En av mina eviga käpphästar (då i stället för eftersom)

Under den senaste tiden har jag funderat på hur jag ska utveckla mitt Instagram-konto.  Min tanke var att jag skulle ha en omröstning varje onsdag (vilken annan dag liksom? OOOnsdagsOOOmröstning) för att få in ett återkommande element på kontot. I går kom dagen när det var dags för mig att testa att lägga ut min första omröstning på ovan nämnda konto.

Men jisses, vad oteknisk jag har blivit på äldre dar! Det tog pinsamt lång tid och en rad googlingar innan jag äntligen lyckades genomföra alla steg och stolt kunde publicera omröstningen.

Som ämne hade jag valt en av mina eviga språkkäpphästar, nämligen fenomenet att ersätta ”eftersom” med ”då”. Jag är väldigt fast i min övertygelse (som mestadels grundar sig på tycke och smak, jag vet att det är grammatiskt okej) om att det inte passar sig, men var nyfiken på att se hur andra tycker och känner.

Så här såg resultatet ut:

IMG_4736

Nu var ju det här inte speciellt vetenskapligt (jag tror att det bara var nio personer som svarade), men jag låter ändå resultatet ge mig lite tröst. Det känns skönt att veta att jag inte är den enda som föredrar ”eftersom” i stället för ”då” när man försöker förklara en orsak till något.

Jag får säkert anledning att prata om det här mer någon gång i framtiden …

Skriv rätt och skapa förtroende

För bara någon vecka sedan gick jag med i en grupp för språkpoliser på Facebook (tänker inte nämna gruppens exakta namn här, ni som vet VET), och överraskades snabbt av dels hur ofta folk hittar fel i till exempel tidningar och annonser, dels hur arga människor i allmänhet faktiskt blir av språkfel. En del av diskussionerna i den här gruppen är ganska skrämmande, både för att de ibland sprider oriktigheter och för att tonen inte sällan är oerhört aggressiv.

person-human-male-man

Under tiden som jag läste till språkkonsult, lade jag märke till att jag blev mer förstående inför språkliga fel som kan uppkomma i diverse texter. Jag inser att alla inte kan vara lika nördiga som jag – och att man faktiskt inte alltid behöver vara det för att ha rätt att publicera en text. Efter min avslutade utbildning (och i och med kontakt med bland annat den tidigare nämnda Facebook-gruppen) har jag dock insett att skrivfel engagerar och irriterar i en mycket större utsträckning än vad många skribenter kanske tror.

Av en slump hittade jag en artikel från Forskning & Framtid som handlar om just skrivfel i olika texter. Artikeln är från 2007 och beskriver bland annat resultaten av en rad experiment gjorda vid Stockholms universitet. Det visar sig att stavfel i en text kan sänka läsarens förtroende för skribenten med 20 procent. Det är ganska mycket. Det räcker dessutom med bara två fel för att förtroendet ska få sig en törn. Det går också långsammare att läsa en text med stavfel i, eftersom läsaren måste lägga mer tid på att avkoda ord som avviker från standardiserad stavning.

När det kommer till andra typer av skrivfel (i experimenten undersöktes satsradningar och symmetribrott), visar det sig också att läshastigheten sänks. Läsaren måste läsa om en mening flera gånger för att kunna förstå den, vilket inte bara gör att det tar längre tid att läsa – det gör också att läsaren blir irriterad. Experimenten visade faktiskt att läsare av texter med planterade fel inte bara var irriterade över dessa fel, utan även över andra aspekter (som disposition, formuleringar, etc.) som inte orsakade samma reaktion i texten utan fel. Det verkar alltså som att det uppstår någon form av guilty by association för resten av texten och dess författare. (För att läsa hela artikeln, följ den här länken: Vad är det för fel på ett fel?)

Slutsatsen blir helt enkelt att om du vill skapa förtroende hos din läsare och hålla hen nöjd och glad, så borde du se till att följa gängse skriv- och stavningsregler. Annars riskerar du inte bara att förlora en kund – du kan också hamna i en arg språkpolisgrupp på Facebook eller till och med dyka upp i någons Instagramflöde.

Från min Instagram. Förlåt, SVT. 

Bra kan alltid bli bättre!

Under de senaste veckorna har jag läst igenom en hel del Blocket-annonser och besökt en hel del småföretagshemsidor för att undersöka förbättringspotentialen hos texterna som finns där. Min (ganska ovetenskapliga) undersökning visar att det finns otroligt många kreativa och drivna människor där ute som driver företag som erbjuder användbara och viktiga tjänster. Många av dem har skrivit bra annonser och utformat bra hemsidor.

Men bra kan alltid bli bättre!

Därför bestämde jag mig för att visa tre autentiska exempel (anonymiserade givetvis) på hur en annons eller hemsidestext kan se ut innan (orangea rutan) och efter (blåa rutan) en språkgranskning eller korrekturläsning. Förhoppningsvis kan dessa exempel ge inspiration till någon som själv håller på att utforma en liknande text.

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_00_34

Här har jag gjort en hel språkgranskning, och inte bara en korrekturläsning. Jag har flyttat runt på meningar och stycken, samt sett över ordval och formuleringar. En vanlig korrekturläsning skulle bara ha innefattat en stavnings- och grammatikkontroll (vilket naturligtvis ingår i språkgranskningen).

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_19_30

Här har jag gjort mer av en enkel korrekturläsning. Jag är inte helt nöjd med det avslutande lilla stycket. Hade jag haft kontakt med företaget bakom den här texten skulle jag ha ställt frågor kring vad exakt de vill förmedla med sin slogan för att kunna omformulera den lite.

Skärmavbild_2018-08-23_kl__10_32_33

Här har jag arbetat ännu lite friare i min språkgranskning och gjort några tolkningar av kundens utkast. Hade det här varit ett riktigt uppdrag, skulle jag ha skickat texten i den blå rutan till företaget för att låta dem tycka till om mina formuleringar innan jag hade ansett mig vara klar med uppgiften.

Det där var alltså tre exempel på hur redigerade annonser kan se ut. Är du intresserad av att förbättra ditt företags texter? Mejla mig på johanssonssprakkonsulteri@gmail.com så kan jag berätta mer. 

Varför är välskrivna texter viktigt?

OBS! I det här inlägget definierar jag en välskriven text som en text som till största delen är grammatiskt riktig, innehåller så få stavfel som möjligt och är disponerad på ett logiskt sätt. Andra kanske har andra definitioner av vad en välskriven text är, men det här är definitionen detta inlägg bygger på. 

Jag möter ofta inställningen att det inte spelar någon roll hur man skriver så länge som mottagaren förstår. Några stavfel, grammatikfel, syftningsfel eller oklarheter i dispositionen spelar inte så stor roll. Människor är duktiga på att fylla i luckor och rätta till fel för att avkoda budskapet under en skribents små misstag.

Och visst är det så. Åtminstone i de allra flesta fall. Åtminstone när textens mottagare är någon som känner dig, är positivt inställd till dig och vill förstå vad du menar.

squirrel-304021_640

Men om du skriver texter som till exempel ska locka nya kunder, övertyga människor att hålla med dig eller fungera som reklam, är läget lite annorlunda. Det finns många risker med att presentera en text som inte är så välskriven för en person som inte är välvilligt inställd till din text. Några av dem listas här nedan.

Risker med texter som innehåller många fel

  • Läsaren har förutfattade meningar. Fast de flesta av oss vet att dålig grammatik och svårigheter att formulera sig i text absolut inte behöver ha med intelligens att göra, finns det många som tyvärr drar den slutsatsen. De kanske väljer att göra sig lustiga över de fel som finns och på så sätt misskrediteras du som skribent och budskapet i texten går om intet.
  • Du blir mindre trovärdig. Det här är en konsekvens av punkten ovanför. Vi är vana vid att officiella texter från personer som vi ska kunna lita på (myndigheter, stora företag, politiker, media, etc.) till största delen är välskrivna. Tack vare att vi är så vana vid att bli serverade (någorlunda) korrekta texter, sticker en text med många fel ut. Konsekvensen blir att vi som läsare känner att något måste vara fel med dig som skribent, förmodligen går du inte att lita på. Givetvis sker sådana slutsatser omedvetet.
  • Felen stör. Om texten innehåller för många fel kan det göra att läsaren fokuserar så mycket på oriktigheterna att hen blir frustrerad. Och du vill inte göra din läsare frustrerad (åtminstone inte på grund av att du genomgående har råkat skriva diskusion i stället för diskussion).
  • Innehållet åsidosätts. En läsare som stör sig på att texten inte är välskriven, kan välja att helt och hållet ignorera textens budskap och bara fokusera på felen. Det innebär att du som skribent inte får en chans att nå fram med ditt budskap, hur vettigt det än är.

Så, vad kan du då göra om du själv inte är så bra på att få ihop välskrivna texter? Självklart kan du fråga en kompis som är bättre än dig om hen kan hjälpa dig. Eller så kan du kontakta någon som mig. Kostnaden för korrekturläsning är oftast mycket lägre än vad vinsten i form av en välskriven och välformulerad text blir.

Räcker inte Words stavningskontroll?!

Så du har precis skrivit färdigt en artikel till din företagshemsida och det är dags att publicera. För säkerhets skull kopierar du in texten i Word för att kolla att stavning och grammatik är korrekt.

Vänta lite. Det finns några saker du behöver veta om Words stavnings- och grammatikkontroll.

Stavningskontrollen är bra – ibland
Slinter du ofta på tangenterna? Är det lätt hänt att ”rätt” blir ”rtät”? Då fungerar stavningskontrollen oftast nästintill perfekt. Word är bra på att uppmärksamma dig på sådana felstavningar. Men om du råkar skriva ”rät” i stället för ”rätt”? Då är tyvärr risken stor att ordet inte markeras och att du inte får reda på att något är fel.

alltidrät

Felmarkerade felmarkeringar förekommer frekvent
Svenska språket ger oss fantastiska möjligheter att skapa nya ord och sammansättningar. Det är dock något som är svårt att förstå för ett ordbehandlingsprogram. Något som också är svårt att begripa för de här programmen är företagsnamn, smeknamn och ord som är unika för texten de befinner sig i. Dessa ord markeras därför ofta som felstavade, trots att de inte är det.

halvmåneformar

Särskrivning uppmuntras
Och vad vill då Word att du ska göra åt de där fina sammansättningarna som du har kommit på och stavat helt enligt svenska skrivregler? Jo, särskriva dem, förstås!

nyapplicerad

Du får inte mycket hjälp med grammatiken
Om du tycker att det är svårt att få till rätt grammatik på svenska, skulle jag råda dig till att be någon om hjälp i stället för att lita på att Word ska ska komma till din undsättning.

mysamedkatter

Word känner inte till textens sammanhang
Word har inte en aning om vem du skriver texten till och vad textens syfte är. Därför är det svårt för programmet att ge dig klara råd om hur du ska göra din text så bra som möjligt för sammanhanget.

mejltillchefen

Så vad ska du göra då?
Om Word inte går att lita på, hur ska man då bära sig åt för att korrekturläsa en text? Det kan hända att jag är lite (eller kanske mycket) partisk i den här frågan, men jag tycker att det bästa du kan göra är att vända dig till någon som sysslar med professionell korrekturläsning. De har koll på svenska skrivregler, stavning och grammatik, och kan fånga upp fler tveksamheter än ett program. Dessutom kan du ju faktiskt prata med korrekturläsaren och berätta i vilket sammanhang din text ska publiceras och vem som ska läsa den. Det är viktig information som behövs för att göra din text så bra som möjligt. 

Vad gör en språkkonsult?

Den absolut vanligaste reaktionen jag får när jag presenterar mig som språkkonsult är:

Jaha, men vad gör du då?

och:

Så, hur många språk kan du?

På den sistnämnda frågan önskar jag verkligen att jag kunde svara att jag snackar en sju-åtta stycken flytande, men så är det tyvärr inte. Att vara språkkonsult innebär (oftast) inte att man kan en massa språk. Många verkar tro att man jobbar som tolk eller översättare, men det är inte riktigt rätt.

Så vad gör en språkkonsult egentligen?

Det korta svaret är att vi gör lite av varje som har med text att göra.

Det lite längre svaret är att en del av oss arbetar tillsammans med stora företag och myndigheter för att utveckla kommunikationen mellan verksamhet och privatperson. Andra jobbar som kommunikatörer och informatörer på mindre företag och PR-byråer eller som korrekturläsare och språkgranskare på bokförlag. Ytterligare andra startar egna företag och hjälper till där det behövs – både bland privatpersoner och företag.

Gemensamt för oss alla är att vi arbetar med språkvård och textförbättring på något sätt. Vi värnar om att läsare ska möta välformulerade och språkriktiga texter. Ofta arbetar vi också med att se till att språkbruket inom en viss genre, företag eller myndighet är konsekvent. Det kan till exempel innebära att vi ser till att man inte använder olika termer med samma definition, att stavningen följer standardiserade regler och att förkortningar alltid används på samma sätt.

Vi gör lite av varje helt enkelt.

pexels-photo-261763