Lär känna din mottagare

För att skriva en så bra text som möjligt är det viktigt att du vet vem din läsare är. I det här inlägget får du tips på några faktorer som är viktiga att fundera kring.

Antal
timon-studler-63413-unsplash
Riktar sig din text till en person, en liten grupp eller en större grupp? Att veta hur många personer du skriver till är avgörande för vilken ton du bör använda dig av. Generellt gäller regeln ju fler mottagare, desto formellare ton.

Sammansättning
rawpixel-651335-unsplash
Vilken typ av mottagare skriver du för? Hur gamla är dina läsare? Går de i skolan eller arbetar de? Har de en annan kulturell eller språklig bakgrund än du? Allt det här är viktigt att ta reda på innan du börjar skriva din text. Samtliga faktorer kan påverka hur du bör tilltala dina läsare, hur mycket information som är nödvändig och hur informationen ska paketeras. Om mottagargruppen innehåller en bred sammansättning av individer med vitt skilda bakgrunder, är det klokt att tänka sig att du riktar din text till den som behöver mest stöd från dig som skribent. Förklara hellre för mycket, än för lite. Använd hellre raka och enkla formuleringar, än ålderdomliga och krångliga.

Kunskaper
sharon-mccutcheon-532782-unsplash

Hur mycket förkunskap har din mottagare om ämnet du skriver om? Det här hör ihop med den föregående punkten, och ligger till grund för hur mycket information du behöver inkludera i din text, och på vilket sätt den bör formuleras. Ju mindre mottagaren vet om ämnet, desto viktigare är det att du förklarar svåra begrepp och är noggrann med vilken disposition din text har (i vilken ordning du presenterar vilken information).

Attityder
gem-lauris-rk-606993-unsplash
Hur tror du att din mottagare känner inför textens ämne, situationen texten förekommer i, och dig som skribent? Tror du att din läsare är negativt inställd till dig som avsändare (till exempel för att hen tidigare fått avslag på sin ansökan, eller för att ni tidigare har haft dålig stämning mellan er), eller är hen vänligt inställd (till exempel för att ni tidigare har haft god kommunikation, eller för att hen har ett intresse för textens ämne)? Att hålla god ton är oftast en fördel (framför allt när du företräder din arbetsplats), och absolut nödvändigt om läsarens inställning redan är negativ till dig som avsändare.

Istället i stället för i stället?

Gårdagens omröstning på Instagram handlade om istället eller i stället. Alltså: om man föredrar att skriva ihop uttrycket eller inte. Så här såg resultatet ut:

IMG_4775

Återigen måste jag medge att jag är lite förvånad över resultatet. Jag brukade själv alltid skriva ihop istället, ända tills jag började plugga svenska på universitetet. Då märkte jag att det verkade som om det fanns en tyst överenskommelse om att uttrycket skulle skrivas isär, och därför började skriva så utan att egentligen reflektera över varför. I den värld jag rör mig i – bland andra språkkonsulter och språkvetare – ser man nästan aldrig varianten istället.

Enligt Språkrådet kan man skriva på båda sätten, men de rekommenderar i stället. Varför? Jo, för att betoningen ligger på det andra ordet i uttrycket, alltså stället. Hade betoningen legat på i, skulle hopskrivning rekommenderas. Den som vill läsa mer om vad Språkrådet anser, kan följa den här länken: Frågelådan – uttryck med preposition.

Hur kommer det sig då att så många föredrar istället? Jag tror att det beror på det utbredda hatet mot särskrivningar. Särskrivningar är något som sticker i ögonen på de allra flesta, och många har nog börjar hyperkorrigera (alltså, börjat skriva isär där det egentligen ska skrivas ihop). Frågan är om vi känner likadant inför liknande uttryck som idag/i dag och iväg/i väg?

Tre självförtroendetips för skribenter

Jag tror att alla som skriver – vare sig det är på jobbet eller fritiden – ibland känner att självförtroendet inte finns där. Att känna sig som en dålig skribent kan minst sagt sätta käppar i hjulet för den kreativa processen. Här kommer därför tre tips på vad du kan göra när det känns som att du är sämst i världen på att skriva.

Skriv fritt i fem minuter

jr-korpa-771007-unsplash

Sätt dig ner, helst med papper och penna, och skriv fritt i fem minuter. Var noga med att sätta en timer på just fem minuter, och avsluta övningen därefter. Skriv det som först kommer upp i huvudet, även om det bara är ”jag kan inte skriva” eller ”det här är en värdelös uppgift”. Bry dig inte om stavning, interpunktion eller grammatik – skriv helt kravlöst. Den här texten kommer du aldrig att behöva visa någon: den är bara till för dig. Du kan bränna upp den efteråt om du vill. Övningen är befriande och leder till att du känner dig mer avslappnad inför att skriva.

Låt någon berömma din text

mark-adriane-259950-unsplash.jpg

Du är alltid din värsta kritiker. Du ser fel i din text som ingen annan skulle lägga märke till – på gott och ont. Oftast smyger dock alla de där guldkornen förbi utan att du uppmärksammar dem. Be därför någon att läsa en av dina texter (antingen en du håller på med just nu eller en du har varit nöjd med tidigare) och plocka ut fem bra saker med den. Det kan handla om alltifrån bra formuleringar, till ett välvalt namn för en karaktär. Var noga med att påpeka att du inte är ute efter konstruktiv kritik – det kan ni ta en annan gång.

Låt din text vila

annie-spratt-583418-unsplash.jpg

När man befinner sig mitt i en skrivprocess kan man ibland tveka på att det man håller på att skriva uppnår den nivå som man är ute efter. Det är naturligt att självförtroendet sviktar och att man blir trött på sin text och känner att den inte duger. Ibland är det bästa man kan göra att låta den vara i några dagar. Öppna inte dokumentet eller skrivboken. Läs inte igenom det du har skrivit. Sätt en tidsgräns för hur länge du ska ta paus från din text. Det kan vara alltifrån en dag till en månad. Om du känner att intresset svalnar och du inte vill fortsätta med texten: låt den vara på obestämd tid (om det inte är så att du har en deadline att nå). Du måste inte färdigställa alla texter du någonsin påbörjar. När du väl återgår till texten kommer du med allra största säkerhet att se på den med nya ögon och upptäcka nya aspekter av den.

Fatta ett beslut! Eller?

I går lade jag ut min andra onsdagsomröstning på Instagram. Den här gången lät jag mina följare rösta på om de tycker att man fattar ett beslut eller tar ett beslut. Så här blev resultatet.

IMG_4752

Jag måste erkänna att jag är förvånad. Jag trodde att de flesta skulle rösta på alternativ 2. För mig är ordet beslut starkt förknippat med ordet fatta. Man gör ett val, och man fattar ett beslut. Det känns konstigt att säga att man tar ett beslut. Men det kanske är jag som är omodern?

Ur klarspråkssynpunkt kan jag förstå varför man väljer ta framför fatta. Ta är rent grafiskt ett kortare ord, och jag vågar gissa att det förekommer mer frekvent i de flestas språk än vad fatta gör (åtminstone i den här betydelsen).

Det är inte något som jag direkt har tänkt på tidigare, men i ett bokmanus jag korrekturläste nyligen förekom uttrycket ta beslut så ofta att jag började tveka på vad som är vanligast nu för tiden. Och om nu uttrycket har förändrats, så vill jag understryka att jag inte är emot det. Förnyelse av språket är bra, nyttigt och ofrånkomligt. Dessutom borde man glädjas över att få fler alternativ att välja mellan.

Det verkar förresten som att andra uttryck som förr skrevs med fatta, nu har bytts ut mot ta. Till exempel fatta eld och fatta tag i, som har blivit till ta eld och ta tag i (även om att ta tag i något inte behöver ha samma betydelse som att fatta tag i något).

Läser du dåliga böcker?

I dagens samhälle finns det ingen brist på litteratur. Det finns pappersböcker, e-böcker och ljudböcker. Det finns vackra specialutgåvor, billiga pocketvarianter och exemplar att läsa helt gratis på bibliotek. På grund av det stora utbudet, är det omöjligt att inte då och då komma i kontakt med en bok som inte riktigt motsvarar ens förväntningar. En dålig bok helt enkelt.

Och hur reagerar du då?

Jag lyssnade nyligen på ett avsnitt av podden Det nya svartaAvsnittet handlade om rage quits och gav flera exempel på böcker som hade kastats i väggar eller rivits sönder på grund av sin undermåliga kvalitet. Helt adekvata reaktioner, enligt min mening. Jag tror att vi alla kan relatera till frustrationen som kan uppstå när vi lägger tid på något som inte uppfyller våra förväntningar. Vi har ju trots allt en ganska kort tid här på jorden, och vem vill tillbringa den med att läsa dålig litteratur?

fredrick-kearney-jr-762719-unsplash.jpg

Men så har jag en liten (men sjukt irriterande) röst inom mig som ibland är mer högljudd än vad den borde vara. Den säger till mig att det inte är okej att inte slutföra något som man har påbörjat. Den rösten är en av tre anledningar till att jag nästan alltid läser färdigt, trots att jag inte är nöjd med det jag läser.

Anledning nummer två är att jag tror att jag kan lära mig något från dåliga böcker. I mitt yrke så både skriver jag en hel del själv, och dessutom arbetar jag med andra personers texter. Att läsa bra exempel på texter lär mig vad jag tycker om och vilka knep jag kan använda mig av för att förbättra mitt skrivande. Dåliga exempel lär mig vad jag ska undvika.

Den tredje anledningen handlar om stolthet. Jag tänker inte låta en dålig bok vinna över mig. Boken ska inte tro att den kan gömma sig bakom sin förmåga att irritera mig som läsare. No way. Jag ska banne mig visa den att jag inte ger upp så lätt!

Jag inser att jag är lite extrem. Att det inte är optimalt att slösa tid på att läsa sådant som man inte tycker om. Men jag tror också att man kan gå miste om viktiga lärdomar om man bara läser sådant som man vet att man tycker om. Huruvida du ska trasa sönder den där värdelösa romanen med vidriga kvinnoporträtt eller inte, beror nog på anledningen till varför du läser boken. Är det för en stunds underhållning? I så fall: släng den all världens väg. Är för att få erfarenhet och lära dig något om ditt eget skrivande? Då kanske det är värt att tvinga sig igenom tillräckligt av boken för att du ska kunna dra slutsatser om vad exakt du inte tycker om och varför.

En av mina eviga käpphästar (då i stället för eftersom)

Under den senaste tiden har jag funderat på hur jag ska utveckla mitt Instagram-konto.  Min tanke var att jag skulle ha en omröstning varje onsdag (vilken annan dag liksom? OOOnsdagsOOOmröstning) för att få in ett återkommande element på kontot. I går kom dagen när det var dags för mig att testa att lägga ut min första omröstning på ovan nämnda konto.

Men jisses, vad oteknisk jag har blivit på äldre dar! Det tog pinsamt lång tid och en rad googlingar innan jag äntligen lyckades genomföra alla steg och stolt kunde publicera omröstningen.

Som ämne hade jag valt en av mina eviga språkkäpphästar, nämligen fenomenet att ersätta ”eftersom” med ”då”. Jag är väldigt fast i min övertygelse (som mestadels grundar sig på tycke och smak, jag vet att det är grammatiskt okej) om att det inte passar sig, men var nyfiken på att se hur andra tycker och känner.

Så här såg resultatet ut:

IMG_4736

Nu var ju det här inte speciellt vetenskapligt (jag tror att det bara var nio personer som svarade), men jag låter ändå resultatet ge mig lite tröst. Det känns skönt att veta att jag inte är den enda som föredrar ”eftersom” i stället för ”då” när man försöker förklara en orsak till något.

Jag får säkert anledning att prata om det här mer någon gång i framtiden …

Tips för självpublicering

Egenutgivning, självpublicering, egenpublicering … Kärt barn verkar onekligen ha många namn även i det här fallet. Trots viss förvirring kring vad jag ska kalla fenomenet, vill jag i dag ge er som funderar på att ge ut en bok utan hjälp av förlag ett litet tips.

marten-bjork-623843-unsplash

Jag har själv skrivit skönlitterära texter sedan jag var liten. I början var det mest noveller och dikter, sedan fanfiction och även några boklånga berättelser. Jag har skickat in ett av mina manus till ett par förlag, men fått nej från samtliga (som många andra). Efter de där negativa beskeden började jag söka runt på nätet efter alternativa metoder för att kunna ge ut min bok. Jag hittade flera företag som erbjöd självpubliceringstjänster, men det var svårt att sovra bland alla erbjudanden och information.

Då hittade jag av en händelse Egenutgivarnas hemsida. Egenutgivarna är en intresseorganisation för personer som skriver och ger ut böcker. Man kan bli medlem för att bland annat få tillgång till särskilda medlemssidor och göra reklam för sig själv och sina verk på organisationens hemsida. Men det bästa är informationen man kan få tillgång till även om man inte är medlem.

Under fliken Egenutgivarna tipsar – Bokproduktion finns bland annat guider till hur man skaffar ISBN-nummer och jämförelser av produktionspriser. Artiklarna är fulla av nyttig information för dig som går och funderar på att slå slag i saken och publicera din egen bok.

Följ den här länken för att komma till Egenutgivarnas hemsida: http://egenutgivarna.se

 

 

Få tid till att göra det du är bra på

Jag tror inte att någon som inte har ett eget företag kan förstå hur mycket tid som går åt till administration, bokföring, marknadsföring och andra sysslor som inte har något med ens faktiska yrkestitel att göra. Trots att jag trivs utomordentligt bra som egenföretagare, kan det ibland vara frustrerande att ägna största delen av en arbetsdag åt ekonomi, när jag egentligen skulle vilja göra språkkonsultiga saker som att korrekturläsa eller planera en skrivkurs.

pexels-photo-313690

Jag har insett att jag har tur som tycker så mycket om att skriva, för mycket skrivande blir det när man har sitt eget företag att ta hand om. Man ska sköta sina sociala medier, skriva annonser (och blogginlägg för min del), svara på mejl och formulera texter som beskriver vilka tjänster och produkter som man erbjuder. För mig är de här sakerna en del av det roliga med att driva företag. Jag trivs framför mitt tangentbord.

Men för många är de här sysslorna bara en del av det administrativa arbetet. En del av det där som måste göras innan man får sätta igång med det riktiga arbetet. Det kan kännas tråkigt och omotiverande att behöva lägga timmar på att formulera annonstexter när man egentligen helst bara vill in i ateljén och dreja eller ut i verkstan och sätta igång med bilmeckandet.

Dessutom kan det kännas som att man inte riktigt får till det när man försöker skriva texterna själv. Man lyckas inte på ett rättvist sätt beskriva hur kompetent man är inom sitt område eller hur fantastisk ens nya produkt är. Det finns så oerhört många driftiga och duktiga entreprenörer därute som inte når ut med sina idéer på det sätt som de skulle kunna.

pexels-photo-64609

Det är till stor del därför som jag erbjuder mina tjänster till småföretag. Jag vill att du ska ha tillräckligt med tid till att göra det du är bra på, genom att hjälpa dig med en del av det som du känner dig mindre bra på. Ett sådant samarbete mynnar ut i att du sparar tid och energi som du kan lägga på ditt faktiska yrke, på den faktiska produkt eller tjänst som du brinner för och vill få ut till dina kunder.

Och det behöver inte vara dyrt att ta in hjälp utifrån. Att kontinuerligt skicka texter till mig som jag språkgranskar och skickar tillbaka till dig behöver inte kosta mer än ett par tusenlappar i månaden. Med tanke på den tid du sparar på att slippa göra det där tråkiga jobbet själv, tjänar du in de kronorna på nolltid.

Vill du veta mer om hur jag kan hjälpa dig med ditt företags texter? Skicka ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com.

Tre tips för att motverka skrivkramp

Alla som skriver någorlunda regelbundet – vare sig det är inom yrket eller privat – har nog någon gång drabbats av skrivkramp. Man vet att man måste skriva, ofta vet man ungefär vad man måste skriva om också, men det går bara inte att få ner några ord på papperet.

Här kommer tre tips på hur man kan bryta sig loss och komma igång.

Byt skrivmiljö
Sitter du alltid vid köksbordet när du skriver? Eller har du som vana att knappa på tangenterna från soffhörnet?

nathan-dumlao-609935-unsplash.jpg

Testa att sätta dig någon annanstans. Ta med ditt skrivblock eller datorn ut till ett café, beställ en kopp te och försök skriva. Eller byt bara rum där hemma. I stället för att sitta i vardagsrummet kan du pröva att gå ut på balkongen. När man vänjer sig vid att utföra en viss aktivitet på ett och samma ställe under en lång tid kan det stället bli förknippat med stress och press. Att byta miljö kan hjälpa till att starta om processen.

Tala fram texten
När man har en skrivuppgift framför sig är det naturliga att plocka fram penna och papper eller datorn. Det är trots allt där texten rent visuellt växer fram.

rawpixel-685932-unsplash

Men innan orden hamnar på papperet finns de i ditt huvud. Mentalt kan det största hindret för att börja skriva vara att fylla ett tomt pappersark med ord som inte är helt perfekt arrangerade från början. Testa i stället att prata fram din text. Föreställ dig att du ska berätta för en kompis eller en kollega om det som din text ska handla om. Lek lite med dispositionen och ordvalen. Spela gärna in dig själv. Talat språk är mer flyktigt än skriftligt, och det känns ofta mer okej att begå misstag när man pratar, eftersom man enkelt kan rätta till det. När du har lyssnat på dig själv kan du få idéer till hur du skriftligen kan börja din text, och förhoppningsvis känns det inte lika jobbigt längre.

Läs andras texter
Ibland kör man fast och har inte en aning om hur man ska fortsätta. Kanske är man osäker på textens genre, eller saknar tillräckligt med sakkunskaper för att ta sig vidare.

toa-heftiba-95457-unsplash

Det bästa man kan göra då är att läsa någon annans text inom samma ämne. Dels får du då ett litet avbrott i skrivandet – vilket i sig kan vara förlösande – dels kan du få massor av inspiration från andra som redan har uppfunnit hjulet. Anteckna gärna medan du läser. Skriv ner hur andra har tacklat samma problem som du står inför, eller vilka källor de har gått till för att få mer information inom ämnet. Obs! Plagiera aldrig någon annans text. Det är alltid okej att inspireras, men aldrig okej att stjäla någon annans arbete.

Lär dig skriva klarspråk!

Som har jag nämnt tidigare ska jag ha en inspirationsföreläsning om klarspråk på Frölunda kulturhus den 3 oktober. Veckan efter drar jag igång en klarspråksskrivkurs för dig som är nyfiken på hur man kan göra praktiskt för att skriva lite mer klarspråkigt. Jag kommer att ge dig handfasta tips på hur du ska tänka för att skriva så bra texter som möjligt för dina mottagare.

Kursen passar för alla som vill utveckla sitt skrivande – inte bara för myndighetsanställda eller andra som kanske har hört talas om klarspråk tidigare. Är du nyfiken på hur du kan skriva vårdat, enkelt och begripligt, är den här skrivkursen definitivt för dig.

Kursen är uppdelad i tre tillfällen á två timmar, varannan lördag (med start 13/10) klockan 13.00–15.00 på Frölunda kulturhus. Självklart bjuds det på fika!

Här nedan kommer lite mer information direkt från Frölunda kulturhus.

Skärmavbild_2018-09-14_kl__09_59_11

 

Skicka iväg alltså ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com för att ställa frågor eller anmäla dig till kursen. Jag hoppas att vi ses!