Mer stycke(s)indelning!

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva styckesindelning framför styckeindelning. Så här blev resultatet:

Den här gången blev det alltså ganska jämnt mellan de båda alternativen, men styckesindelning vann med några procentenheters marginal.

I måndags skrev jag ett blogginlägg om just stycke(s)indelning, och jag insåg då att jag själv tvekade när jag skulle välja vilken stavningsvariant jag ville använda. Med s kändes bättre rent uttalsmässigt, men utan s såg prydligare ut (rent subjektiva åsikter, så klart).

Men hur ska det egentligen vara då? Jo, enligt Språkrådet kan man använda båda varianterna, men styckeindelning är vanligare, och också det som rekommenderas. Tittar man i SAOL så anges inte styckesindelning ens som ett alternativ. Vill man vara på den säkra sidan är det nog alltså bäst att slopa s:et.

3 tips för bättre stycken

För att en text ska flyta på bra är det viktigt att styckeindelningen fungerar. Här kommer därför tre tips på hur du styckeindelar en text på bästa sätt.

Styckenas längd
Hur långa styckena kan och ska vara beror delvis på i vilken kanal din text ska publiceras. Generellt sett är styckena oftast längre i tryckta texter (som böcker och liknande) och kortare i texter som läs på nätet (till exempel i sociala medier).

En annan faktor som spelar in när du bedömer hur långa dina stycken ska vara är textens innehåll. Nyhetsartiklar har som regel korta stycken, medan vetenskapliga och utredande texter har längre.

Självständiga stycken
Det kan vara svårt att bedöma hur långt ett stycke ska vara, trots att man vet i vilken kanal texten ska publiceras och inom vilken genre man skriver. En bra tumregel är att varje stycke ska innehålla en tanke. Det är dags att starta ett nytt stycke när du till exempel börjar skriva om ett nytt argument, en ny händelse eller en annan tid.

Varje stycke ska kunna stå för sig självt (det finns självklart undantag, särskilt när det kommer till skönlitterära texter). Styckena ska kunna flyttas runt i texten utan att dess innebörd ändras. Det innebär till exempel att du helst ska undvika att inleda ett nytt stycke med ett pronomen som syftar tillbaka på stycket innan. Med det sagt är det dock viktigt att styckena förhåller sig logiskt till varandra, att de kommer i rätt ordning och skapar en struktur i texten som gör den enklare att läsa och förstå.

Markera rätt
Stycken markeras antingen med blankrad eller med indrag – inte med båda. Blankrad används oftast för texter som publiceras på nätet eller i formella dokument, och indrag används oftast i texter som ska publiceras på papper (som böcker, tidningsartiklar, etcetera).

Om du markerar dina stycken med indrag är det viktigt att komma ihåg att du inte ska göra indrag direkt efter rubriker, tabeller eller punktuppställningar.

Lär dig skriva klarspråk!

Som har jag nämnt tidigare ska jag ha en inspirationsföreläsning om klarspråk på Frölunda kulturhus den 3 oktober. Veckan efter drar jag igång en klarspråksskrivkurs för dig som är nyfiken på hur man kan göra praktiskt för att skriva lite mer klarspråkigt. Jag kommer att ge dig handfasta tips på hur du ska tänka för att skriva så bra texter som möjligt för dina mottagare.

Kursen passar för alla som vill utveckla sitt skrivande – inte bara för myndighetsanställda eller andra som kanske har hört talas om klarspråk tidigare. Är du nyfiken på hur du kan skriva vårdat, enkelt och begripligt, är den här skrivkursen definitivt för dig.

Kursen är uppdelad i tre tillfällen á två timmar, varannan lördag (med start 13/10) klockan 13.00–15.00 på Frölunda kulturhus. Självklart bjuds det på fika!

Här nedan kommer lite mer information direkt från Frölunda kulturhus.

Skärmavbild_2018-09-14_kl__09_59_11

 

Skicka iväg alltså ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com för att ställa frågor eller anmäla dig till kursen. Jag hoppas att vi ses!