Veckans förbättring

Den här veckan råkade jag komma i kontakt med lite elprisinformation som inte var helt enkel att förstå. Jag försökte mig på att göra några förbättringar i texten. Så här blev det:

Tips! När du skriver en facktext som riktar sig till personer som inte är lika insatta i ditt område som du är, är det viktigt att förklara ämnesspecifika termer och uttryck. För att undvika att störa flödet kan du till exempel ha en faktaruta i nära anslutning till texten. Där kan du förklara några av begreppen du tar upp, eller komplettera den befintliga informationen med ytterligare uppgifter. I det här fallet skulle man kunna nämna vad normala hydrologiska energinivåer är, och vad ”tillrinning” betyder i den här kontexten.

Vad tycker du? Skulle du ha ändrat något annat? Vad och varför?

Originaltexten kommer från Göteborg Energi. Du kan läsa texten genom att följa den här länken: Elprisinformation april 2019.

Här om dagen eller häromdagen?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva här om dagen framför häromdagen. Så här blev resultatet:

Det blev återigen ett resultat som följer hopskrivningstrenden som vi har sett i och med andra omröstningar som har slutat på samma sätt (se till exempel förra veckans inlägg Är din text väl()skriven?). Den här gången är det dock ganska enkelt att ge en tydlig rekommendation.

Googlar man på uttrycket här om dagen eller häromdagen, får man upp flera resultat som säger att båda alternativen går bra att använda. Samtliga förespråkar dock den hopskrivna varianten, eftersom den är vanligast. I SAOL finns bara häromdagen (och den vardagligare stavningen häromdan) listade. I SO (Svensk ordbok) står det att man kan dela upp ordet i två eller tre delar, men det lyfts inte fram som ett lika vanligt alternativ som att skriva ihop uttrycket.

Rekommendationen blir därför att låta bli mellanslagen och skriva häromdagen hellre än här om dagen eller härom dagen.

Hur skriver du? Varför?

Veckans förbättring

Här om dagen snubblade jag över en intressant artikel på SVT om sambandet mellan patientens val av tandvårdsinsats och hens inkomst. En liten del av artikeln inspirerade mig till att komma med ett förbättringsförslag. Så här blev det:

Texten i den översta rutan är oredigerad och finns med för att ge sammanhang till det redigerade stycket.

Tips! Krångla inte till det. Dela upp informationstunga meningar för att undvika att trassla in dig i för många bisatser.

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit något annorlunda?

Länk till originalartikeln: Kartläggning: Stora skillnader i tandvård beroende på inkomst.

Är din text väl()skriven?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar väl skriven framför välskriven. Så här blev resultatet:

En klar majoritet föredrar alltså den hopskrivna varianten, vilket kanske inte är så överraskande. I tidigare omröstningar där en hopskriven variant har stått mot en särskriven, har den hopskrivna alltid vunnit (se till exempel Spelar över huvud taget någon roll?). Förmodligen på grund av den stora (och oftast förståeliga) hetsen mot särskrivningar.

I fallet med väl skriven vs. välskriven, handlar det nog snarare om vad vi är vana vid att se, än vilket alternativ som faktiskt är mest språkligt korrekt. Här är nämligen båda varianterna rätt att använda.

I uttrycket Boken är fantastiskt väl skriven är väl ett adverb som beskriver hur boken är skriven. I uttrycket Boken är fantastiskt välskriven är välskriven ett adjektiv som beskriver vad boken är. Valet av hopskrivning eller särskrivning beror alltså på vad i meningen du vill understryka: verbet eller substantivet.

Värt att nämnas är dock att välskriven dyker upp mycket mer frekvent i texter än vad väl skriven gör. Det ger en indikation på att det förstnämnda alternativet är mer accepterat och förmodligen upprör färre personer, än det sistnämnda alternativet.

Vilken variant föredrar du och varför?

Veckans förbättring

Den här veckan har jag redigerat en del av en annons från Blocket. Så här blev det:

Tips! Var noga med att välja rätt skiljetecken. En text som innehåller för många utropstecken kan kännas ”skrikig” eller överdrivet entusiastisk.

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit annorlunda? Hur?

Vid sidan av eller om?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar prepositionen av framför om efter uttrycket vid sidan. Så här blev resultatet:

Det är inte ofta som det blir ett helt oavgjort resultat! Det verkar som att uttrycket vid sidan av/om är lite av en vattendelare.

Både av och om är prepositioner. De flesta som har lärt sig ett annat språk vet kanske att just prepositioner en av de svåraste ordklasserna att lära sig använda rätt. Det beror till största delen på att användandet av prepositioner kan te sig helt ologiskt för såväl förstaspråkstalaren som inläraren. Det är svårt att förklara varför vissa prepositioner fungerar i vissa uttryck, men inte i andra. Kolla här till exempel:

Jag är i skolan. (Jag är en elev som befinner sig i skolan just nu.)
Jag är jobbet.
(Jag jobbar och befinner mig just nu på min arbetsplats.)

Om man byter ut i mot i den första meningen blir tolkningen inte riktigt densamma – på:et skulle då indikera att man befinner sig (ovan)på själva skolbyggnaden. Men i meningen under är den föredragna prepositionen. Att säga att man befinner sig i jobbet är inte idiomatiskt.

Det finns självklart vissa regler kring hur prepositioner ska användas, men långt ifrån tillräckligt många för att göra inlärningen av dem lätt. Oftast får man lära sig många av de vanligaste uttrycken utantill. Det är inte ovanligt att valet av preposition skiljer sig åt mellan olika språkanvändare. Så är det nämligen med exemplet från den här veckans omröstning. Det går lika bra att använda av som om i det här fallet, även om av är vanligare. Det finns dock ett undantag, nämligen när det inte kommer något annat ord efter prepositionen:

Jag pluggar heltid och arbetar vid sidan om.

Här måste om användas. När prepositionen däremot befinner sig mitt i en mening får du välja fritt mellan av och om.

Vilken preposition föredrar du i det här exemplet? Använder du olika i olika situationer?

Typ ba så irriterande

Att vi stör oss på andras språkbruk (såväl det talade som det skrivna) är allmänt känt. Av ren nyfikenhet frågade jag i går på Instagram om det är så att man även stör sig på det egna språkbruket.

De svar jag fick in tyder tydligt på att JA, det gör man.

Så vad är det vi stör oss på när det gäller det egna språkbruket?

Efter min lilla (och högst ovetenskapliga) undersökning, verkar det som att det är det talade språket som vi stör oss mest på. Ett överanvändande av diskurspartiklar som och typ, nämns flera gånger som ett återkommande irritationsmoment. Även urlakandet av uttryck som sjukt, och ett frekvent användande av förmodligen, nämns som sådant som stör oss.

Men låt oss fokusera på de där små, irriterande diskurspartiklarna en stund.

Diskurspartiklar (eller samtalspartiklar) är små ord som vi använder i framför allt talat språk för att modifiera det vi säger. Det är skillnad på att säga

Jag äter aldrig godis.
Den första Game of Thrones-säsongen är bra.

och att säga

Jag äter typ aldrig godis.
Den första Game of Thrones-säsongen är bra.

Att helt och hållet låta bli att använda de här småorden, skulle vara svårt. Förmodligen skulle vi bara ersätta dem med andra adverb eller adjektiv som känns lite ”finare” (alltså mer skriftspråkliga) att använda, och det skulle inte dröja länge innan de fick samma status som och typ.

En av orsakerna till att diskurspartiklar har så dåligt anseende, är att de märks tydligast i det talade språket. I skrivet språk har vi längre tid på oss att formulera det vi vill säga. Då hinner vi sortera bort de flesta så:na och typ:en, och ersätta dem med mer varierande synonymer. Och som vi alla vet, anses det skrivna språket vara normen – det är helt enkelt lite finare än det talade språket.

De här småorden har oförtjänt dåligt rykte. Känner du ändå att du skulle vilja minska ditt eget användande av typ eller , är mitt tips att försöka lägga till fler alternativ som du kan välja bland. Det är dock inte säkert att du hinner tänka på de där andra alternativen när du väl är mitt inne i en muntlig konversation med någon, så det bästa är kanske att försöka acceptera och inte vara så hård mot så:na och typ:en.

Vilken diskurspartikel använder du dig mest av? Skulle du vilja minska användandet? Varför?

Veckans förbättring

Den här veckan har jag redigerat en liten del av ett längre annonsblad från ett välkänt byggvaruhus. Så här blev det:

Tips! Var noga med i vilken ordning du presenterar informationen i din text. Dispositionen ska vara logisk och kännas naturlig. Kom också ihåg att använda ord som förklarar förhållandet mellan de olika informationsdelarna (till exempel: och så, dessutom).

Vad tycker du? Skulle du ha skrivit annorlunda? Hur?

Mejlar du eller mailar du?

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att skriva mejla framför maila. Så blev resultatet:

Är det bara jag som är förvånad över utfallet? Jag hade förväntat mig att mejlar skulle vinna med stor marginal, men i stället blev det tvärtom.

Att välja stavningen mejlar i stället för mailar stämmer bra överens med svenska uttals- och stavningsregler. Stavningsvariationen mailar visar däremot ordets engelska ursprung, något som också kan vara viktigt när man tar ställning till vilken stavning som är mest lämplig när det finns flera att välja på. Ambitionen för stavningen av nya lånord i svenskan, är dock att de (enligt svenskans regler) ska stavas så ljudenligt och logiskt som möjligt (för att läsa mer om stavning, följ den här länken: Uttalsnära stavning – dags för en ny reform?).

Därför rekommenderar Språkrådet mejla (eller e-posta som ett mer formellare alternativ). I SAOL finns maila inte alls med, utan där är det också mejla som gäller.

Vilken stavning föredrar du? Varför? Använder du olika stavningar i olika sammanhang?

Tre skrivtävlingar

I det här inlägget tipsar jag om tre skrivtävlingar som pågår just nu. Kanske är någon intressant för dig?

Bonnier Carlsens stora manustävling

Det här är tävlingen för dig som skriver kapitelböcker som riktar sig till barn som är mellan 7 och 12 år. Förstapriset är ett utgivningskontrakt och en prissumma på 100 000 kr. Andra- och tredjepristagaren får 25 000 kr vardera. Sista datum är 3 januari 2020, så än finns det en del tid kvar att slipa på den där perfekta berättelsen. För mer information, följ den här länken: Bonnier Carlsens stora manustävling.

Novelltävling med docktema hos Magic Frigren Press

I den här tävlingen kan du delta dels genom att skicka in en novell med docktema (max 15 000 tecken), dels genom att skicka in en konstnärlig framställning inom samma tema (upplösning: 330 DPI). Sista datum är 1 juli 2019. Följ den här länken för mer information: Novelltävling hos Magic Frigren Press.

Skrivarsidans dikttävling 2019

Temat för den här dikttävlingen är döden. Skriv en dikt eller prosadikt på max en A4-sida där du tolkar temat, och skicka in den senast 18 september 2019. Du tävlar om att få delta i diktantologin Revansch 2020, exemplar av antologin, och en prissumma på 500 kr. För mer information, följ den här länken: Skrivarsidans dikttävling 2019.

Är du sugen på att delta i någon av tävlingarna? Vilken?