta frågor som testläsaren kan svara på under läsningens gång. Exempel på frågor kan vara: Ligger scenerna i rätt ordning? Är karaktärerna tillräckligt djupa? Är berättelsen spännande? Bryr du dig om hur det ska gå för huvudkaraktären? Funkar perspektiv och tempus genom berättelsen? Är det konsekvent?

Lämna plats för sådant som du inte har tänkt på
Det kan hända att din testläsare lägger märke till sådant som du inte förväntat dig. Se till att det finns utrymme för den typen av reflektioner. Även om du inte känner att du kan göra något med den sortens återkoppling just nu, kan den komma till användning längre fram eller vid ett senare skrivprojekt.

Korrekturläs
För att dina testläsare inte ska fokusera på smådetaljer och irriterande korrfel, är det viktigt att du gör en stavningskontroll och ser över att till exempel alla personnamn och geografiska platser stavas konsekvent genom hela din text.

Typografi och utformning av dokumentet
Välj ett lättläst typsnitt. Times New Roman duger bra för redigering, men vill du att det ska se mer ”bokaktigt” ut kan du välja till exempel Garamond, Baskerville eller Helvetica Neue. Låt storleken på typsnittet (graden) vara mellan 10 och 13 punkter. Undvik snirkliga och komplexa typsnitt – särskilt i brödtexten – det kan göra texten svårare att läsa. Ställ in radavståndet på 1,5 för att göra texten luftigare.

Om du lämnar ifrån dig texten i digital form och ber din testläsare att läsa direkt i Word, är det bra om ni använder er av spåra ändringar-funktionen. När den är påslagen kan din testläsare lämna kommentarer och till och med ändra i din text utan att du måste acceptera alla ändringar. Du kan enkelt avvisa förslaget och gå tillbaka till den tidigare versionen av dokumentet.

Lämnar du din text i pappersform är det viktigt att du lämnar breda marginaler som ger plats åt din testläsares reflektioner. Glöm inte att sidnumrera!

Att hantera kritik
Det sista jag vill nämna är hur viktigt det är att du skiljer dig själv från ditt skrivande och din bok. Det är svårt att inte ta kritik personligt när man har sysslat med något i många, långa timmar, och lagt ner både hjärta och själ i arbetet. Men det är viktigt att du kommer ihåg att dina testläsare (om du har valt dem med omsorg) bara reflekterar kring texten du har gett dem, inte dig som person. Du är inte din text och kritik mot din text är inte kritik mot dig.

Om du tycker att det är svårt att ta emot kritik och känner att du vill att din testläsare ska fokusera på det positiva under den här genomläsningen, så säg det! Ibland är det inte konstruktiv kritik som behövs, utan några uppmuntrande ord kring vad som fungerar, vad som är spännande och vad som får någon att vilja läsa vidare. Efter lite beröm kanske du är redo att lyssna på det som du behöver jobba lite mer med.

Har du något mer tips på vad som kan vara bra att tänka på innan man lämnar över sitt manus till en testläsare?

Tre tips för ett bättre cv

Så här i början av året kan jag tänka mig att det är många som är på jakt efter ett nytt jobb. Om inte annat börjar det bli dags att fundera över vad årets sommarjobb ska bli. Mellan dig och din nya anställning står bland annat ett välformulerat cv. Därför tänkte jag i dag bjuda på tre tips som ökar dina chanser att göra ett gott intryck på din framtida arbetsgivare.

Mottagaranpassa
Det är lockande att skriva ihop ett cv och ett personligt brev och sedan masskicka det till så många potentiella företag som möjligt. Tyvärr är det inte en särskilt vinnande strategi.

Personen som tar emot ditt cv har förmodligen fått ta emot många fler. Hen har inte tid att noggrant läsa igenom allt du någonsin har jobbat med, alla dina utbildningar och dina fantastiska övriga meriter. Därför är det viktigt att du gör ett urval och lyfter fram det som är mest relevant för tjänsten du just nu ansöker om. Se till att lyfta fram det viktigaste först. Sammanfatta redan i inledningen varför just du borde få jobbet.

Välj en passande bild
Nu för tiden inkluderar många en bild i sitt cv eller personliga brev. Det är ett trevligt tillägg som gör att arbetsgivaren direkt får ett ansikte att förknippa med din ansökan. Det är dock viktigt att inte välja vilken bild som helst.

Tänk på att visa din professionella sida i ditt foto. Festbilder och skojiga grimaser kanske inte riktigt ger rätt intryck. Det kan vara värt att kontakta en fotograf som kan ta några snygga porträttbilder av dig som du kan använda. Glöm inte att le!

Korrekturläs
Det kan verka självklart, men det är många som förbiser att korrekturläsa cv:et när det väl är klart. Allra bäst är det om du kan be någon annan att korrekturläsa ditt cv åt dig.

Det är svårt att hitta skrivfel i ens egen text. Det beror på att man är så bekant med den att man vet vad som borde stå, vilket gör att hjärnan fyller i där det fattas ord eller bokstäver, och justerar där något har blivit fel. Låt därför någon annan läsa och rätta din text åt dig. Hen har säkert något du kan hjälpa till med i gengäld.

Vilket är ditt bästa tips för att skriva ett vinnande cv?