(Näs)sprejen eller (näs)sprayen?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva nässprej framför nässpray. Så här blev resultatet:

De allra flesta har alltså röstat på alternativ två, nässprayen. Är det också det som är rätt?

Njae, det beror lite på hur man ser det. Slår man upp sprej/spray i SAOL och SO kan man se att båda stavningarna finns listade, vilket tyder på att båda används och är accepterade i allmänspråket. Enligt SO verkar valet mellan de båda vara lite friare (där står det sprej el. spray) än enligt SAOL (där står det sprej hellre än spray). Det ska dock noteras att sprej är det första alternativ som anges i SO, och det är också denna stavning som förekommer i samtliga exempelmeningar i listningen. Det ger ett litet hum om vilken variant som anses vara lämpligast.

Sprej är alltså det alternativ som lyfts fram som mest korrekt, framför allt enligt SAOL. Ordet är (föga förvånande) inlånat från engelskan, och som så ofta när det handlar om lånord är det en försvenskning av stavningen som förespråkas. Försvenskningar görs för att det ska bli enklare för oss som språkbrukare att gissa oss till hur ett ord ska stavas utan att vi vet dess ursprung, och också för att ordet lättare ska kunna böjas enligt svensk grammatik.

Ibland försvenskas största delen av ett ord: till exempel fåtölj som kommer från franskans fauteuil

och ibland bara dess böjning: till exempel plural av container som blir containrar på svenska, trots att ordet på originalspråk (engelska) böjs med s-ändelse (containers).

I fallet med sprej handlar det om en blandning: dels har man ändrat på stavningen av substantivet i dess grundform (från spray till sprej), dels har man ändrat dess pluralform i både bestämd och obestämd form (från sprays till sprejer/sprejerna*). På så sätt passar det bättre in i svenskan, både stavningsmässigt och böjningsmässigt. (Huruvida det ser snyggare eller fulare ut är dock en annan fråga …)

Sammanfattningsvis: Båda stavningarna är okej att använda, men rekommendationen är att du hellre väljer att skriva sprej än spray (vilken sprej det än handlar om).

*När det gäller pluralformerna går det även att stava dem med ay: sprayer/sprayerna – men det är fortfarande ej-stavningen som rekommenderas.

Scrolla eller skrolla?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar scrolla framför skrolla. Så här blev resultatet:

Det första alternativet, scrolla, gick alltså vinnande ur veckans onsdagsomröstning. Med tanke på att det här engelska lånordet är relativt nytt är det kanske inte så konstigt att många av oss föredrar det i en stavning som ligger så nära ursprunget som möjligt. Men är det verkligen det som är rätt?

Nej, inte om vi ska följa rekommendationen från SAOL. Där förespråkas den svenskare stavningen skrolla. Även i SO är det den stavningen som anges som första alternativ. Anledningen är helt enkelt att varianten med K stämmer bättre med svenska stavningsregler än den med C.

Man kan dock fråga sig varför många ”nya” (det är så klart en definitionsfråga) engelska lånord inte försvenskas mer. Varför skriver vi container och inte (till exempel) kontejner, leasing och inte lising? En anledning kan vara att fler svenskar i dag är bättre på engelska än för hundra år sedan. Fler kommer i kontakt med uttrycket på originalspråket först och då faller det sig lite mer naturligt att fortsätta skriva det på samma sätt även när man använder det i en annars svensk kontext. En annan anledning kan vara att våra ordlistor i dag mer än tidigare beskriver hur språkbruket faktiskt ser ut och inte bara hur det borde se ut. Det leder till att även alternativ som inte anses helt språkligt korrekta ändå finns listade, och så småningom kan de bli normen som vi rekommenderas att följa. Det är möjligt att det blir så med scrolla och skrolla i framtiden – only time will tell.

Sammanfattningsvis: Skriv hellre skrolla än scrolla – åtminstone än så länge. Eller ersätt scrolla/skrolla med rulla. Så sent som 2016 var det nämligen det som Språkrådet rekommenderade*.

Vilket av alternativen föredrar du: scrolla eller skrolla? Eller skriver du hellre rulla?

*Följ den här länken för att läsa hela rekommendationen: Språkrådet på Twitter

Bebis eller baby?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar bebis framför baby. Så här blev resultatet:

Vinnande ur omröstningen gick alltså alternativ ett, bebis. Valet mellan dessa två varianter har faktiskt varit något som jag har tänkt på under en längre tid. Personligen tycker jag att det är något med baby på svenska i betydelsen spädbarn som bara känns … fel. Men är det verkligen det?

Enligt den nyaste versionen av SAOL (från 2015) är det faktiskt bebis (eller bäbis) som rekommenderas framför baby. Men så har det inte alltid varit. Det vanligaste har tidigare varit att man har ansett baby vara den korrekta formen för ordet i obestämd form singular, eftersom det ju är så den formen ser ut på engelska (vilket är språket vi har lånat ordet från). Alternativet bebis liknar i stället engelskans pluralform babies, och att använda en pluralform för ett ord i singular kan bära emot. Åtminstone så länge ett lånord är relativt nytt. Bebis är dock inte det enda ord som har lånats in i sin pluralform. Samma sak gäller för keps och kex (från engelskans caps och cakes).

Men det finns en annan mycket bättre anledning till att skriva bebis i stället för baby, nämligen att det är mycket enklare att böja bebis enligt svenska mönster. Bebisen, bebisar, bebisarna är helt enkelt elegantare än babyn, babyar/babyer, babyarna/babyerna. Ett alternativ skulle ju kunna vara att kombinera de båda formerna, kanske på följande vis: baby, babyn, bebisar, bebisarna. Men jag måste medge att det inte heller låter helt naturligt. Och med tanke på att ordet har funnits i svenskan i över hundra år, tvivlar jag på att vi kommer att se några nya böjningar som får en betydande spridning i allmänspråket.

Min rekommendation är därför att du väljer bebis hellre än baby (åtminstone så länge du menar spädbarn. Att använda bebis som smeknamn för någon äldre än ett år faller kanske inte i så god jord.).

Vilket av alternativen föredrar du, bebis eller baby? Varför?

Engelska rubriker för svenskt innehåll

En rubrik eller titel – vare sig den kröner en tidningsartikel, en bok eller en vlogg – har som uppgift att beskriva innehållet som följer efter den. Det kan göras på varierande sätt, och med varierande resultat. Den bästa typen av rubriker brukar vara den som består av fler än ett ord och som ger mottagaren en möjlighet att skapa sig en (rättvisande) bild av den information som hen kan förvänta sig att få ta del av.

Här om dagen när jag surfade runt på YouTube lade jag märke till något som jag inte har uppmärksammat tidigare: en svensk YouTuber som skrev en av sina videotitlar på engelska. I själva videon pratar hon på svenska, så innehållet strider klart mot rubriken.

Eftersom jag länge både har drillats i och förespråkat klarspråk – där tydlighet och samband är två starka ledord – fascinerades jag av valet av språk i titeln. Som sagt strider det mot innehållet, men hur mycket kan det egentligen påverka mottagaren?

Skärmavbild_2018-09-12_kl__09_49_22

I det här specifika fallet handlar videon om att Misslisibell gör en utmaning (eller challenge som det ju oftare heter även bland svenskar på YouTube) där hon använder målarfärg i stället för smink. Kan man engelska (även knapphändigt) så förstår man helt klart det från rubriken – så långt inga konstigheter.

Man skulle kunna störa sig på valet av engelska och hävda att det beror på att svenskan anses vara tråkig och på utdöende. Kanske skulle man till och med kunna skylla det på den yngre generationen och dess förkastliga språkanvändning (Obs! inte min egen åsikt!).

Men det där med engelska titlar för svenskt innehåll är inte unikt för YouTube eller ens videon som genre. Det finns bland annat en uppsjö av böcker med engelska titlar (t.ex. Fight club, Orange is the new black och Gone girl), som säkert har fått behålla sitt engelska namn för att de redan var så etablerade när de översattes att en svensk titel skulle kunna vilseleda den potentiella läsaren.

 

För övrigt kan en engelsk titel locka många fler mottagare än en svensk, eftersom det helt enkelt finns fler personer som pratar engelska än svenska. Och när det rör sig om en video på YouTube där någon byter ut smink mot målarfärg, är kanske inte språket avgörande för att man som tittare ska kunna ta till sig innehållet och uppskatta det.

Trots att engelska titlar verkar vara relativt ofarliga, vill jag ändå höja en varningens finger (för det ska man ju göra som språkkonsult): använd engelska för all del, men tänk efter först. Är ditt innehåll av stor vikt och på svenska? Då passar kanske en svensk titel bättre. Är dina mottagare främst endast svenskspråkiga (ovanligt, men möjligt!), så kanske du borde skippa engelskan. Och var medveten om att en missvisande titel kan göra din mottagare irriterad – har hen förväntat sig att se en video på engelska och språket i stället är svenska, kan resultatet bli att hen snabbt som tusan klickar sig bort.

Men som sagt finns det definitivt situationer när engelska fungerar lika bra – eller kanske bättre än – svenska.

Vad tycker du om engelska titlar för svenskt innehåll? Störande, kreativt, bra, dåligt?