Mejlar du eller mailar du?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva mejla framför maila. Så blev resultatet:

Är det bara jag som är förvånad över utfallet? Jag hade förväntat mig att mejlar skulle vinna med stor marginal, men i stället blev det tvärtom.

Att välja stavningen mejlar i stället för mailar stämmer bra överens med svenska uttals- och stavningsregler. Stavningsvariationen mailar visar däremot ordets engelska ursprung, något som också kan vara viktigt när man tar ställning till vilken stavning som är mest lämplig när det finns flera att välja på. Ambitionen för stavningen av nya lånord i svenskan, är dock att de (enligt svenskans regler) ska stavas så ljudenligt och logiskt som möjligt (för att läsa mer om stavning, följ den här länken: Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?).

Därför rekommenderar Språkrådet mejla (eller e-posta som ett mer formellt alternativ). I SAOL finns maila inte alls med, utan där är det också mejla som gäller.

Veckans förbättring

Att skriva annonser är svårt. Man behöver få med tillräckligt mycket information för att läsaren ska förstå vad man erbjuder, samtidigt som man inte får bli för långrandig. Ibland kan det vara klurigt att hitta rätt balans.

Den här veckan har jag redigerat just en annons. Så här blev den:

Tips! Kortare texter är inte nödvändigtvis bättre än längre. Se alltid till att försöka få med relevant information som hjälper din läsare att göra det du vill att hen ska göra (till exempel att boka en tid eller köpa en produkt).

Måste du fatta dig kort? Var noga med att ge din läsare ett sätt att kontakta dig på.

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit annorlunda? Hur?

Både och och såväl som

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar uttrycket såväl … som framför både … och. Så här blev resultatet:

För en gångs skull är jag inte särskilt överraskad över resultatet. Det ligger i linje med min hypotes – att både … och är populärare än såväl … som.

Båda uttrycken används för att samordna två led, precis som i exempelmeningarna i omröstningen. När det handlar om endast två led, är uttrycken synonyma med varandra. Det går alltså precis lika bra att använda både … och som såväl … som i det här fallet. Vilket du väljer att använda beror helt enkelt på vilket uttryck du själv föredrar. En reflektion från min sida är att både … och känns lite mer informellt (eller modernt), än såväl … som.

Skulle det handla om fler led än två, är dock såväl … som lämpligare att använda än både … och. Det syns i följande exempelmeningar:

Jag tycker om såväl hundar som katter och marsvin.
Jag tycker om både hundar, katter och marsvin.

Jag tror att de allra flesta skulle föredra den första meningen framför den andra i det här fallet. Det beror på att både är besläktat med båda, som ju är ett pronomen som syftar till något som består av två delar (till exempel: Tycker du bäst om din hund eller din katt? Jag tycker om båda lika mycket.) Att använda både … och när man pratar om fler än två saker, är därför inte helt logiskt.

Men som sagt, i exempelmeningarna som låg till grund för omröstningarna, fungerar båda alternativen lika bra. Välj det du gillar bäst. Något som dock är viktigt att komma ihåg är att alltid använda uttrycken i sin helhet. Glöm inte som i såväl … som, eller och i både … och.

Vilket uttryck föredrar du? Varför?

Vad du SKA skriva på bokomslaget

Förra veckan frågade jag mina följare på Instagram vad de inte tycker om att läsa på ett bokomslag (klicka HÄR för att läsa förra veckans inlägg), och i går ställde jag den motsatta frågan. Jag fick inte lika många förslag den här gången, förmodligen på grund av att det ofta är enklare att peka ut det som är mindre bra, jämfört med det som är riktigt bra. I det här inlägget sammanfattar jag därför både mina följares tankar och mina egna kring bra bokomslagstexter.

Lämna något åt fantasin

Precis som jag nämnde i förra veckans inlägg, är det viktigt att inte avslöja för mycket om bokens handling i baksidestexten. Ditt uppdrag är att skapa intresse genom att sammanfatta kärnan av din bok på ett sätt som gör att den potentiella läsaren inte kan låta bli att dyka in bland sidorna. Om du skriver baksidestexten som en sammanfattning i en vetenskaplig uppsats (där man ju redogör för alla uppsatsens delar, även resultatet), finns det ingen anledning för någon att faktiskt öppna, läsa och köpa din bok.

Berätta vad andra tycker

När jag ställde frågan om vad som ska stå på ett bokomslag, var det flera som höll med om att de brukar läsa de små recensionerna som ofta finns med. I en värld full av läsval behöver vi någonting som kan hjälpa oss att skilja agnarna från vetet. Något som kan vara användbart är att ta del av andras åsikter kring boken man råkar vara intresserad av. Om många andra har tyckt om den, är chansen större att man själv också kommer att göra det. Var dock noga med att välja ut ett lite längre utdrag ur ett utlåtande än ”Boken var fantastisk!”. Det är viktigt att kunna motivera varför boken fick ett så gott betyg. 

Var unik

Som sagt är vår värld full av läsval. För att stå ut i mängden är det viktigt att försöka hitta ett eget, unikt uttryck som skapar nyfikenhet och lockar människor till din bok. Att skriva att din berättelse är ”en gripande och skakande skildring av ett barndomstrauma”, kommer inte att lämna ett avtryck hos personen som funderar på att läsa just din bok. Försök att vara kreativ och hitta på andra sätt att beskriva ditt verk.

Vad tycker du är viktigast att få med på ett bokomslag?

Veckans förbättring

Den här veckan när läste jag artiklar på Svt, hittade jag en formulering med förbättringspotential. Generellt sett var inte artikeln dåligt skriven eller så (budskapet kom fram och det fanns inte några störande, små stavfel), men bra kan alltid bli bättre.

Med relativt små medel korrigerade jag en mening från artikeln. Så här blev det:

Tips! Man behöver inte alltid ta till stora medel för att förbättra en text. Ibland räcker det med att se över kommateringen, och att formulera och markera information på ett sätt som underlättar för läsaren att följa textens röda tråd.

Hela artikeln hittar du här: Victoria Dyring efter trötthetsexperiment: ”Som en skräckfilm”

Veckans förbättring

För ett tag sedan brukade jag en gång i veckan lägga ut en liten text i behov av språkkonsultande på min Instagram. Tillsammans med texten visade jag även ett redigeringsförslag och ett skrivtips. De här inläggen var ganska populära, men av olika anledningar tog jag en paus från att skapa dem.

Tills nu.

Nu är Veckans förbättring tillbaka, men i lite annan form. I stället för endast ett inlägg på Instagram, kommer du som följer bloggen att kunna få lite extra information här. Förhoppningsvis får du som läser lite inspiration till att förbättra ditt eget skrivande.

Tips! Skriv det viktigaste först. Fundera över vilken information som du tror att din läsare vill få reda på först, och underlätta för hen genom att ge den så tidigt som möjligt i texten.

Tre inledningstips för sakprosa

Förra veckan skrev jag ett inlägg om hur du kan inleda en skönlitterär text (läs om det HÄR), och i dag tänkte jag ge tre tips som lämpar sig bättre för sakprosa.

Skriv det viktigaste först
Om du skriver en text där du delger din läsare någon typ av beslut (vanligt inom myndigheter) eller resultat (ofta inom sjukvården), är det klokt att inleda din text med just beslutet eller resultatet. Läsaren har förmodligen väntat på att få läsa den här texten, och är kanske lite nervös eller stressad när hen får tillgång till den. Att då ha beslutet sist – eller ännu värre: någonstans mitt i texten – är bara onödigt. Servera det först för att underlätta för din läsare.

Sammanfatta innehållet
I långa, informerande och redogörande texter är det bra att inleda med en sammanfattning av innehållet. Det här är vanligt i till exempel akademiska uppsatser. Strategin används för att snabbt ge läsaren ett hum om vad hen kan förvänta sig av texten och dess innehåll. På så sätt hittar rätt text lättare till rätt läsare.

Välj en bra rubrik
Många sakprosatexter innehåller och inleds med någon form av rubrik. Rubriker använder man för informera läsaren om vad hen kan förvänta sig av antingen texten som helhet, eller avsnittet som följer. Var noga med hur du utformar dina rubriker. Undvik till exempel att vara för generell – det är ju meningen att du med din rubrik ska leda läsaren vidare och ge hen lite förförståelse kring vad som kommer härnäst. Bra rubriker får gärna innehålla verb (Välj en bra rubrik i stället för En bra rubrik).

Tre skönlitterära inledningstips

Att välja ett bra sätt att inleda sin berättelse på är A och O för att fånga läsaren och göra hen nyfiken på att läsa vidare. I det här inlägget bjuder jag på tre tips på hur du kan inleda din skönlitterära text.

In medias res
En populär strategi för att fånga läsarens intresse och nyfikenhet är att kasta in hen direkt i händelsernas centrum. Knepet kallas för in medias res, vilket på latin betyder just i händelsernas mitt.

Att utan omsvep börja mitt i dramatiken ger berättelsen en rivstart. Det är dock viktigt att tänka på att någon gång ge läsaren chans att komma ikapp händelserna för att förstå vad som har lett fram till berättelsens startpunkt.

Med en miljöbeskrivning
Vill du ge din läsare en lite lugnare start, kan du inleda din berättelse med att beskriva världen (eller rummet) som din huvudkaraktär befinner sig i. Det här är en strategi som lämpar sig bättre för längre romaner än för korta noveller.

För att miljöbeskrivningen ska bli lyckad är det viktigt att du går från stort till smått. Inled till exempel med att beskriva huset som huvudkaraktären befinner sig i, fortsätt med rummet som hen står i och avsluta med att beskriva själva huvudpersonen. Akta dig dock för att skriva en för lång miljöbeskrivning i berättelsens inledning – det kan göra tempot för lågt.

Med en allmängiltig sanning
Ytterligare ett sätt att skapa intresse och nyfikenhet hos läsaren, är att låta berättelsens första mening gestalta en allmängiltig sanning. Det kan till exempel vara ett ordspråk: ”Kärlek börjar med bråk och slutar med barnvagn”, eller en slutsats om en företeelse: ”Dör man i hemmet så gör man det oftast i badrummet”.

En allmängiltig sanning måste inte nödvändigtvis vara objektivt sann (faktum är att det ofta blir mer intressant om den inte är det), men den behöver säga något om världen din berättelse utspelar sig i, eller karaktärerna du skriver om.

Bortforslas eller forslas bort?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrog bortforslas framför forslas bort. Här är resultatet:

Den här gången är det ovanligt tydligt vilket förslag som har gått segrande ur omröstningen. Det är alltså det löst sammansatta verbet forslas bort som vann med största möjliga marginal mot det fast sammansatta verbet bortforslas. För mig som språkkonsult är det här ett glädjande resultat som stämmer överens med ett av de råd man brukar ge myndigheter och andra offentliga verksamheter när man pratar om klarspråk: nämligen att skriva isär fast sammansatta verb när det är möjligt.

Att skriva forsla bort eller ta emot ger texten en ledigare stil, och är lättare för läsaren att förstå än bortforsla och mottaga. Det finns dock fast sammansatta verb som inte är så bra att skriva isär, eftersom betydelsen av verbet då kan förändras. Det är till exempel skillnad på att avbryta något och att bryta av något.

3 tips för bättre stycken

För att en text ska flyta på bra är det viktigt att styckeindelningen fungerar. Här kommer därför tre tips på hur du styckeindelar en text på bästa sätt.

Styckenas längd
Hur långa styckena kan och ska vara beror delvis på i vilken kanal din text ska publiceras. Generellt sett är styckena oftast längre i tryckta texter (som böcker och liknande) och kortare i texter som läs på nätet (till exempel i sociala medier).

En annan faktor som spelar in när du bedömer hur långa dina stycken ska vara är textens innehåll. Nyhetsartiklar har som regel korta stycken, medan vetenskapliga och utredande texter har längre.

Självständiga stycken
Det kan vara svårt att bedöma hur långt ett stycke ska vara, trots att man vet i vilken kanal texten ska publiceras och inom vilken genre man skriver. En bra tumregel är att varje stycke ska innehålla en tanke. Det är dags att starta ett nytt stycke när du till exempel börjar skriva om ett nytt argument, en ny händelse eller en annan tid.

Varje stycke ska kunna stå för sig självt (det finns självklart undantag, särskilt när det kommer till skönlitterära texter). Styckena ska kunna flyttas runt i texten utan att dess innebörd ändras. Det innebär till exempel att du helst ska undvika att inleda ett nytt stycke med ett pronomen som syftar tillbaka på stycket innan. Med det sagt är det dock viktigt att styckena förhåller sig logiskt till varandra, att de kommer i rätt ordning och skapar en struktur i texten som gör den enklare att läsa och förstå.

Markera rätt
Stycken markeras antingen med blankrad eller med indrag – inte med båda. Blankrad används oftast för texter som publiceras på nätet eller i formella dokument, och indrag används oftast i texter som ska publiceras på papper (som böcker, tidningsartiklar, etcetera).

Om du markerar dina stycken med indrag är det viktigt att komma ihåg att du inte ska göra indrag direkt efter rubriker, tabeller eller punktuppställningar.