Tre detaljer som lyfter din bok

Det finns mycket du kan göra för att skapa extra djup och intresse för din bok. I det här blogginlägget listar jag tre detaljer som jag själv uppskattar att upptäcka i en roman.

Kartor

Kartor förekommer ofta i fantasyromaner eller dystopier där man antingen skildrar helt påhittade världar eller världar som på olika sätt skiljer sig åt från den vi lever i just nu. Det är någonting med sådana här kartor som jag är barnsligt förtjust i. Kanske för att det får handlingen att kännas verkligare på något sätt?

Utdrag ur andras texter

Utdrag och citat från andras texter kan man använda sig av för att ge sin egen text en särskild ton eller för att koppla den till andra verk och ge läsaren lite förförståelse om vad hen kan förvänta sig av boken. Dessutom fungerar ofta de här utdragen som lästips för den som vill fördjupa sig ytterligare i till exempel bokens tema, miljö eller tidsperiod (beroende på vad citatet handlar om så klart).

Kapitelnamn

Att namnge kapitlen med något annat än nummer är också något som kan göra handlingen mer spännande och locka läsaren att fortsätta läsa bara ett kapitel till. Som författare får du dock akta dig för att avslöja för mycket i kapitelnamnet – du vill ju inte spoila exakt vad som kommer att hända (då kan ledtråden få motsatt effekt).

Att vara testläsare

Förra veckan skrev jag ett inlägg som riktade sig till dig som ska ge ditt alster till en testläsare för första gången, och i dag tänkte jag ge några tips till dig som ska få läsa.

Var objektiv
Hur objektiv du kan vara under läsningen av en text beror på vilken relation du har till avsändaren. Det är svårare om det är din mammas bok, jämfört med en främlings. Det är ändå viktigt att du försöker att förhålla dig så objektiv som möjligt till texten du får framför dig. Försök att glömma vem som har skrivit den.

Skilj på verk och person
Det här tipset går hand i hand med det förra. Lyckas du med att vara objektiv i din bedömning av texten, är chansen också stor att du lyckas skilja verket från dess författare. Avsändaren är inte sin text, och det är viktigt att komma ihåg. Att din gulliga lillebror har skrivit om en fruktansvärd seriemördare som förvarar sina offer i frysen, betyder (förhoppningsvis) inte mer än att han har livlig fantasi (och kanske har sett en hel del hemskheter på Netflix).

Fråga vad du ska leta efter
Förhoppningsvis får du en lista över saker som författaren vill att du ska tänka lite extra på under läsningen. I så fall är det viktigt att du följer den, men anteckna även sådant som du kommer på och som inte passar in under någon av hens rubriker. Om författaren inte självmant säger vad du ska fokusera på, kan det vara bra att fråga. Får du ändå inget klart svar, är det klokt att du själv sätter dig ner och gör upp en lista över vad du ska tänka på (den kan inkludera till exempel språket, karaktärsgestaltning, dramaturgi, spänning, etcetera).

Ge exempel
Det är viktigt att du kan ge konkreta exempel på varför du tycker som du tycker, vare sig det är positivt eller negativt. Välj ut citat som visar varför du till exempel tycker att det var extra spännande i kapitel tre, eller varför karaktärsbeskrivningen av huvudpersonen inte riktigt känns rimlig.

Var konstruktiv
Försök att bara ge kritik som du kan backa upp eller ge ett lösningsförslag till. Förklara varför du tycker som du tycker, ge exempel från texten och avsluta med hur det skulle kunna bli bättre.

Glöm inte det positiva!
En bra regel för att ge återkoppling till någon är att försöka ha fler positiva punkter att nämna än negativa. Om visar sig vara omöjligt, är det åtminstone bra att inleda omdömet med det positiva för att sedan gå vidare till förbättringspunkterna. Om du har hittat så mycket ”dåligt” att balansen mellan positivt och negativt känns helt skev, behöver du prioritera vilka punkter du tar upp. Nämn de viktigaste och låt de andra vara. Kanske kan du nämna resten av punkterna i ett senare skede.

Innan testläsaren läser

Att skriva är en väldigt ensam sysselsättning. Då och då behöver man få bolla sitt manus med någon annan – ofta en så kallad ”testläsare”. Det kan till exempel vara en familjemedlem, en vän eller någon du har hittat i en testläsningsgrupp på sociala media. Innan du lämnar ifrån dig ditt manus finns det några saker du behöver tänka på.

Vad vill du ha åsikter om?
Det viktigaste att ha koll på innan du ger ifrån dig din text, är vilken typ av återkoppling du vill ha. Lämna en lista med direkta frågor som testläsaren kan svara på under läsningens gång. Exempel på frågor kan vara: Ligger scenerna i rätt ordning? Är karaktärerna tillräckligt djupa? Är berättelsen spännande? Bryr du dig om hur det ska gå för huvudkaraktären? Funkar perspektiv och tempus genom berättelsen? Är det konsekvent?

Lämna plats för sådant som du inte har tänkt på
Det kan hända att din testläsare lägger märke till sådant som du inte förväntat dig. Se till att det finns utrymme för den typen av reflektioner. Även om du inte känner att du kan göra något med den sortens återkoppling just nu, kan den komma till användning längre fram eller vid ett senare skrivprojekt.

Korrekturläs
För att dina testläsare inte ska fokusera på smådetaljer och irriterande korrfel, är det viktigt att du gör en stavningskontroll och ser över att till exempel alla personnamn och geografiska platser stavas konsekvent genom hela din text.

Typografi och utformning av dokumentet
Välj ett lättläst typsnitt. Times New Roman duger bra för redigering, men vill du att det ska se mer ”bokaktigt” ut kan du välja till exempel Garamond, Baskerville eller Helvetica Neue. Låt storleken på typsnittet (graden) vara mellan 10 och 13 punkter. Undvik snirkliga och komplexa typsnitt – särskilt i brödtexten – det kan göra texten svårare att läsa. Ställ in radavståndet på 1,5 för att göra texten luftigare.

Om du lämnar ifrån dig texten i digital form och ber din testläsare att läsa direkt i Word, är det bra om ni använder er av spåra ändringar-funktionen. När den är påslagen kan din testläsare lämna kommentarer och till och med ändra i din text utan att du måste acceptera alla ändringar. Du kan enkelt avvisa förslaget och gå tillbaka till den tidigare versionen av dokumentet.

Lämnar du din text i pappersform är det viktigt att du lämnar breda marginaler som ger plats åt din testläsares reflektioner. Glöm inte att sidnumrera!

Att hantera kritik
Det sista jag vill nämna är hur viktigt det är att du skiljer dig själv från ditt skrivande och din bok. Det är svårt att inte ta kritik personligt när man har sysslat med något i många, långa timmar, och lagt ner både hjärta och själ i arbetet. Men det är viktigt att du kommer ihåg att dina testläsare (om du har valt dem med omsorg) bara reflekterar kring texten du har gett dem, inte dig som person. Du är inte din text och kritik mot din text är inte kritik mot dig.

Om du tycker att det är svårt att ta emot kritik och känner att du vill att din testläsare ska fokusera på det positiva under den här genomläsningen, så säg det! Ibland är det inte konstruktiv kritik som behövs, utan några uppmuntrande ord kring vad som fungerar, vad som är spännande och vad som får någon att vilja läsa vidare. Efter lite beröm kanske du är redo att lyssna på det som du behöver jobba lite mer med.

Tre anledningar till att föra skrivloggbok

Det är säkert många med mig som har fått tipset att föra loggbok under tiden som man sysslar med ett skrivprojekt. Men varför ska man göra det egentligen? Här kommer tre tips på hur en skrivloggbok kan förenkla ditt skrivande.

Det blir lättare att sätta igång
Om du har svårt att komma igång i början av ett skrivpass kan en loggbok vara lösningen för dig. Börja med att skriva ner vad du vill åstadkomma under dagens skrivpass och vad du har för känslor inför det. Känns det roligt, svårt, inspirerande eller fullkomligt omöjligt?

Att helt förutsättningslöst skriva om det du ska skriva kan hjälpa dig att sänka den där berömda tröskeln som ibland kan kännas alldeles för hög för att man ska orka klättra över den.

Du kan spåra framsteg och utveckling
Avsluta varje skrivpass ungefär som du började, fast tvärtom: Hur har det gått under passet? Vad fick du gjort och inte gjort? Hur kändes det? Bävar eller gläds du inför nästa pass? Stötte du på några problem? Hur löste du dem i så fall?

Dina anteckningar blir värdefulla i framtiden när du kan se tillbaka och lära dig om dig själv och din skrivprocess. Kanske stöter du på ett liknande problem nu som du har haft tidigare. Då kan du gå tillbaka i din logg och se hur du löste det då. Förhoppningsvis kan du använda en liknande lösning igen.

Anteckna när som helst, var som helst
Välj att föra loggbok i en liten skrivbok som du kan ta med dig var du än går. Att använda anteckningsappar i telefonen kan också funka, förutsatt att du lätt kan få överblick över det du skriver ner.

Det viktigaste är att din loggbok är lättillgänglig. Du ska när som helst kunna ta fram den och skriva ner en tanke du har kring ditt skrivprojekt. På så sätt slipper du hålla alla idéer i huvudet och hoppas att du kommer ihåg dem till nästa skrivpass.

Tre tips för ett bättre cv

Så här i början av året kan jag tänka mig att det är många som är på jakt efter ett nytt jobb. Om inte annat börjar det bli dags att fundera över vad årets sommarjobb ska bli. Mellan dig och din nya anställning står bland annat ett välformulerat cv. Därför tänkte jag i dag bjuda på tre tips som ökar dina chanser att göra ett gott intryck på din framtida arbetsgivare.

Mottagaranpassa
Det är lockande att skriva ihop ett cv och ett personligt brev och sedan masskicka det till så många potentiella företag som möjligt. Tyvärr är det inte en särskilt vinnande strategi.

Personen som tar emot ditt cv har förmodligen fått ta emot många fler. Hen har inte tid att noggrant läsa igenom allt du någonsin har jobbat med, alla dina utbildningar och dina fantastiska övriga meriter. Därför är det viktigt att du gör ett urval och lyfter fram det som är mest relevant för tjänsten du just nu ansöker om. Se till att lyfta fram det viktigaste först. Sammanfatta redan i inledningen varför just du borde få jobbet.

Välj en passande bild
Nu för tiden inkluderar många en bild i sitt cv eller personliga brev. Det är ett trevligt tillägg som gör att arbetsgivaren direkt får ett ansikte att förknippa med din ansökan. Det är dock viktigt att inte välja vilken bild som helst.

Tänk på att visa din professionella sida i ditt foto. Festbilder och skojiga grimaser kanske inte riktigt ger rätt intryck. Det kan vara värt att kontakta en fotograf som kan ta några snygga porträttbilder av dig som du kan använda. Glöm inte att le!

Korrekturläs
Det kan verka självklart, men det är många som förbiser att korrekturläsa cv:et när det väl är klart. Allra bäst är det om du kan be någon annan att korrekturläsa ditt cv åt dig.

Det är svårt att hitta skrivfel i ens egen text. Det beror på att man är så bekant med den att man vet vad som borde stå, vilket gör att hjärnan fyller i där det fattas ord eller bokstäver, och justerar där något har blivit fel. Låt därför någon annan läsa och rätta din text åt dig. Hen har säkert något du kan hjälpa till med i gengäld.

Tre tips för en bättre karaktär

När du skriver din berättelse är det dina karaktärer som du bör lägga mest tid och kraft på att utveckla. Det är de som kommer att följa med läsaren från första till sista sidan, och som ger liv och trovärdighet till miljöer och skeenden. 

I det här inlägget ger jag tre tips på vad du bör tänka på när du utformar dina karaktärer (särskilt sådana som kommer att ta mycket plats i din berättelse). 

Fel och brister

Att ingen är perfekt är väl närmast en kliché, men av en god anledning. Det är nämligen sant. Det finns inte en enda riktig människa som är fysiskt eller psykiskt perfekt, och därför är det viktigt att dina karaktärer inte är det heller. Att läsa om någon som är helt utan fel och brister är tråkigt. Är din huvudkaraktär supersmart och supersnygg? Då är det kanske rimligt att hen också har svårt att, till exempel,  skapa goda relationer med andra karaktärer. 

Tvivel och misstag

Precis som det inte existerar perfekta människor, existerar det inte heller någon som aldrig har begått ett misstag eller befunnit sig i en situation där hen har tvivlat på sig själv. Låt din karaktär fatta ett dåligt beslut eller göra en felbedömning och tvivla på sig själv som följd. Kanske sprang hen ut ur ett brinnande lägenhetshus utan att ta sin katt med sig? Det skulle onekligen kunna ligga till grund för en god dos av självreflektion.

Lärdomar och utveckling

Eftersom dina karaktärer nu har brister och begår misstag, finns det också möjlighet för dem att växa och lära sig (och även läsaren) något under berättelsens gång. Se berättelsen som en resa: karaktären börjar på en plats i sig själv (och kanske även i den fysiska världen), och slutar på en helt annan. Den drogmissbrukande professorn kanske inser – efter att ha förlorat sin bästa vän på grund av en drogaffär som gick fel – att det är dags att bli nykter?

Musik + skrivande = ?

När jag var yngre skrev jag en del fanfiction. Jag brukade slå mig ner framför datorn när jag kom hem från skolan, och samtidigt som jag öppnade upp Word startade jag även upp musikspelaren och valde den artist, låt eller album som jag för tillfället var besatt av. Det var omöjligt att skriva utan musik i bakgrunden.

Nu för tiden har jag vant mig vid att skriva utan någon form av musikaliskt ackompanjemang. Jag tror att det framför allt beror på att jag under flera år inte skrev något annat än uppsatser och hemtentor, och att ha musik i bakgrunden då blev helt enkelt för distraherande. När jag nu så sakteliga försöker komma tillbaka till mitt skönlitterära skrivande märker jag att jag någonstans på vägen liksom glömde bort hur man gör när man skriver till musik.

spencer-imbrock-487035-unsplash

Eftersom jag är nyfiken på vad andra har att säga om skrivande och musiklyssnande gjorde jag en liten googling om ämnet. Det verkar som att många lyssnar på musik för att komma i rätt stämning när de skriver. En del gör det också för att hitta en bra rytm i sitt skrivande. Vissa hävdar till och med att de skriver mer om de lyssnar på musik samtidigt. Instrumentell musik verkar vara att föredra, eftersom låttexter kan störa koncentrationen.

Att lyssna på musik samtidigt som man skriver kan få inspirationen att flöda. Många väljer musikgenre efter scenen som de håller på att skriva: romantiska pianotoner för en kärleksscen, mäktiga filmsoundtracks för actionscener eller gråtmilda fiolmelodier för tårdrypande scener. En del lyssnar hellre på naturljud som fågelsång eller ljudet av regn.

Jag blir själv lite sugen på att testa att skriva till musik igen. Kanske kan jag hitta tillbaka till gamla vanor, eller helt enkelt skapa mig nya.

Sprid din bok!

För dig som publicerar en bok utan hjälp från ett förlag kan det vara svårt att nå ut till en stor publik. Jag har satt ihop tre tips som kan hjälpa dig att få din bok att ta plats och hitta nya läsare.

Skicka din bok till recensenter
neonbrand-570366-unsplash
Det finns en uppsjö av bokrecensenter på såväl bloggar som på Instagram och Facebook. Leta efter de som läser böcker inom samma genre som den du har skrivit, hör av dig till dem och erbjud dig att skicka ett ex av boken mot att de recenserar den på sina kanaler. Det kan bli dyrt att skicka många fysiska ex av boken, så se om det är okej att du skickar en digital version. Om recensenten inte är intresserad av att läsa hela boken, kanske hen åtminstone skulle vilja läsa ett första kapitel och dela med sig av sina åsikter kring din text.

Prata med ditt lokala bibliotek
michael-d-beckwith-575798-unsplash
Hör av dig till ditt bibliotek och fråga om du kan få komma och föreläsa om din bok. Det passar särskilt bra om din bok behandlar ett aktuellt ämne, eller något som tål att diskuteras. Kanske kan du få skapa ett event kring boken med högläsning, signering och frågestund? Om inte biblioteket är intresserade, kanske ett café eller en bokaffär i närheten kan vara det.

Använd sociala medier
rahul-chakraborty-460018-unsplash.jpg
Det sista tipset för den här gången är att utnyttja sociala medier för att sprida din bok. Skapa en Facebook-sida och ett Instagram-konto, kanske till och med en hemsida för ditt skrivande (det behöver inte vara dyrt alls). Prata med andra som skriver, engagera dig genom att gilla andras inlägg och kommentera sådant som du tycker är intressant. Om du har råd kan du använda dig av de olika marknadsföringsverktyg som Google, Facebook och Instagram erbjuder. Om du är duktig på foto eller rörlig bild kan du sätta ihop bildspel och trailrar för att få folk att bli intresserade av din bok. Bara fantasin sätter gränser!

Lär känna din mottagare

För att skriva en så bra text som möjligt är det viktigt att du vet vem din läsare är. I det här inlägget får du tips på några faktorer som är viktiga att fundera kring.

Antal
timon-studler-63413-unsplash
Riktar sig din text till en person, en liten grupp eller en större grupp? Att veta hur många personer du skriver till är avgörande för vilken ton du bör använda dig av. Generellt gäller regeln ju fler mottagare, desto formellare ton.

Sammansättning
rawpixel-651335-unsplash
Vilken typ av mottagare skriver du för? Hur gamla är dina läsare? Går de i skolan eller arbetar de? Har de en annan kulturell eller språklig bakgrund än du? Allt det här är viktigt att ta reda på innan du börjar skriva din text. Samtliga faktorer kan påverka hur du bör tilltala dina läsare, hur mycket information som är nödvändig och hur informationen ska paketeras. Om mottagargruppen innehåller en bred sammansättning av individer med vitt skilda bakgrunder, är det klokt att tänka sig att du riktar din text till den som behöver mest stöd från dig som skribent. Förklara hellre för mycket, än för lite. Använd hellre raka och enkla formuleringar, än ålderdomliga och krångliga.

Kunskaper
sharon-mccutcheon-532782-unsplash

Hur mycket förkunskap har din mottagare om ämnet du skriver om? Det här hör ihop med den föregående punkten, och ligger till grund för hur mycket information du behöver inkludera i din text, och på vilket sätt den bör formuleras. Ju mindre mottagaren vet om ämnet, desto viktigare är det att du förklarar svåra begrepp och är noggrann med vilken disposition din text har (i vilken ordning du presenterar vilken information).

Attityder
gem-lauris-rk-606993-unsplash
Hur tror du att din mottagare känner inför textens ämne, situationen texten förekommer i, och dig som skribent? Tror du att din läsare är negativt inställd till dig som avsändare (till exempel för att hen tidigare fått avslag på sin ansökan, eller för att ni tidigare har haft dålig stämning mellan er), eller är hen vänligt inställd (till exempel för att ni tidigare har haft god kommunikation, eller för att hen har ett intresse för textens ämne)? Att hålla god ton är oftast en fördel (framför allt när du företräder din arbetsplats), och absolut nödvändigt om läsarens inställning redan är negativ till dig som avsändare.